Game of Thrones (Spoilers S8!)
Det första avsnittet var ojämnt, det andra var riktigt bra. (Med någon enstaka stinker, typ när Arya kastar spjutspetsar.)
Avsnittet igår föll helt platt och fungerade inte alls för mig. Helt bäng strategi, otaliga scener där karaktärerna är hopplöst omringade för att i nästa scen må helt okej. Musiken i slutet var fantastisk, men det som faktiskt hände var ett enda stort antiklimax. Var det allt, liksom?
För att inte tala om hur dålig bildkvaliteten var under avsnittets första 30 minuter på HBO Nordic. Hela sällskapet satt och kisade för att se vad som hände.
Känner tyvärr samma. Precis som att det inte fanns någon plan alls på hur de skulle slåss, från båda hållen. Gillade inte heller hur NK dog. 7 säsonger av hype och så avslutas han av en ninja från ingenstans och inte ens fick göra något. Trist.
Som gammal Total War-spelare kliade det i kroppen konstant under förra avsnittet (slaget). Jag hade gärna sett hur deras armé slaktades i drivor pga. den döda arméns non-stopsvärmande etc. men helvete vad frustrerande det var att se folk dö i drivor för att de gjorde exakt ALLTING fel strategiskt, kavalleri som rider in rakt in i fienden helt ensamt (vad skulle det leda till? skulle de SKRÄMMA bort en odöd armé?), katapulter som står LÄNGST FRAM så att de knappt hinner skjuta ett par salvor, och sen har de grävt sina värn BAKOM merparten av armén medans knappt någon verkar bemanna själva borgen (murarna var ju nästan tomma på folk), vafan tänkte de ens liksom. Värnet med spikar etc. var ju ett smart drag men gjorde ingen nytta mer än att fördröja slaget några minuter.
Vansinnigt frustrerande (säkertligen frustrerande att se avsnittet med mig som ska påpeka alla dessa saker också men...).
De fick fan skylla sig själva att så många strök med, jösses.
(obs: är fullt medveten om att det ändå hade varit kört för dem om inte "the night king" hade blivit dräpt iochmed att de kunde återuppliva folk hur mycket som helst etc. men de måste ju inte göra det extra lätt för ondingarna för den sakens skull..)
Som gammal Total War-spelare kliade det i kroppen konstant under förra avsnittet (slaget). Jag hade gärna sett hur deras armé slaktades i drivor pga. den döda arméns non-stopsvärmande etc. men helvete vad frustrerande det var att se folk dö i drivor för att de gjorde exakt ALLTING fel strategiskt, kavalleri som rider in rakt in i fienden helt ensamt (vad skulle det leda till? skulle de SKRÄMMA bort en odöd armé?), katapulter som står LÄNGST FRAM så att de knappt hinner skjuta ett par salvor, och sen har de grävt sina värn BAKOM merparten av armén medans knappt någon verkar bemanna själva borgen (murarna var ju nästan tomma på folk), vafan tänkte de ens liksom. Värnet med spikar etc. var ju ett smart drag men gjorde ingen nytta mer än att fördröja slaget några minuter.
Vansinnigt frustrerande (säkertligen frustrerande att se avsnittet med mig som ska påpeka alla dessa saker också men...).
De fick fan skylla sig själva att så många strök med, jösses.
(obs: är fullt medveten om att det ändå hade varit kört för dem om inte "the night king" hade blivit dräpt iochmed att de kunde återuppliva folk hur mycket som helst etc. men de måste ju inte göra det extra lätt för ondingarna för den sakens skull..)
Väldigt bra tänkt! Jag har ju inte kommenterat så mycket av just det du och andra nämner. Dock störde det ju också mig. Men det blev ju nästan komiskt också.(Jag blev så trött på sikten som tittare så taktiken orkade jag inte tänka på)
"Har ni tänkt på att NK återuppväcker döda? Nja men vi måste gömma oss i kryptan" 😂😂😵 Vår kära intelligenta lilla taktiker har tillslut drabbats av hjärnskador p ga sitt älskade vin.🍷😉
Som gammal Total War-spelare kliade det i kroppen konstant under förra avsnittet (slaget). Jag hade gärna sett hur deras armé slaktades i drivor pga. den döda arméns non-stopsvärmande etc. men helvete vad frustrerande det var att se folk dö i drivor för att de gjorde exakt ALLTING fel strategiskt, kavalleri som rider in rakt in i fienden helt ensamt (vad skulle det leda till? skulle de SKRÄMMA bort en odöd armé?), katapulter som står LÄNGST FRAM så att de knappt hinner skjuta ett par salvor, och sen har de grävt sina värn BAKOM merparten av armén medans knappt någon verkar bemanna själva borgen (murarna var ju nästan tomma på folk), vafan tänkte de ens liksom. Värnet med spikar etc. var ju ett smart drag men gjorde ingen nytta mer än att fördröja slaget några minuter.
Vansinnigt frustrerande (säkertligen frustrerande att se avsnittet med mig som ska påpeka alla dessa saker också men...).
De fick fan skylla sig själva att så många strök med, jösses.
