NeocoreGames tidigare spel om den legendariske Kung Arthur må ha varit budgetvarianten av den mer kända Total War-serien. De var dock genuina försök, och jag fann speciellt rollspelsaspekten i dessa spel riktigt intressanta. I King Arthur: Knight’s Tale lämnar inte utvecklaren riddarna vid det runda bordet, men gör ännu en tvist på det hela. Istället för Arthur får jag spela Mordred som är ondingen i legenden. Nu handlar det inte om något så trivialt som att bara skifta perspektiv från god till ond. Här ligger det en djupare historia begravd, och den håller mig intresserad igenom hela spelet.
"Här ligger det en djupare historia begravd"
Knight’s Tale går ännu djupare ner i rollspelsgenren än de tidigare delarna. Borta är de stora fältslagen och byggandet av ett kungadöme. Istället handlar det nu om små grupper av riddare, turordningsbaserade strider och basbyggande i form av slottet Kamelot. Känns detta igen? Det gör det antagligen för upplägget är väldigt likt Xcom-spelen.
Historisk mark.
Uppdrag och sidouppdrag poppar upp på en världskarta och det är fritt för mig att välja vad jag ska göra. Ute i fält påminner spelet om Xcom, men även andra turordningsbaserade rollspel som Baldur’s Gate. Uppdragen består av mindre zoner som går att utforska där det inte bara handlar om strider utan även att träffa nya karaktärer och att hitta ny utrustning. När jag möter fiender slår spelet över till stridsläget, som alltså är turordningsbaserat. En stor skillnad i just turordningssystemet gentemot andra liknande spel är att det inte finns någon kö för vem i mitt lag som får göra sitt drag. När det är min tur får jag flytta vem jag vill i vilken ordning jag vill. Detta innebär att jag får en större taktisk frihet.
Nya riddare går att rekrytera genom att göra uppdrag på kartan eller genom olika val. De har alla namn från Arthur-legenden och även olika egenskaper som sedan går levla i takt med att de själva levlar. Ute i fält finns det givetvis också utrustning i form av runor som riddarna kan utrustas med. Valen är oftast i dialoger med folk du möter och vad du gör påverkar spelet; att vara ond och tyrannisk kommer ge andra konsekvenser än att vara god. Detta återspelas i ett moralträd där jag kan följa var mina moralpoäng hamnar. Det som är så bra här är att valen inte är svarta eller vita, utan de har gråzoner vilket gör att jag istället funderar på vad jag väljer istället för vad som borde vara rätt eller fel.
Riddarna kan också bli allvarligt skadade och då krävs det sjukvård i slottet som innebär att de får stå över uppdrag (om sjukstugan är byggd). Det finns nämligen en roguelike-aspekt i spelet och det är att om en riddare dör så är den död för resten av spelet. Vilket likt Xcom också gör att jag bryr mig om mina trupper och snabbt får favoriter. Jag rekommenderar även att köra på läget där det inte finns möjlighet att spara under uppdragen, vilket innebär en risk and reward-aspekt. Att tvingas riskera livet på sina starkaste hjältar eller ta med sig sämre riddare skapar även det intressanta val.
"We are the knights who say Ni!"
"Jag har haft svårt att slita mig från spelet"
Grafiken och musiken är väldigt Dark Souls-aktig i sin mörkare framtoning. Detta skulle kunna ses som en liten nackdel då lite mer variation i färg hade varit trevlig. Samtidigt är spelet väldigt stämningsfullt och NeocoreGames har lyckats måla upp en intressant värld som jag gärna utforskar. Röstskådespelet är bra och riddarna pratar sinsemellan under uppdragen. Det verkar även som spelet tar hänsyn till vilken relation riddarna har haft till varandra enligt legenden, vilket speglas i dialogen.
Jag är en stor fantast av den gamla skolans rollspel och av Xcom så jag gillar verkligen King Arthur: Knight’s Tale. Likt utvecklarens tidigare spel har det inte samma djup jämfört med andra spel i genren. Men att jag har haft svårt att slita mig från spelet för att ens skriva denna recension är ett bra kvitto. Jag faller nämligen hela tiden in i ”bara ett uppdrag till” och sen har helt plötsligt tre timmar gått. Det finns inte mycket dålig jag har att säga om detta, och jag rekommenderar varmt King Arthur: Knight’s Tale till alla som gillar strategi- och rollspel av den äldre skolan.
