Se alla slafsiga glory kills i Doom Eternal
Passa på när du jobbar hemma, denna video är förmodligen NSFW. Din sjuka jäkel.
En gång i tiden älskade jag de headshots som SiN på allvar introducerade. Eller för all del de brutala skador du kunde orsaka med hagelbössan I SoF.
Något har dock hänt sedan denna tid av (för mig) ultravåldsets glansdagar.
Trots att det är omänskliga, fiktiva figurer i form av demoner så skapar dessa bilder obehag och olustkänslor hos undertecknad.
Jag kan inte med det längre, jag undrar;
-behöver vi verkligen detta utstuderade och målbaserade sätt att ta karaktärer av daga?
Det ligger för mig, oaktat beskrivningen ovan förmodligen för nära det verkliga.
Är det den grafiska utvecklingen som är orsaken eller något annat?
En gång i tiden älskade jag de headshots som SiN på allvar introducerade. Eller för all del de brutala skador du kunde orsaka med hagelbössan I SoF.
Något har dock hänt sedan denna tid av (för mig) ultravåldsets glansdagar.
Trots att det är omänskliga, fiktiva figurer i form av demoner så skapar dessa bilder obehag och olustkänslor hos undertecknad.
Jag kan inte med det längre, jag undrar;
-behöver vi verkligen detta utstuderade och målbaserade sätt att ta karaktärer av daga?
Det ligger för mig, oaktat beskrivningen ovan förmodligen för nära det verkliga.
Är det den grafiska utvecklingen som är orsaken eller något annat?
Too real to be a dream, too painful to be a nightmare.
Jag håller med, orkade inte riktigt kolla igenom hela glory kills-videon, det blir liiite för mycket.
Samtidigt som jag är helt avtrubbad till sånt här våld tycker jag detta vältrande i hur man förstör kroppar på kreativa och grafiska sätt som i Doom och Mortal Kombat gränsar till perversitet.
Ultravåld är verkligen en axelryckning i spel idag, man kan bara förstöra den mänskliga kroppen på så många sätt och det mesta har redan gjorts. Näst blir väl grafiska penisamputationer.
Våld blir mer och mer en gimmick. Till slut tröttnar man och når någon slags mättnadskänsla. Vore intressant och veta bakomliggande orsaker till varför film och spelutveckling i mångt och mycket går ut på att överträffa varandra i vidrigheter.
Gäller givetvis inte alla spel men en stor mängd utav dem. Tacka vet jag Planet Zoo.
Is life not a thousand times too short for us to bore ourselves? ~ Friedrich Nietzsche
Haha skratta så jag tjöt när jag såg den i videon. Så lustig och annorlunda mot allt annat groteskt
🎮 Xbox Series X | Nintendo Switch | Playstation 5 | Samsung Q90 65”
”Döm ingen efter utseendet – för så otroligt bra är jag faktiskt inte!”
Haha skratta så jag tjöt när jag såg den i videon. Så lustig och annorlunda mot allt annat groteskt
Och trots att jag sett den så många gånger blir jag glad varje gång.
Samtidigt som jag är helt avtrubbad till sånt här våld tycker jag detta vältrande i hur man förstör kroppar på kreativa och grafiska sätt som i Doom och Mortal Kombat gränsar till perversitet.
Ultravåld är verkligen en axelryckning i spel idag, man kan bara förstöra den mänskliga kroppen på så många sätt och det mesta har redan gjorts. Näst blir väl grafiska penisamputationer.
Penis-ish men det är redan gjort!
https://www.youtube.com/watch?v=d4XSwqNCDnc
Föredrar Mortal kombat fatalitys. Mer fmantasifulla. Fadt det måste ju gå snabbt i Doom. Undehållande iallafall.
Du menar de är mer sinnessjuka?
Tycker att det är mer motiverat med våld mot aggresiva, sinnesdöda demoner och monster så det känns på något vis inte alls lika jobbigt att se på detta kontra de där ”fatalities” i Mortal Kombat – ett spel som jag alltid upplevt tar sig själv på lite för stort allvar. Men det är kanske bara min åsikt.
En gång i tiden älskade jag de headshots som SiN på allvar introducerade. Eller för all del de brutala skador du kunde orsaka med hagelbössan I SoF.