(obs: är fullt medveten om att det ändå hade varit kört för dem om inte "the night king" hade blivit dräpt iochmed att de kunde återuppliva folk hur mycket som helst etc. men de måste ju inte göra det extra lätt för ondingarna för den sakens skull..)
Okej, här dyker det upp lite underliga analyser. Det här är för övrigt inte strategi utan taktik.
Kavalleriet
Vid en belägring har det lätta kavalleriet en liten, liten möjlighet att agera på slagfältet. Deras största möjlighet är att agera tidigt medan det finns utrymme för att utnyttja sina fördelar – rörlighet och slagkraft. Har man ett så massivt kavalleri som de ändå hade är det ur ett taktiskt perspektiv rätt beslut att låta dessa störta fram tidigt för att med kraft krossa motståndarens infanteri (mot en normal motståndare så söker kavalleriet faktiskt att skrämma bort motståndarna).
Om de inte hade gjort detta hade kavalleriet snabbt blivit värdelöst när de inte kan använda sin rörlighet.
Artilleriet
Notera att de nyttjade katapulter. Katapulterna till skillnad från blidorna (motviktsslungorna) var ett framskjutet artilleri. De har kort räckvidd genom sin konstruktion och i vissa fall rent av ett engångsvapen eftersom kastarmen kunde knäckas när den slog i tvärbalken. Likt det framgångsrika fältartilleri Gustav II Adolf introducerade på slagfältet, under upptakten till det svenska skedet i det Trettioåriga kriget, så gällde det att avfyra ett eller två säkra skott mot fienden för att sedan flytta på artilleriet till en bättre plats. I det här scenariot hade de ingen möjlighet att skapa rörlighet för katapulterna. Taktiskt korrekt beslut att ha dem långt fram och sedan överge dem.
Infanteriet
In i det längsta vill du ha striden utanför borgens murar. Du vill ALDRIG eftersträva att hamna i en regelrätt belägring för det är helt enkelt vedervärdigt för alla inblandade (Har ni ens läst vittnesuppgifter från långdragna belägringar i historien?). Så taktiskt sett är det helt rätt att så länge som möjligt slåss utanför borgen. Murarna bemannas istället när de kan göra någon nytta och det är när det gått på röven utanför och alla flyr in i skydd. Då kan de både verka med distansvapen och fysiskt hindra försök att klättra över muren.
Fältarbeten
Fältarbetens främsta funktion är att skapa möjligheter för dig själv och förhindra eller fördröja motståndaren. Återigen är det ett korrekt taktiskt nyttjande av fältarbeten att förhindra fienden att gå direkt på borgens murverk. Du vill i det längsta kanalisera motståndarens framryckning för det ger möjlighet för dig att koncentrera dina åtgärder där fienden samlas och fördröjs.
Så här kan jag inte heller se att de gjorde något taktiskt fel.
Sammanfattningsvis så är det vi såg faktiskt ett taktiskt korrekt upplägg av försvaret av en borg. Fast det hade fungerat långt mycket bättre mot en normal numerärt stark motståndare. Nu är motståndaren en gigantisk hop odöda, utan fruktan och som inte kan bli utmattade. För en sådan motståndare har de helt enkelt inte utvecklat någon taktik att förlita sig på utan de faller tillbaka till kunskaper som de faktiskt har.
Viam inveniam aut faciam
Ha ha! Eftersom det nu rör sig mycket om taktik mot ODÖDA, tillsammans med magi plus starkt flygvapen (drakar). Vid försvar av medeltida borgar var det väl inte så vanligt att det FANNS flygvapen, eller?
Så är det nog ganska lönlöst att jämföra med mänsklighetens större slag.
Okej! Jag är ingen taktiker med gedigen militär utbildning. Eller ett fan av strategispel. Så jag låter er experter sköta taktiken. Dock är jag förtjust i fantasy. Så jag kan inte låta bli att tycka att det är roligt när man funderar över stridstaktik. Eftersom de då gjorde helt rätt mot en mänsklig arme.
Men taktikern satt i en krypta med döda som återuppväcktes. Han glömde att det var en fantasy arme de mötte. 😁
Tillägg: Taktikern ville dock upp och hjälpa till men blev hindrad av högre rankad. Det hemskaste med att möta en odöd arme borde nog vara att möta sina dödade soldater(kamrater) då de återväckts från "stillheten". Psykologi är jag mycket duktig på. Att möta sina döda vänner och "döda" dem igen själv torde sätta sina spår även i den hårdaste soldaten.
Okej, här dyker det upp lite underliga analyser. Det här är för övrigt inte strategi utan taktik.
Kavalleriet
Vid en belägring har det lätta kavalleriet en liten, liten möjlighet att agera på slagfältet. Deras största möjlighet är att agera tidigt medan det finns utrymme för att utnyttja sina fördelar – rörlighet och slagkraft. Har man ett så massivt kavalleri som de ändå hade är det ur ett taktiskt perspektiv rätt beslut att låta dessa störta fram tidigt för att med kraft krossa motståndarens infanteri (mot en normal motståndare så söker kavalleriet faktiskt att skrämma bort motståndarna).
Om de inte hade gjort detta hade kavalleriet snabbt blivit värdelöst när de inte kan använda sin rörlighet.
