Att originalet blev en sådan formidabel hardcore-succé visade att det fanns ett hål att fylla. Och kanske är det just därför From Software inte vill göra för vida utsvävningar med konceptet.

– Vi visste om potentialen men överraskades hur snabbt spelarna tog till sig världen och lät sig svepas med. Framgången kan vara pressande för en del men vi tycker det är spännande, berättar Tak.

Grafiskt fanns det mark att vinna. Ändå beslutade sig teamet tidigt för att inte hoppa på tåget till nästa generation. De ville stanna kvar, utvinna den sista kraften och nå den fulla potentialen med Playstation 3 och Xbox 360. Och den här gången var det ingen tvekan om att pc-spelarna skulle vara med från början.

Antagligen kommer någon dö. Antagligen är denna någon du.

– Vi smälter samman små saker för att göra en bättre upplevelse. Vår nya spelmotor tillåter oss att leka med ljus och därför blir användningen av ljus och mörker mycket viktigare.

Det handlar om att förankra det visuella i spelet. Du kan lysa upp din omgivning genom att tända kandelabrar eller bära en fackla med dig som både fungerar som ljuskälla och vapen mot fienden som hukar i skuggorna. Långt vackrare än i originalet, är min spontana tanke. Även en detalj som mocap gör att hjältarna rör sig mjukare och svingar sina vapen med ny realism. "Grafiskt lullull", kan man kanske avskriva det som men jag tycker det hela är mycket stämningsfullt.

Gemensam ensamhet

Samtidigt som döden spelar huvudrollen i Dark Souls II ska vi inte glömma av den tryckande ensamheten. Din resa är bara din men du kommer som sist att se skuggor av andra spelare, andar från andra världar men dessa spär snarare på känslan av ensamhet. För även om du kan dra nytta av att se de sista sekunderna i en annan spelares liv är det också en skarp påminnelse om hur skört livet är i Dark Souls. Ännu mer så är det givetvis när din värld plötsligt invaderas av en annan spelare.

Dessa onlineinslag ska bli vanligare och fungera smidigare främst därför att spelet numera är serverbaserat – men lugn, du har valet att även spela offline. Då drabbas du inte heller av oväntade spelarbesök. Men å andra sidan finns det rätt mycket annat att drabbas av. Resan kommer ta oss in i herrgårdar, över rangliga träbroar och genom storslagna slott. Vi kommer möta skelettdrakar, troll och svarta ödlor. Och vi kommer såklart att dö, om och om igen. Som det ska vara. Men den som har tålamod kommer till sist att triumfera, och det är kanske ändå den känslan som är hemligheten bakom Dark Souls dragningskraft.

Trivsam matematik: världen ska bli dubbelt så stor som sist.

– Ju större svårighet desto större kommer också känslan av triumf att vara, avslutar Tak.

Och givetvis är det just så. Men i Dark Souls II väntar inte bara ära och tillfredsställelse. För när du väl klättrat uppför ett högt berg, och säkert ramlat ned flera gånger, väntar ett ännu högre berg, en ännu brantare uppförsbacke. Och, tänker jag, det är ju så det ska vara. Åtminstone i Dark Souls.