I likhet med människorna finns det ibland något lite sladdrigt, oputsat med striderna. De är inte alltid så precisa och stabila som spelet bakom kulisserna, som vi kommer till strax. Det känns till exempel tryggare att rikta mer förlåtande formler än chansartade klingor. Men kanske handlar det om personligt tycke och smak? Jag är osäker, men likväl tacksam för att Bethesda mer än någonsin låter oss välja vår unika spelstil.

Att hitta den är viktigt, men du blir aldrig särskilt framgångsrik i Skyrim om du inte tar kommando över spelets perks som presenteras på en stilig stjärnhimmel. Varje gång din karaktär når nästa nivå kan du spendera en poäng på valfri egenskap som i sig har olika träd men – viktigt – för att du ska bli riktigt skicklig räcker det inte med att levla, du måste även se till att flitigt använda dina skötebarn i själva spelet. Med andra ord krävs det långsiktig planering. Vem sade att det var enkelt att vara rollspelshjälte?

Sällan har två händer varit så hjälpsamma.

Och vad är rollspelande egentligen? Somliga menar att just den här biten, tillsammans med den inledande karaktärseditorn, är själva kärnan i genren. De har fel. Rollspel handlar om att leva sig in i en värld och i en roll snarare än att leka i timmar med käkparti och näshöjd. Skyrim blir ett rollspel för mig först när jag vägrar fast-travel (det är faktiskt både overkligt och tar bort timvis med kvalitativ speltid) eller när jag byter om inför varje stadsbesök (herregud, man kan ju inte ha på sig en skitig brynja och en hornhjälm bland folk! På med finbootsen och guldtiaran).

Främst är Skyrim den vackraste och mest hisnande spelvärld som någonsin målats upp, där jag till fullo kan leva ett liv vid sidan om mitt eget. När hjärtat finns på rätt ställe spelar det ingen roll att tekniken sedan länge sprungit ifrån både min Xbox och Elder Scrolls. Jag blir genuint lycklig över att rida på kullerstenarna vid skogstjärnen, vada längs sumpmarkerna och rusa över fälten med sina enstaka träd och karga natur. Varje gång det är dags att utforska något nytt hamrar samma upphetsning i bröstet. Många spel är tekniska spektakel, Skyrim är vackert på riktigt.

Historien lever upp till världen

Den första timmen av berättelsen är å sin sida inte mycket att skriva hem om, men sakta börjar du fatta att det finns vändpunkter värdiga det ombytliga landskapet. Historien ramas hela tiden in på ett nästintill genialiskt stämningsfullt sätt. Oavsett om det är i en sömnig stad under norrskenet eller långt nere under dammiga ruiner så lyckas Bethesda alltid spela på rätt fantasysträngar. Låt gå att vi kanske hört många av dem förut. Möten med uråldriga sällskap blandas med strider högst uppe i himmelshöga torn och en vandring uppför en 7000 steg lång trappa. Det är en jävla resa.

Och det fina är att somliga sidospår känns så välskrivna och handmålade att huvudgrenen av berättelsen gärna får samla damm medan jag ingår i oheliga ceremonier, vaknar upp naken i skogen och smider vapen i en helig smedja. När extramaterialet lockar bort mig så förstår jag att Bethesda lyckats. Det är så det ska vara.

Skyrims himlavalv är som gjort för sagoäventyr långt in på småtimmarna.

Inte helt oväntat får vi en beskärd del av underliga buggar, som när ett drakskelett äter sig upp genom marken och lägger sig tillrätta utanför en stad trots att jag dräpt honom flera timmar tidigare. Skelettet ville liksom flytta på sig. Eller det faktum att min häst rider både ryckigt uppför somliga kullar och ibland svävar någon decimeter ovanför marken. Att installera spelet på min Xbox (som är den version vi testade) visade sig också vara ett måste. I annat fall får du räkna med frysningar och långa laddningstider. Men med rätt utrymme törs jag lova att upplevelsen blir smidigare än vad du trott.

Helheten är också sådär fenomenalt mysig och storslagen som vi hoppats på. Man kan gnälla på stelheten, fantasyklyschor och oprecisa strider. Men med världens bildligt sett vackraste spelvärld, vansinniga drakmöten, en storslagen berättelse och hundratals timmars rollspelsglädje cementerar Skyrim sin plats bland de riktigt stora. Nu det din tur att skriva din historia. Make it epic!

Fotnot: Recensionen bygger på Xbox 360-versionen av spelet.