Artilleriet
Notera att de nyttjade katapulter. Katapulterna till skillnad från blidorna (motviktsslungorna) var ett framskjutet artilleri. De har kort räckvidd genom sin konstruktion och i vissa fall rent av ett engångsvapen eftersom kastarmen kunde knäckas när den slog i tvärbalken. Likt det framgångsrika fältartilleri Gustav II Adolf introducerade på slagfältet, under upptakten till det svenska skedet i det Trettioåriga kriget, så gällde det att avfyra ett eller två säkra skott mot fienden för att sedan flytta på artilleriet till en bättre plats. I det här scenariot hade de ingen möjlighet att skapa rörlighet för katapulterna. Taktiskt korrekt beslut att ha dem långt fram och sedan överge dem.
Infanteriet
In i det längsta vill du ha striden utanför borgens murar. Du vill ALDRIG eftersträva att hamna i en regelrätt belägring för det är helt enkelt vedervärdigt för alla inblandade (Har ni ens läst vittnesuppgifter från långdragna belägringar i historien?). Så taktiskt sett är det helt rätt att så länge som möjligt slåss utanför borgen. Murarna bemannas istället när de kan göra någon nytta och det är när det gått på röven utanför och alla flyr in i skydd. Då kan de både verka med distansvapen och fysiskt hindra försök att klättra över muren.
Fältarbeten
Fältarbetens främsta funktion är att skapa möjligheter för dig själv och förhindra eller fördröja motståndaren. Återigen är det ett korrekt taktiskt nyttjande av fältarbeten att förhindra fienden att gå direkt på borgens murverk. Du vill i det längsta kanalisera motståndarens framryckning för det ger möjlighet för dig att koncentrera dina åtgärder där fienden samlas och fördröjs.
Så här kan jag inte heller se att de gjorde något taktiskt fel.
Sammanfattningsvis så är det vi såg faktiskt ett taktiskt korrekt upplägg av försvaret av en borg. Fast det hade fungerat långt mycket bättre mot en normal numerärt stark motståndare. Nu är motståndaren en gigantisk hop odöda, utan fruktan och som inte kan bli utmattade. För en sådan motståndare har de helt enkelt inte utvecklat någon taktik att förlita sig på utan de faller tillbaka till kunskaper som de faktiskt har.
Tack! Äntligen någon med logiskt tänk i tråden
@hannes.theorell
Lite utanför tråden.
Eftersom jag har psykologi som lite favoritämne och du är väl kunnig i historia och verkar ha gedigen militär utbildning, ger jag ett litet exempel från verkligheten. För intressets skull.
Vad det gäller nutid och flyktingar med skador både psykiskt och fysiskt från krigsupplevelser och även "Kongoveteraner" i sverige som exempel låter jag vara för nu.
Det jag upplevde med en veteran från "Finska vinterkriget" dock satte lite spår även i mig. Efter flera möten med en man i en förening för människor med psykiska skador.
Denne man var mycket lugn, finsktalande men hyffsat bra på svenska. Dock vid återkommande möten kunde han beskriva i detalj hur kriget i den djupa snön ,kylan och särskilt nattetid påverkade soldaterna både fysiskt och psykiskt. "Det var inte något lugn med natten då man mest lyssnade och grävde gångar i snön så tyst som möjligt. Man kunde ibland höra ryssen bara ngr meter från ens eget smygande. Om vi var riktigt försiktiga vid en nattlig räd. Kunde vi i stort sett ohörda och inte synligt komma in bakom ryssen och göra ett snabbt avslut med knivarna. Man är tvungen att göra så här (han visade ordentligt) för att så ljudlöst som möjligt skära halsen av ryssen. Vi tog vad som var viktig för oss och tog oss försiktigt till utgångs, eller strategisk viktig position. Ibland trodde man att man hade en fiende framför sig. Men det var ibland helt genomfrysta lik som stod som om de hade vakt"
Mannen lever naturligtvis inte idag men jag kommer ihåg han och hans hustru (som verkade vara mycket stöttande mot sin make). Han hade väl på något sätt fastnat i dessa krigshändelser, då han ofta inte kunde prata om annat. Förutom om det skulle anordnas någon dans.
Så ledsamt men tankeväckande! Känner jag idag.
Ha ha! Eftersom det nu rör sig mycket om taktik mot ODÖDA, tillsammans med magi plus starkt flygvapen (drakar). Vid försvar av medeltida borgar var det väl inte så vanligt att det FANNS flygvapen, eller?
Så är det nog ganska lönlöst att jämföra med mänsklighetens större slag.
Okej! Jag är ingen taktiker med gedigen militär utbildning. Eller ett fan av strategispel. Så jag låter er experter sköta taktiken. Dock är jag förtjust i fantasy. Så jag kan inte låta bli att tycka att det är roligt när man funderar över stridstaktik. Eftersom de då gjorde helt rätt mot en mänsklig arme.
