Välkommen till Tertium! En enorm “hive city” (i praktiken en arkologi) på planeten Atoma Prime. Här samsas militära komplex, labyrintliknande kloaker och vad som ska föreställa bo- och arbetsplatser i form av allt annat än välkomnande gotisk arkitektur, typisk för Warhammer 40K-världen. Det är dock inte miljön som är det mest ogästvänliga här, utan invånarna. Chaos - och då specifikt i form av Nurgle - har fått fäste här och bindgalna kättare och kultister lever i vriden eufori medan resten av de stackars lokalinvånarna har förvandlats till vandrande maskburkar.
"Bindgalna kättare och kultister lever i vriden eufori"
Hoppet utvecklaren Fatshark valt att göra genom att (till skillnad från föregångarna) förlägga Darktide i 40K-universumet är inte lite lyckat vad gäller stämning. Nivåerna är inte sällan fantastiskt ögongodis och de hårda, brutala miljöerna passar det råbarkade och fenomenala soundtracket som handen i handsken. Finns det något att klaga på här så är det kanske att de olika banorna av förvisso förklarliga skäl tenderar att vara lite väl likartade. Vad gäller sinnena är Darktide en rejäl uppgradering från Vermintide-spelen. Det visuella är som sagt läckert men ljudbilden är helt enastående, och jag kommer inte sällan på mig själv med att panga lite extra bara för att lyssna på tuggandet av mitt maskingevär.
'Gotiskt' och 'Gästvänligt' är inte samma sak.
Du får skapa din egen karaktär.
Till detta tillkommer en annan typ av tugg i form av spelarkaraktärerna. Denna gång skapar vi dem själva och det inkluderar en personlighet med tillhörande röst, varmed stridskämparna kommenterar det mesta under spelandets gång. Inte den mest nödvändiga förändringen kanske, men den bidrar ytterligare till att bygga upp inlevelsen. Som utgångspunkt finns det fyra klasser att välja på; den arketypiska soldaten i form av sharpshooter, en magiker som specialiserar sig på att ge fienderna dödlig huvudvärk, en fanatiker med motorsågsvärd och min personliga favorit ogryn. Det är en bjässe till mutant som tål mest och med glädje plöjer igenom horder av fiender.
"En bjässe till mutant som tål mest och med glädje plöjer igenom horder av fiender"
Spelmekaniken känns om något ännu mer polerad än tidigare. Tempot är nästan perfekt där fiendevågor, bossfajter och spatserande sker om vartannat i hög men fullt hanterbar fart där man hela tiden slussas vidare till nästa del av de ganska stora banorna. Det är dessutom väldesignade sådana där det sällan är svårt att fatta vad man ska göra eller hitta vart man ska. Fatshark har gjort ett riktigt bra jobb med att maskera nivåerna så att de inte ska kännas som korridorer eller alltför linjära. Jag hade kanske önskat fler vapentyper och specialförmågor hos de olika klasserna, men de som finns att välja på är nästan genomgående underhållande alternativ.
Mindre underhållande är hubben man ränner runt i med andra spelare mellan uppdragen. Här är det tänkt att vi ska engagera oss i spelets olika progressionssystem, men dessa lämnar en hel del att önska. För slutförda uppdrag får man pengar att spendera i hubben. Det finns bland annat en handlare att köpa nya vapen hos, och de bättre vapnen har unika egenskaper kallade “blessings” - men tyvärr består dessa mestadels av sömnframkallande grejer som “+10% skada mot fiendetyp X” snarare än något som påverkar spelstilen eller ens har en märkbar effekt under spelandet. Systemen är heller inte helt färdiga utan ska förbättras under tidens gång som ett resultat av live service-konceptet man valt att använda. Jag kan även köpa kosmetiska föremål för att differentiera min ogryn från andra, men det lockar föga när de enda alternativen består av några färgscheman av samma tröja som samtliga kostar ett par gånger mer än vad ett nytt vapen gör.
Du är inte sysslolös i Darktide.
Lösningen på detta är förstås att istället handla från spelets in-game-butik. Det är nämligen här man har gömt alla de visuellt tilltalande alternativen till utstyrsel - och de köps då för riktiga pengar där en ny mundering kostar allt ifrån femtiolappen till knappt 150 kronor. Det är en acceptabel lösning i gratisspel som League of Legends eller Fortnite men känns inte så lite magstarkt här. Än mer så med tanke på att Darktide inte ens lanseras som ett helt färdigt spel utan ska expanderas allt eftersom.
Känns inte så lite magstarkt
Under betan var den tekniska prestandan ett stort problem för många, mig själv inkluderad. Jag tror Darktide kraschade en tolv, femton gånger under denna period. Sedan 1.0 släpptes för några dagar sedan har det “bara” kraschat ett par gånger. Det är tydligt att Fatshark jobbar på att stabilisera spelet men det återstår alltjämt jobb att göra. Bildfrekvensen är fortsatt ganska ojämn, och att spela med ray-tracing påslaget är bara att glömma direkt för mig med mitt 3070-kort.
På tal om att glömma - vad handlade Darktide om? Ingen aning. Det så kallade narrativet känns i skrivande stund mest som något man klistrat på för att på något sätt löst sammanfläta spelandet. Min karaktär har vid spelets start hamnat i onåd hos lagen och sitter i finkan på ett fångskepp. Lämpligt nog gör kultisterna uppror på rymdskeppet när inkvisitionen är på besök varvid jag räddar livet på en inkvisitor och belönas med en anställning som skadedjursbekämpare när inkvisitionen beslutar att sätta hårt mot hårt på Tertium. Så värst mycket mer än så har man inte att komma med. Anledningen ska vara att även narrativet bygger på en live service-idé där handlingen ska expanderas veckovis. Populäre Warhammer-författaren Dan Abnett håller i pennan här och det bådar förvisso gott, men upplägget är märkligt.
När allt kommer omkring är det dock inte handlingen jag sitter och tänker på när jag spelar Darktide. De bestående intrycken härrör istället från de slafsiga striderna där maskar sprutar kors och tvärs över skärmen när jag klyver horder av infesterade stackars satar i stycken, allt medan dunkande musik och stridsrop manar till tempo och fortsatt slakt. Här har Fatshark lyckats träda in i essensen av varumärket och så länge som jag befinner mig i strid är Darktide mer eller mindre allt jag vill ha av ett actionlir i Warhammer 40K. For the Emperor!
Fotnot: Spelet är släppt till pc och Xbox Series X/S. Pc-versionen testad med AMD Ryzen 7 3700X, Geforce RTX 3070, 16 GB RAM.
