Diskutera – Har du blivit uppsagd någon gång?

Uppsagd pga arbetsbrist, ganska många gånger. Men då gick jag på timlön, skillnad nu när jag är fast anställd

Nej det har jag inte men sen sitter jag på en extremt unik kompetens, men saken med unika/ovanliga kompetenser är att det är väl rätt svårt att ta sig dit av ett gäng möjliga anledningar.

Jag är inte heller orolig för att bli uppsagd men jag betalar min a-kassa och har ett "rainy day" konto om ifall att man själv skulle hamna där en dag.

Det måste suga att bli uppsagd och hoppas innerligt att arbetsmarknaden vänder för yrkena som har det tufft idag.

Ja för lite över ett halvår sedan, var jätte härligt. Men blev indragen i ett nytt bättre jobb nu för lite mer än en månad sedan.

Jag fick ett jobb, firman blev uppköpt, blev avskedad. 1 vecka. Som tur var fastanställd direkt så 3 månader lön.

Ja. Flera gånger. Oftast har det varit provanställningar eller vikariat som inte förlängts men även att jag blivit uppsagd p.g.a. arbetsbrist. Det är tyvärr något som var standard då jag var i arbetsför ålder lagom tills finanskrisen drog igång.

Tråkigt nog ja.
Två gånger på ett år också…

Jag studerade till trafiklärare och blev färdig 2020. Fick jobb direkt. Jobbade två år sen blev det inflation och massa annan skit i världen som gjorde att antalet personer som ville ta körkort minskade.
Så strax innan min födelsedag förra året blev jag uppsagd.

Jag gick tillbaka till mitt gamla jobb, bussförare, i en annan stad och annat bolag. Fick dock efter tre månader se att en annan trafikskola i stan sökte ny trafiklärare. Så jag sökte och fick jobbet.

Trivs väldigt bra.
Bra tider.
Bra chef.
Bra förmåner.

Men så började elevantalet sjunka igen under hösten. Jag fattade innan chefen sa det att jag kommer bli uppsagd igen. Så jag började smått söka andra jobb i stan.
Inget napp.

Självförtroendet sjönk.
Rejält.
Jag brukar se positivt på saker och ting men då kändes det skit. Verkligen SKIT.

Ingen tur i livet på 30år. Sen uppsagd på två olika jobb inom ett år. Man kände sig värdelös…

Till slut sökte jag mig tillbaka till senaste bussjobbet igen. Har fått en schemarad som verkar vettig. Ska börja 1mars.
Så det löser sig alltid men jag ska inte ljuga om att självförtroendet är sämre nu än för några år sedan.
Dock vet jag att allt löser sig förr eller senare. Som det alltid har gjort.

Företaget jag jobbade för 2004 gick i konkurs så vi alla vart uppsagda där då. Annars så har jag haft kontraktbaserade jobb där jag själv valde att pausa lite då och då för studier. Nuvarande fastjobbet har jag varit på sedan 2011.

Aldrig blivit som tur är.

Ja, en gång pga arbetsbrist. Annars har jag haft turen att hitta jobb där jag både trivs och får vara kvar länge. 40 år gammal har jag bara haft tre jobb så här långt.

Fy fan va tufft! Hoppas du får det bra på ditt nya jobb och att du hittar tillbaka som trafiklärare om det är det du vill jobba med.

Funderade själv när jag läste i tråden att antagligen hade det tagit väldigt hårt på mitt självförtroende om jag blev uppsagd även om det hade varit pga arbetsbrist/neddragning etc. Vilket hade varit fullkomligt onödigt men man är bara människa.

Som sagt hoppas du hittar rätt och trivs!

Nej. Men jag har sagt upp mig två gånger nu. Första gången för att ett annat företag visade intresse och nu på grund av flytt. Jag har heller aldrig behövt söka jobb förräns nu. Men jag har självklart respekt för dom som råkar ut för det och får mycket strul på grund av det. Jag är alltid på arbetarens sida! Jag är jätte glad över att jag hade den otroliga turen att födas just nu just här. Och har flera skyddsnät på varandra om något skulle inträffa. Att få födas i tv spelens gryning är otroligt uppskattat.

Dom flyttade verksamheten till Spanien, hade oavsett redan skrivit mitt uppsägelsebrev då jag redan var väldigt trött på det jobbet. Så passade bra egentligen!

Har hänt ett par gånger. Det var rejält tuff lågkonjunktur i början av 90-talet, så jag timjobbade som kock på diverse ställen, varav vissa inte gick så bra ekonomiskt.

Uppsagd en gång pga arbetsbrist som föranleddes av Coronapandemin. Men det löste sig därefter till det bättre och jag fick ett jobb jag trivs bra med idag.

Blev uppsagd från ett sågverk som gick omkull för 20 år sedan. Tråkigt för stunden men livet gick vidare=)

Har bara varit anställd en gång mellan jag var 19-23 sen sa jag upp mig och startade eget och kört så i snart 11 år så jag har klarat mig från att bli uppsagd

uppsagd har jag väl inte direkt, under corona fick vi stänga ner restaurangen där jag vart köksmästare pga restriktionerna. hade varit där i 6 månader när skiten hände.

men fick erbjudande att gå tillbaka när det försvann men hade redan gått vidare så

så indirekt blev jag väl "uppsagd" jag gjorde snarare det rätta och gick själv då det känndes skummy att pressa dom på pengar för att säga upp mig.

Dumt kanske men jag har hedern i behåll.

För att bli uppsagd måste man väl bli anställd? ;D

Jag blev uppsagd någon gång runt årsskiftet 2008-2009 pga arbetsbrist. Jobbade på ett mindre företag inom byggbranschen.

Nu är det lite skakiga tider inom bygg igen så man får väl se vart det tar vägen.

Japp, var det bästa som hänt en. Uppsagd och arbetsbefriad i tre månader, gott om tid att hitta nytt samtidigt som hade hade fritid att umgås med familj och vänner. Även en hel tid på hobbys.

Det här är en sån tråd man inte vill svara på känns som risken att jinxa sig själv är stor, vidskeplig äsch!

Jodå, flera gånger.
Ströjobbade mycket som ung då jag aldrig slutfört någon högre utbildning.
Hösten 2022 blev jag uppsagd från båten jag jobbat på i nästan 10 år och därefter har jag ännu inte riktigt kommit på fötter igen, det tog ganska hårt på mig för jag kände mig helt trygg med att jag skulle jobbat där typ till pensionen och det tog hårt på min sociala tillvaro också att förlora alla arbetskamrater jag kom att stå nära. Hela akassa-perioden spenderade jag upp där 2022-2023 då jag inte riktigt hade ork att ta tag i arbetssituationen efter min gamla jobbplats försvann. Går nu en yrkesutbildning i alla fall då så jag förhoppningsvis slipper sluta mina dagar bakom kassan på nån mataffär eller typ städare

Blev uppsagd en gång. Andra dagen som arbetslös så ringde dom och frågade om jag ville komma tillbaka.

En gång på grund av arbetsbrist, andra gången på grund av ekonomi och tredje på grund av omorganisation. Haft 3 olika fasta jobb genom livet, resten har varit timjobb på olika platser. En del arbetsgivare verkar använda "arbetsbrist"-kortet så fort de inte vet hur de ska bli av med personen, sedan anställer många en ny någon månad senare...

Samtidigt ska man nog vara glad att ha ett fast jobb idag överhuvudtaget då det inte verkar vara en självklarhet inom alla branscher.

Kommer aldrig hända att jag blir uppsagd då jag jobbar i vården, om jag inte missköter mig förstås vilket aldrig skulle falla mig in.