Men taktikern satt i en krypta med döda som återuppväcktes. Han glömde att det var en fantasy arme de mötte. 😁
Tillägg: Taktikern ville dock upp och hjälpa till men blev hindrad av högre rankad. Det hemskaste med att möta en odöd arme borde nog vara att möta sina dödade soldater(kamrater) då de återväckts från "stillheten". Psykologi är jag mycket duktig på. Att möta sina döda vänner och "döda" dem igen själv torde sätta sina spår även i den hårdaste soldaten.
Så kan det tänkas vid en första anblick men då använder du ditt eget perspektiv. Utifrån det perspektivet så har den goda sidan både drakar och magi på sin sida. Detta skulle de kunna nyttja till bästa potential för att möta motståndet. Men människorna i serien delar inte ditt perspektiv.
De är samtliga uppväxta och tränade i en värld där drakar inte fanns, där magi var sagor och hotet från norr var barbarer som gjorde räder. Deras historia är präglad av krig mellan människor och de är tränade att slåss mot andra människor. Deras taktik speglar därför rakt av vår egen krigföring för drygt 700-1000 år sedan (Det går ju ingen förbi att G. R.R. Martin också kan sin historia).
När de ställs inför det obegripliga hotet från norr, när skräcksagorna plötsligt blir verklighet och de har inte riktigt möjlighet att göra annat än att falla tillbaka på sin träning. De kan med svårighet använda sitt enkla luftvapen, de kan med svårighet använda magi och de kan inte möta fienden på något annat sätt än hur de skulle göra mot vilken annan armé som helst.
Viam inveniam aut faciam
Okej, här dyker det upp lite underliga analyser. Det här är för övrigt inte strategi utan taktik.
Kavalleriet
Vid en belägring har det lätta kavalleriet en liten, liten möjlighet att agera på slagfältet. Deras största möjlighet är att agera tidigt medan det finns utrymme för att utnyttja sina fördelar – rörlighet och slagkraft. Har man ett så massivt kavalleri som de ändå hade är det ur ett taktiskt perspektiv rätt beslut att låta dessa störta fram tidigt för att med kraft krossa motståndarens infanteri (mot en normal motståndare så söker kavalleriet faktiskt att skrämma bort motståndarna).
Om de inte hade gjort detta hade kavalleriet snabbt blivit värdelöst när de inte kan använda sin rörlighet.
Artilleriet
Notera att de nyttjade katapulter. Katapulterna till skillnad från blidorna (motviktsslungorna) var ett framskjutet artilleri. De har kort räckvidd genom sin konstruktion och i vissa fall rent av ett engångsvapen eftersom kastarmen kunde knäckas när den slog i tvärbalken. Likt det framgångsrika fältartilleri Gustav II Adolf introducerade på slagfältet, under upptakten till det svenska skedet i det Trettioåriga kriget, så gällde det att avfyra ett eller två säkra skott mot fienden för att sedan flytta på artilleriet till en bättre plats. I det här scenariot hade de ingen möjlighet att skapa rörlighet för katapulterna. Taktiskt korrekt beslut att ha dem långt fram och sedan överge dem.
Infanteriet
In i det längsta vill du ha striden utanför borgens murar. Du vill ALDRIG eftersträva att hamna i en regelrätt belägring för det är helt enkelt vedervärdigt för alla inblandade (Har ni ens läst vittnesuppgifter från långdragna belägringar i historien?). Så taktiskt sett är det helt rätt att så länge som möjligt slåss utanför borgen. Murarna bemannas istället när de kan göra någon nytta och det är när det gått på röven utanför och alla flyr in i skydd. Då kan de både verka med distansvapen och fysiskt hindra försök att klättra över muren.
Fältarbeten
Fältarbetens främsta funktion är att skapa möjligheter för dig själv och förhindra eller fördröja motståndaren. Återigen är det ett korrekt taktiskt nyttjande av fältarbeten att förhindra fienden att gå direkt på borgens murverk. Du vill i det längsta kanalisera motståndarens framryckning för det ger möjlighet för dig att koncentrera dina åtgärder där fienden samlas och fördröjs.
Så här kan jag inte heller se att de gjorde något taktiskt fel.
Sammanfattningsvis så är det vi såg faktiskt ett taktiskt korrekt upplägg av försvaret av en borg. Fast det hade fungerat långt mycket bättre mot en normal numerärt stark motståndare. Nu är motståndaren en gigantisk hop odöda, utan fruktan och som inte kan bli utmattade. För en sådan motståndare har de helt enkelt inte utvecklat någon taktik att förlita sig på utan de faller tillbaka till kunskaper som de faktiskt har.
Grymt bra förklaring på taktiken.
Jag blev mest sur över att de var så kassa på att försvara murarna. Ingen som helst brinnande olja / tjära (förutom den brinnande ringen som var utanför)
Dessutom inga katapulter innanför murarna som sköt utåt och ingen som helst ballista/armborst för att försöka ta ner draken som de visste skulle komma. Dany visste ju hotet från sådana då hon blivit beskjuten innan.
Minns iallafall att jag satt där och tänkte , hur tusan ska de fixa den här röran
Grymt bra förklaring på taktiken.
Jag blev mest sur över att de var så kassa på att försvara murarna. Ingen som helst brinnande olja / tjära (förutom den brinnande ringen som var utanför)
Dessutom inga katapulter innanför murarna som sköt utåt och ingen som helst ballista/armborst för att försöka ta ner draken som de visste skulle komma. Dany visste ju hotet från sådana då hon blivit beskjuten innan.