Något har dock hänt sedan denna tid av (för mig) ultravåldsets glansdagar.
Trots att det är omänskliga, fiktiva figurer i form av demoner så skapar dessa bilder obehag och olustkänslor hos undertecknad.
Jag kan inte med det längre, jag undrar;
-behöver vi verkligen detta utstuderade och målbaserade sätt att ta karaktärer av daga?
Det ligger för mig, oaktat beskrivningen ovan förmodligen för nära det verkliga.
Är det den grafiska utvecklingen som är orsaken eller något annat?
Det enda problemet jag ser är när någon tar "Jag kan inte med det längre" och säger "Behöver vi verkligen detta".
Du menar de är mer sinnessjuka?
Tycker att det är mer motiverat med våld mot aggresiva, sinnesdöda demoner och monster så det känns på något vis inte alls lika jobbigt att se på detta kontra de där ”fatalities” i Mortal Kombat – ett spel som jag alltid upplevt tar sig själv på lite för stort allvar. Men det är kanske bara min åsikt.
Hehe,kanske mer sinnessjuka om man ser det så.Men känns mer cartoon i Doom än i Mortal kombat. Jag som stor splatter/skräck fantast gillar de båda av olika orsaker.
Hehe,kanske mer sinnessjuka om man ser det så.Men känns mer cartoon i Doom än i Mortal kombat. Jag som stor splatter/skräck fantast gillar de båda av olika orsaker.
Ja, det går onekligen att se saker på olika sätt.
Går det att försöka definiera vad det är som är så bra med skräck och framförallt splatter? Lite nyfiken.
I ett spel som kretsar kring furiöst våld och slafs så blir det mest komik av det hela och jag har absolut inga problem med det.
Jag har dock mindre förståelse när det sätts i mer realistiska och dramatiska sammanhang såsom Saw filmerna. Den första filmen var lysande, resten mest bara meningslösa försök att chocka och överdriva mer än föregångaren.
Men å andra sidan kan man säga att det är värre i många filmer där karaktärer utövar sådant våld mot varandra att det enda som i verkligheten skulle återstå är pölsa, men i filmerna går de där ifrån med knappt ett blåmärke. Vad gör det med avtrubbningen? "En spark i ansiktet är väl ingen fara..."
"AT LAST, SIR TERRY, WE MUST WALK TOGETHER."
Ja, det går onekligen att se saker på olika sätt.
Går det att försöka definiera vad det är som är så bra med skräck och framförallt splatter? Lite nyfiken.
Splatter är det mest humoraspekten blandat med spänning antar jag. Dom tar ut svängarna lite mer än "vanliga" filmer då dom inte behöver bry sig om åldersmärkning på samma sätt. Lite samma sak med skräck fast minus humorn.
I ett spel som kretsar kring furiöst våld och slafs så blir det mest komik av det hela och jag har absolut inga problem med det.
Jag har dock mindre förståelse när det sätts i mer realistiska och dramatiska sammanhang såsom Saw filmerna. Den första filmen var lysande, resten mest bara meningslösa försök att chocka och överdriva mer än föregångaren.
Men å andra sidan kan man säga att det är värre i många filmer där karaktärer utövar sådant våld mot varandra att det enda som i verkligheten skulle återstå är pölsa, men i filmerna går de där ifrån med knappt ett blåmärke. Vad gör det med avtrubbningen? "En spark i ansiktet är väl ingen fara..."
Håller med dig om din första mening. Särskilt då det handlar om till synes aggressiva och hjärndöda monster/demoner. Hade det varit människor eller små snälla och söta troll (i brist på bättre exempel) som skrek i dödsångst hade det inte varit lika roligt i mina ögon.
Splatter är det mest humoraspekten blandat med spänning antar jag. Dom tar ut svängarna lite mer än "vanliga" filmer då dom inte behöver bry sig om åldersmärkning på samma sätt. Lite samma sak med skräck fast minus humorn.
Har själv svårt att se humorn med själva våldet/köttandet/splattandet. Tycker bara det blir larvigt och tröttar snabbt – liksom så ”enkelt” med våld och när det är själva våldsverkandet som blir huvudnumret, naää…
Spänningen med skräck och det som lockar där har jag lättare att förstå.
Oh, well – olika uppfattningar i olika skallar.