Det fanns ett liv efter Ezio. #Assassin's Creed III bröt med renässansens elegans och riktade blicken västerut, mot den nya världen. Ratonhnhaké:ton, som senare skulle bli Connor, lever sitt liv sida med sida med den amerikanska revolutionen och dess största, mest ikoniska händelser. Som Boston Tea Party, som Paul Reveres berömda midnattsritt. Det är en mycket imponerande sida av assassinsagan. Men Connors förflutna som sorglös indianpojke, dansande bland träden och på jakt efter hökfjädrar bland klipporna, är kanske den bit som är allra vackrast. Och i slutändan är Assassin's Creed III ett väldigt vackert spel.
Recension – Assassin's Creed III
[video=12744]
Hon hade någonting att säga, #Dear Esther. Men det börjar som ett blankt blad, en berättelse utan bakgrund och en plats utan historia. Det står snart klart att spelet inte handlar om att göra, snarare om att uppleva. Och den lugna, melankoliska spökvandringen på den mystiska ön tar vid, den som säger en del utan att berätta allt. Den som är så fasansfullt vacker, särskilt bland grottornas droppstensformationer och bland de underjordiska floderna. Dear Esther är en bländande tvåtimmarsupplevelse. Och det har verkligen något att säga.
[video=10665]