Minns iallafall att jag satt där och tänkte , hur tusan ska de fixa den här röran
Det här med olja eller tjära är något av en faktoid när det kommer till medeltida belägringar. Ett spännande inslag i skönlitteraturen eller i film men i verkligheten så kommer du att ha svårt att hitta exempel på när det använts. Särskilt inte i europeisk krigföring.
Det har använts så det är ju inte verklighetsfrämmande. Däremot så var det orimligt dyrt i förhållande till verkan (utöver att vara livsfarligt för de som skulle hantera det). I en fantasy som i grunden bygger på västeuropeisk kultur så är det naturligt att inte finna någon upphettad olja på murkrönen.
Viam inveniam aut faciam
Så kan det tänkas vid en första anblick men då använder du ditt eget perspektiv. Utifrån det perspektivet så har den goda sidan både drakar och magi på sin sida. Detta skulle de kunna nyttja till bästa potential för att möta motståndet. Men människorna i serien delar inte ditt perspektiv.
De är samtliga uppväxta och tränade i en värld där drakar inte fanns, där magi var sagor och hotet från norr var barbarer som gjorde räder. Deras historia är präglad av krig mellan människor och de är tränade att slåss mot andra människor. Deras taktik speglar därför rakt av vår egen krigföring för drygt 700-1000 år sedan (Det går ju ingen förbi att G. R.R. Martin också kan sin historia).
När de ställs inför det obegripliga hotet från norr, när skräcksagorna plötsligt blir verklighet och de har inte riktigt möjlighet att göra annat än att falla tillbaka på sin träning. De kan med svårighet använda sitt enkla luftvapen, de kan med svårighet använda magi och de kan inte möta fienden på något annat sätt än hur de skulle göra mot vilken annan armé som helst.
Ja mycket riktigt Martin är skicklig i sitt skrivande och som du säger är det ju inte så mycket magi och drakar i böckerna. Drakarna har blivit en myt. Tills "Drakmodern" föds/förvandlas i elden och får drakäggen att kläckas.
Det är väl mest min lilla besvikelse att vi inte får Martins "stil" i berättandet i och med att man känner sig tvungna att få till ett avslut på TV-SERIEN. Hoppas bara att vi får Martins böcker också. De är så oerhört komplexa och med så mycket bra maktintriger.
Jag saknar de rejäla intrigerna och det mer osentimentala berättande som han är bra på. Vem som helst kan bli dödad. Det har de banne mig inte levt upp till i berättandet de senaste säsongerna pga att det inte finns bokförlagor att gå efter.
Tvserien känns som en sak och vad Martin eventuellt kommer att skriva en annan. Så jag kommer iaf inte se TV-SERIEN som det fullständiga slutet. Om vi sedan inte får något annat slut så är det ju inget att göra åt.
Sedan kan jag väl tycka att man inte skall gå till överdriven analyserande av underhållningsfiktion. Utan jag tar det med en rejäl dos salt. Skillnad om vi pratade om en mycket seriös dokumentärserie. 😉
Ett litet tillägg som väl behöver nämnas i sammanhanget. Det är INTE G R R Martin som själv har skrivit detta avsnitts belägring även om han är bra på historia. Och allt annat om honom. Han kanske skulle skrivit om belägringen på annat sätt. Detta är min uppfattning inga fakta, dock har väl manusförfattarna tagit hjälp av historiker för att få till belägringen på rätt sätt. Som Hannes förklarat så bra. Så är det ju därmed tydligt att man vill göra en trovärdig belägring i mänsklig historia sett.
Sedan kan man om man vill tolka det som om de inte velat göra det så mycket med fantasybetoning som kanske några velat ha.
Som jag tidigare sagt gillar jag inte att de släppt för mycket från Martins grund. Han tror jag bestämt hade gjort sig av med lite publikfavoriter. Det är ju mycket det som "hardcore" fansen saknar när han inte styr upp mer i manuset. Det uttalande jag hört och fastnat för från Martins sida är att han och TVteamet är överrens om vem som kommer att sitta på "Järntronen" i slutet. Han har även sagt ungefär så här - I övrigt har ju jag dödat karaktärer som är kvar i serien och en del annat som är lite annorlunda.
Ingen mer än Martin själv vet väl om, hur och när han känner att fullborda sitt epos.
Det här med olja eller tjära är något av en faktoid när det kommer till medeltida belägringar. Ett spännande inslag i skönlitteraturen eller i film men i verkligheten så kommer du att ha svårt att hitta exempel på när det använts. Särskilt inte i europeisk krigföring.
Det har använts så det är ju inte verklighetsfrämmande. Däremot så var det orimligt dyrt i förhållande till verkan (utöver att vara livsfarligt för de som skulle hantera det). I en fantasy som i grunden bygger på västeuropeisk kultur så är det naturligt att inte finna någon upphettad olja på murkrönen.
Aha du ser! Där fick man även det förklarat. kanonbra!
