I Marvel’s Guardians of the Galaxy är Star-Lord huvudkaraktären som spelaren kontrollerar. Äventyret som sträcker sig en bit över 16-17 timmar bjuder på en välskriven historia som dyker djupare i Star-Lords bakgrund, men ger samtidigt en inblick i de andra karaktärernas liv. Det är en underhållande story som bjuder på en del överraskningar, många skratt, vemod, sorg och sköna twister. Spelet fångar känslan från filmerna och serietidningarna på ett lysande sätt. Star-Lord har hybris, Rocket är arg och smått galen, Drax har noll förmåga att förstå ironi, Gamora är iskall och Groot har ett hjärta av guld.

Star-Lord spelar huvudrollen i den här hjältetäta historien.

Spelet vet sitt ursprung.

Detta är ett storydrivet spel som bjuder på väldigt lite tystnad. Det är nästintill konstant konverserande, tjafsande och de smådryga kommentarerna haglar mellan alla karaktärer. Röstskådespelarna gör ett fantastiskt jobb i att leverera dessa många gånger riktigt underhållande konversationer som hela tiden driver olika aspekter av storyn framåt.

"Spelet fångar känslan från filmerna och serietidningarna"

Som Star-Lord ställs jag ofta inför olika val. Jag får i ett tidigt skede välja mellan att stoppa Drax från att slänga Rocket över en avgrund och istället ta den långa vägen runt. Alternativet är att låta Drax bjuda Rocket på en luftfärd vilket resulterar i att han kommer vara fly förbannad på dig. Men jag slipper promenaden. Valen är många och somliga påverkar vad som ska hända härnäst utifrån vissa perspektiv, såsom att val ett får hela gänget att slåss och att val två gör att bara en i gänget hakar på och resten dyker upp efter en stund. Det är inte alltid helt tydligt vad valen resulterar i eftersom konsekvensen av dem kan dyka upp flera timmar senare. Samtidigt är det ett starkt argument för att spela om spelet och testa andra val för att se vad som händer.

Guardians of the Galaxy är snyggt och fyllt av små detaljer från både Marvel-universumet och 80-talet, och det bjuder på fanservice både för nya och gamla anhängare. Miljöerna är varierande och fienderna allt från skrattretande till skräckinjagande. Det är färgglatt, fantasifullt och flyter på bra på PS5. Några små buggar finns här och där, till exempel clipping och läppsynk som inte hänger med i någon scen, men överlag känns det polerat.

Att fotoläget ger mig möjlighet att posera alla karaktärer istället för endast Star-Lord är en uppskattad detalj. Det går även att hitta outfits för alla karaktärer, hämtade från den första filmen, utvalda serietidningar och några som Eidos Montréal har designat själva. En annan detalj jag uppskattar är att det går att skapa sin egen upplevelse genom att tweaks flera olika parametrar för den valda svårighetsgraden. Vill jag till exempel ha automatiska Huddle Up-moment fast samtidigt tuffare fiender genom att ställa ned hur mycket skada mina pistoler levererar? Done. Det finns även mängder av accessibility-inställningar vilket är en trend jag gillar.

En för alla, alla för en. Men egentligen bara en. Jag spelar som Star-Lord och resten av gänget är AI-kamrater som jag kan ge order till. Dessa order handlar om specialattacker eller andra platsspecifika förmågor såsom att låta Groot bygga en bro med sina grenar eller be Gamora att hugga ner utomjordiska vinrankor med sitt svärd. Och det konceptet följer med in i striderna. Star-Lord kan skjuta tills hans element guns ryker men behöver balansera detta genom att ge order till de övriga om att utföra olika specialattacker som låses upp genom poäng som tjänas ihop vid varje strid.

Striderna är hetsiga och kaotiska, men erbjuder inte särskilt mycket djup. Spelet bjuder även på nämnda Huddle Up-system där Star-Lord "samlar laget" i en strid och genom att tolka ord som karaktärerna säger, väljer ett av två val som antingen ger hela gänget eller bara Star-Lord en attackboost, beroende på om han väljer rätt eller fel. Detta triggar även en låt från det licensierade soundtracket. Det är något speciellt med att slåss mot ett gäng soldater samtidigt som Bonnie Tylers "Holding out for a Hero" rullar i bakgrunden. I ärlighetens namn kunde striderna varit lite mer varierande. Mot slutet där de blir mer frekventa kan jag känna att de saknar det där lilla extra och att svårighetsgraden stundtals är obalanserad.

Marvel’s Guardians of the Galaxy är en skapligt linjär upplevelse i samma anda som Uncharted-serien där storyn är den drivande motorn och dramatiken levereras i form av cutscenes och överdrivna set pieces som sedan mixas med stora och små actionsekvenser. Spelet har en början samt ett slut, och det bjuder på utmärkt actionäventyrande mellan de två punkterna. Och tänk vad bra det faktiskt blev när Eidos Montréal gav blanka fan i tanken på ytterligare ett "games a service"-spel och fokuserade på en välkomponerad singelspelarupplevelse som inte är nedlusad med mikrotransaktioner eller påtvingade multiplayerinslag.

Testat på PS5. Spelet släpps den 26 oktober till PS5, Xbox Series, pc, Switch, PS4, Xbox One och Geforce Now.

Marvel's Guardians of the Galaxy
4
Mycket bra
+
Det alldagliga snacket mellan karaktärerna är briljant
+
En mycket underhållande story
+
Soundtracket är 10/10, nämnde jag New Kids on The Block?
+
Välpolerat ögongodis
-
Väldigt lite utrymme för utforskande
-
Striderna saknar djup
Det här betyder betygen på FZ