Ibland, om än inte alltför ofta, dyker det upp åsikter i stil med "Recensioner bör vara objektiva, inte subjektiva!". Senast framfördes de i kommentarsfältet till min recension av Assassin's Creed Mirage. Denna text var till en början tänkt som en replik till dem som gav uttryck för detta önskemål, men har utvidgats för att diskutera saken bredare. Detta på grund av ämnets intrikata natur.

Diskussionen kring objektivt kontra subjektivt sträcker sig långt tillbaka i tiden och omfattar en bredare sfär än spelbranschen. Det finns ett värde i att återbesöka denna diskussion och utforska dess relevans.

Assassin's Creed Mirage-recensionen väckte debatten om hur spel ska recenseras.

Svenska Akademiens ordbok definierar termen "objektiv" som: "något som enbart tar hänsyn till fakta och ej till känslor vid bedömning och liknande". Om vi utgår från begreppet "objektiv granskning" befinner vi oss i en förgrening som kan beskrivas som en komplex paradox. Det finns en berättigad anledning till att objektiva recensioner av tv-spel inte är möjliga – låt mig presentera resonemanget.

Objektiv recension av Assassin's Creed Mirage:

"Assassin's Creed Mirage, utvecklat av Ubisoft Bordeaux och publicerat av Ubisoft, är ett actionäventyrsspel till Playstation 4, Playstation 5, Windows 10/11, Xbox One och Xbox Series X/S, med lanseringsdatumet den 5 oktober 2023. Spelet finns tillgängligt både i fysisk form och via digitala butiker. Det är konstruerat som en singleplayer-upplevelse och har utvecklats i Ubisofts spelmotor Anvil."

"Recensionen" ovan fokuserar på att delge saklig information om spelets utvecklare, utgivare, tillgängliga plattformar och tekniska aspekter, samt tillgängligheten. Det är viktigt att notera att texten avsiktligt avstår från att inkludera subjektiva analyser och åsikter, vilket möjliggör en ren presentation av fakta. Det bör noteras att en fullständig objektiv bedömning skulle inkludera en djupare utforskning av dess spelmekanik, berättelse, miljöer och andra relevanta aspekter för att ge en mer omfattande vägledning inför potentiellt köp.

Så lika – men ändå så olika

Självklart har objektivitet sin plats i recensioner, där funktioner och fakta ska beskrivas korrekt. Men grunden i en recension av spel är i sin väsentlighet inte bara existensen utan främst i sin karaktär. Det är viktigt att reflektera över den personliga – subjektiva! – upplevelsen av hur faktisk konsumtion ter sig och hur den påverkas av den aktiva eller passiva rollen hos konsumenten.

Gamers konsumerar aktivt.

I fallet med böcker och film är upplevelsen primärt en passiv konsumtion. Man betraktar och tar in berättelsen som utspelar sig framför ens ögon. Som passiv deltagare är man åskådare till karaktärernas handlingar och öden, utan möjlighet att påverka utgången eller förändra beslut. Man kan reflektera över vad dessa händelser och karaktärer betyder för dem, men man har inte makten att aktivt forma eller ändra handlingens riktning.

När det gäller spel blir upplevelsen mer aktiv och interaktiv. Vi deltar aktivt i konsumtionen genom att styra karaktärer och fatta beslut (inom spelets ram). Spelaren har en faktisk möjlighet att påverka händelseförloppet och utfallet av spelet genom sina val och handlingar. Denna interaktivitet ger spelaren en alldeles egen grad av ansvar och inflytande över sin konsumtionsupplevelse – kontra film och böcker.

"Spelaren har en faktisk möjlighet att påverka händelseförloppet"

Därför blir recensioner av spel utmanande för objektivetet, då spelupplevelsen är djupt personlig och påverkas av individuella preferenser och spelstilar. Även om vissa tekniska aspekter kan granskas objektivt, som grafik och ljud, är tolkningen och värderingen av spelupplevelsen i hög grad beroende av hur individen interagerar med spelet.

Det är viktigt att förstå hur man konsumerar böcker, film och spel. Detta ger en mer nyanserad och upplyst förståelse av hur objektivitet kan – eller inte kan – upprätthållas. Som sagt: hur man konsumerar är en viktig punkt.

Kritik mot kritiken

Önskan om objektiva recensioner i spelvärlden kan mycket väl i grunden vara en önskan om att minimera subjektiviteten i utvärderingen, för att få ett spel som passar en själv. Det är ett naturligt önskemål, men det är viktigt att inse att fullständig objektivitet i bedömning av spel är en utopi. Varje utvärdering och beskrivning av tv-spel involverar tolkning och därigenom subjektivitet, då spelarens upplevelse och tolkning är central.

"Fullständig objektivitet i bedömning av spel är en utopi"

Inom kritiskt tänkande är gränserna mellan objektivitet och subjektivitet flytande. Kritiska granskningar bör återspegla dominerande utvärderingskriterier, men inom spel är dessa kriterier mångfacetterade och varierar från individ till individ – på grund av interaktiviteten. Denna komplexitet gör det svårt att etablera enhetliga kriterier för objektiv granskning. Det saknas en etablerad kritisk teori om spelkritik som tar hänsyn till spelarens avgörande roll i spelupplevelsen. Utvecklandet av en sådan modell kan öppna upp för nya perspektiv och bidra till en bättre förståelse av hur tv-spel kan recenseras på ett meningsfullt sätt. Samtidigt som det är en utmaning som kräver undersökning och reflektion inom spelvetenskapen och kritikens värld. Frågan vi bör ställa oss är om det är möjligt att skapa en modell som kan inkludera objektivitet samtidigt som den erbjuder ett läsarvärde utöver ren fakta?

Det är i slutändan viktigt att acceptera att spel är annorlunda jämfört med andra medier, och att traditionella recensionsmetoder kanske behöver anpassas eller utvecklas för att bättre återspegla den unika interaktiva och subjektiva naturen av spelupplevelsen. Att acceptera och omfamna detta unikum är ett viktigt steg mot bra samtal och bedömning av tv-spel.