Nu är det inte länge kvar till nästa avsnitt. Får hoppas att det inte blir för mkt som fansen behöver bråka om. Jag själv försöker koncentrera mig på att G R R Martin inte gjort manus och ser det som en underhållande TV Serie hädanefter. Sedan "kanske" jag får läsa fortsättning på böckerna i sinom tid. Jag får försöka stå ut!!🙂
Känner tyvärr samma. Precis som att det inte fanns någon plan alls på hur de skulle slåss, från båda hållen. Gillade inte heller hur NK dog. 7 säsonger av hype och så avslutas han av en ninja från ingenstans och inte ens fick göra något. Trist.
Ja, jag hade hoppats på att åtminstone få se en episk duell med NK och någon av försvararna. Mano a mano, liksom. Någonting! Jag har ju väntat i så många säsonger på att få se vad den fruktade Night King går för.
Det uppstod ett perfekt läge för det när Jon Snow närmade sig NK. "Äntligen!" tänkte jag. Men istället för att anta utmaningen så väckte NK upp massa odöda som sedan omringade Jon medan NK promenerade därifrån.
Jag satt bara och skrattade. Såg vi precis NK fega ur? 😂 Vi snackar ju om The Night King! Den mäktigaste av dem alla. Jon Snow borde ju vara som en mygga för honom. Kanske var det därför NK inte stannade och slogs. En mygga är helt enkelt inte värd att lägga ned tid på.
Å andra sidan tog sig NK ändå tid på sig att väcka upp massa odöda som sedan fick slåss i hans ställe. Att fega ur på det sättet känns inte värdigt en sådan mäktig varelse. NK borde kunnat fixa det på egen hand. Lätt! Eller åtminstone borde han tro att han kan det, för han är ju så grym och han vet om det, så därför borde han antagit utmaningen, för skojs skull. 😁
Det var hur som helst ett enormt bra tillfälle för en stund fantastisk TV-underhållning. Det hade ju fortfarande kunnat vara Arya som utdelat dödsstöten. Hon hade kunna hoppa fram och räddat dagen precis när NK är på väg att dräpa Jon Snow efter en hård duell. Det hade varit riktigt episkt. Lite väntat kanske rent handlingsmässigt, men ändå episkt.
Men istället hände typ... ingenting, och så fick vi sedan se det mjäkiga slutet för NK. Obegripligt slarvigt av manusförfattarna. 🙄
Ja, jag hade hoppats på att åtminstone få se en episk duell med NK och någon av försvararna. Mano a mano, liksom. Någonting! Jag har ju väntat i så många säsonger på att få se vad den fruktade Night King går för.
Det uppstod ett perfekt läge för det när Jon Snow närmade sig NK. "Äntligen!" tänkte jag. Men istället för att anta utmaningen så väckte NK upp massa odöda som sedan omringade Jon medan NK promenerade därifrån.
Jag satt bara och skrattade. Såg vi precis NK fega ur? 😂 Vi snackar ju om The Night King! Den mäktigaste av dem alla. Jon Snow borde ju vara som en mygga för honom. Kanske var det därför NK inte stannade och slogs. En mygga är helt enkelt inte värd att lägga ned tid på.
Å andra sidan tog sig NK ändå tid på sig att väcka upp massa odöda som sedan fick slåss i hans ställe. Att fega ur på det sättet känns inte värdigt en sådan mäktig varelse. NK borde kunnat fixa det på egen hand. Lätt! Eller åtminstone borde han tro att han kan det, för han är ju så grym och han vet om det, så därför borde han antagit utmaningen, för skojs skull. 😁
Det var hur som helst ett enormt bra tillfälle för en stund fantastisk TV-underhållning. Det hade ju fortfarande kunnat vara Arya som utdelat dödsstöten. Hon hade kunna hoppa fram och räddat dagen precis när NK är på väg att dräpa Jon Snow efter en hård duell. Det hade varit riktigt episkt. Lite väntat kanske rent handlingsmässigt, men ändå episkt.
Men istället hände typ... ingenting, och så fick vi sedan se det mjäkiga slutet för NK. Obegripligt slarvigt av manusförfattarna. 🙄
Ja det är ju detta som borde vara ett slut på en fantasy. Mörkret och ljuset möts och vinnare i västvärlden, ljuset. Läser man mer öststatsfantasy/sf kan man mötas av lite annorlunda slut.
Nu blir det väl de stora konspirationerna som kommer ge slutet.
Kanske i Martins smak?
Men som tidigare nämnts och alla jag känner som tittar på serien. ALLA har sagt "Varför dog ingen av huvudpersonerna?" Det är ju det som Martin blivit (Ö)Känd för. Men det ÄR inte han som skriver manus längre!😢
Men som tidigare nämnts och alla jag känner som tittar på serien. ALLA har sagt "Varför dog ingen av huvudpersonerna?" Det är ju det som Martin blivit (Ö)Känd för. Men det ÄR inte han som skriver manus längre!😢
Jag undrade samma sak. Tänkte innan slaget att ojoj, ska det här toppa Red Wedding? När man sitter i soffan och nästan skriker rakt ut "nej, inte hon!" eller "nej, inte han också!" när ena huvudpersonen efter den andra dör på brutalt sätt. Dramatiska, oväntade händelseförlopp. Något man minns och pratar om i veckor och månader efteråt. 😬
Inget sånt hände, inte på det sättet. Så ur den synvinkeln ett stort Meh... 😕😁
Spelar nog ingen som helst roll vad som händer i sista avsnitten. Kommer garanterat finnas folk som klagar på hur orealistiskt och tramsigt det är. Måste vara astråkigt att inte kunna använda sin fantasi och inlevelseförmåga gör att njuta av saker:)
Håller med dig fullständigt!
Det som gjort att jag längtar efter överraskningar som jag inte väntade är väl att jag har orealistiska förväntningar på ngn som kunde fylla just original författarens skor. Som ju uttrycket brukar vara.
Jag älskar fantasi som verkligen ger mig häftiga känslor av att jag vill ha MER!
Att allt är orealistiskt är väl en förutsättning för att det skall vara fantasy. Att folk stört sig på att det var dåligt eller bra taktiskt genomfört slag. Rör ju inte detta. Det är fantasy!🙂
Jag har bara ändrat förväntningarna lite på manus och ser det som en fortsatt spännande TV-Serie. Jag vill inte missa det för allt i världen!
Utan fantasi skulle vi inte kunna spela spel eller läsa böcker plus massor av annat. Endast dokumentärt jämt! I realtid! Jvlr vilken fantasi det skulle vara.😁
Spelar nog ingen som helst roll vad som händer i sista avsnitten. Kommer garanterat finnas folk som klagar på hur orealistiskt och tramsigt det är. Måste vara astråkigt att inte kunna använda sin fantasi och inlevelseförmåga för att njuta av saker:)
Samtidigt är du otroligt duktig på att gnälla på oss som "gnäller". Vad är problemet med att vi diskuterar saker, må det vara Game of Thrones, Sonic eller vad det kan tänkas vara, som vi inte tycker om? Vi pratar ju om det som är dåligt för att vi tycker om serien och blir missnöjda när det inte blir lika bra som man själv hoppats på. Jag tycker folk rent generellt har kommit med bra argument för varför avsnittet var kasst, bra, eller någonstans där mitt emellan. Påminner mig om The Last Jedi som också delade hela fanbasen i två läger.
Om något använder vi otroligt mycket av våran fantasi när vi skriver om det här, då det för många av oss finns tonvis med grejer som borde ha hänt som inte händer. NK är givetvis folks största problem. En av de större antagonisterna i serien som går ut i ett avsnitt i ett av de större slagen i serien, utan att ha gjort mer än att få sin drake spruta eld och kasta något is-spjut. Hade varit awesome att få se honom göra något vettigt nere på marken också, hur än mycket klyschigt det hade varit. Jämförbart med Thanos i Endgame var det här riktigt löjligt. Så här i efterhand blev det ett sådant antiklimax. Nu är det ju GoT och Endgame långt ifrån samma sak, men du förstår säkert min poäng.
Ja, jag hade hoppats på att åtminstone få se en episk duell med NK och någon av försvararna. Mano a mano, liksom. Någonting! Jag har ju väntat i så många säsonger på att få se vad den fruktade Night King går för.
Det uppstod ett perfekt läge för det när Jon Snow närmade sig NK. "Äntligen!" tänkte jag. Men istället för att anta utmaningen så väckte NK upp massa odöda som sedan omringade Jon medan NK promenerade därifrån.
Jag satt bara och skrattade. Såg vi precis NK fega ur? 😂 Vi snackar ju om The Night King! Den mäktigaste av dem alla. Jon Snow borde ju vara som en mygga för honom. Kanske var det därför NK inte stannade och slogs. En mygga är helt enkelt inte värd att lägga ned tid på.
Å andra sidan tog sig NK ändå tid på sig att väcka upp massa odöda som sedan fick slåss i hans ställe. Att fega ur på det sättet känns inte värdigt en sådan mäktig varelse. NK borde kunnat fixa det på egen hand. Lätt! Eller åtminstone borde han tro att han kan det, för han är ju så grym och han vet om det, så därför borde han antagit utmaningen, för skojs skull. 😁
Det var hur som helst ett enormt bra tillfälle för en stund fantastisk TV-underhållning. Det hade ju fortfarande kunnat vara Arya som utdelat dödsstöten. Hon hade kunna hoppa fram och räddat dagen precis när NK är på väg att dräpa Jon Snow efter en hård duell. Det hade varit riktigt episkt. Lite väntat kanske rent handlingsmässigt, men ändå episkt.
Men istället hände typ... ingenting, och så fick vi sedan se det mjäkiga slutet för NK. Obegripligt slarvigt av manusförfattarna. 🙄
Jag hoppades på en fight mellan Jon och NK också. Även om det är lite fantasy-klyschigt, och där Game of Thrones går ifrån normen lite, så hade jag uppskattat det otroligt mycket nu i efterhand just för att NK knappt gjorde något. Man fick inte ens se hans "generaler" göra någonting. Extremt tråkigt.
Samtidigt är du otroligt duktig på att gnälla på oss som "gnäller". Vad är problemet med att vi diskuterar saker, må det vara Game of Thrones, Sonic eller vad det kan tänkas vara, som vi inte tycker om? Vi pratar ju om det som är dåligt för att vi tycker om serien och blir missnöjda när det inte blir lika bra som man själv hoppats på. Jag tycker folk rent generellt har kommit med bra argument för varför avsnittet var kasst, bra, eller någonstans där mitt emellan. Påminner mig om The Last Jedi som också delade hela fanbasen i två läger.
Om något använder vi otroligt mycket av våran fantasi när vi skriver om det här, då det för många av oss finns tonvis med grejer som borde ha hänt som inte händer. NK är givetvis folks största problem. En av de större antagonisterna i serien som går ut i ett avsnitt i ett av de större slagen i serien, utan att ha gjort mer än att få sin drake spruta eld och kasta något is-spjut. Hade varit awesome att få se honom göra något vettigt nere på marken också, hur än mycket klyschigt det hade varit. Jämförbart med Thanos i Endgame var det här riktigt löjligt. Så här i efterhand blev det ett sådant antiklimax. Nu är det ju GoT och Endgame långt ifrån samma sak, men du förstår säkert min poäng.
👍
Jag hoppades på en fight mellan Jon och NK också. Även om det är lite fantasy-klyschigt, och där Game of Thrones går ifrån normen lite, så hade jag uppskattat det otroligt mycket nu i efterhand just för att NK knappt gjorde något. Man fick inte ens se hans "generaler" göra någonting. Extremt tråkigt.
Jag verkligen. Tråkigt är bra sammanfattning.
Manusförfattarna måste förstås anpassa sig till en TV-seriebudget, men de kunde väl ändå försökt ta ut svängarna lite mer vad gäller NK och hans generaler. Nu kändes de bara som jag vet inte vad... skrivbordsgeneraler? 😁
Det är som att slänga in Thor och Hulken i ett massivt fältslag för att få ett grandiost slut, men så sätter de sig ned och diskuterar ifall det ska regna eller inte imorgon medan alla andra slåss.
Jag hoppades på en fight mellan Jon och NK också. Även om det är lite fantasy-klyschigt, och där Game of Thrones går ifrån normen lite, så hade jag uppskattat det otroligt mycket nu i efterhand just för att NK knappt gjorde något. Man fick inte ens se hans "generaler" göra någonting. Extremt tråkigt.
Om jag får fantisera lite! Så som serien byggts upp så skulle ju detta vara det största slaget någonsin, mot en nästan omöjlig arme. Hade det skett för ngr år sedan hade det varat i mkt längre tid än detta blev och fortsatt även i solljus. Man hade fått se fler odöda jättar (1st var det nu). "Generalerna" hade nog fått leda delar av attackerna. NK hade inte visat sig så tidigt utan styrt mer bakifrån, återuppväckt fler av sina döda fiender. Varför försvann bara hästarme'n? Om jag varit NK hade jag återuppväckt dem och skickat tillbaks dem.
Men Nattkungens arme var så överlägsen så han hade ingen anledning att jobba för hårt, han stilade lite bara och gick in till Bran. Sedan kom den stora överraskningen att han var en mes och dog av ETT "magiskt" knivhugg.
Men det kanske blir en extra tvist kommande avsnitt. Detta var bara en "Bobby Ewing dröm" och egentligen har hans arme inte nått ismuren ännu. När Jon plötsligt vaknar i nästa avsnitt. JAG ÄLSKAR FANTASI!
Sedan kommer Arya att ta ett ansikte från en av NKs generaler och lönnmörda honom. Så att ismuren får stå kvar och alla intriger kan fortsätta.😙😝
@Över45: apropå Bran, undrar vilken roll han kommer att ha framöver.
Än så länge verkar han bara chilla och "flyga runt" ibland när han har långtråkigt (eller vad han nu gör när han rullar med ögonen och går in i sig själv).
Det skulle vara intressant om han fick en mäktig kraft eller nåt. Något som han haft hela tiden men som han upptäcker först nu. Så kunde han bli GoTs egen lilla Gandalf. 😁
Men det kanske blir en extra tvist kommande avsnitt. Detta var bara en "Bobby Ewing dröm" och egentligen har hans arme inte nått ismuren ännu. När Jon plötsligt vaknar i nästa avsnitt. JAG ÄLSKAR FANTASI!
Sedan kommer Arya att ta ett ansikte från en av NKs generaler och lönnmörda honom. Så att ismuren får stå kvar och alla intriger kan fortsätta.😙😝
Det där hade varit så illa att då hade t om jag börjar gnälla över kvalitén 🤣
(eller vad han nu gör när han rullar med ögonen och går in i sig själv).
Det kallas WR! Wargtual Reality. Verkar fett!
Det kallas WR! Wargtual Reality. Verkar fett!
Haha, WR! Lysande!
Detta är framtiden för TV-Serier. De lägger upp en bild i taget sedan kommer en röst att berätta vad som händer. De kommer spara såååå mycket pengar på detta sätt.
Det påminner mig om min barndom när det visades en bild från en bok och någon läste handlingen. BOKTIPSET! Nina ninana ninana ni Nana nananinana