Pokkén. Bara smaka på det ordet. Pokkén. Själva idén att korsa Pokémon med Tekken känns så tokig att den verkar hämtad direkt ur någon av de djupaste fanfiction-lådorna. Men nu är det här, #Bandai Namcos fightingspel med karaktärer från Pokémon-universat.

Och kanske inte så himla konstigt ändå? Pokémon har alltid handlat om att matcha sina förmågor mot motståndarens styrkor och svagheter i ett slags sten-sax-påse-upplägg.

Pokkémon plus Tekken blir Pokkén. Vad annars?

Precis som i originalserien handlar #Pokkén Tournament mycket om att välja rätt typ av attack vid rätt tillfälle. Varje karaktär har tillgång till tre basattacker – avstånd, målsökande och en signaturattack. Utöver det kan alla också greppa och kontra, samt fälla upp ett litet kraftfält för att blockera.

Alla Pokémons har även tillgång till två olika kraftmätare, burst meter och support meter. När du fyllt upp din burst meter kan du avlossa en massiv attack som ofta tar mer än halva motståndarens livsmätare. En härlig detalj är att Machamp slår 1000(!) slag om han landar sin burst perfekt.

Rätt attack vid rätt tillfälle är nyckeln till framgång.

"Machamp slår 1000(!) slag om han landar sin burst perfekt"

Din supportmätare fylls upp aningen snabbare och låter dig kalla in en av två medhjälpare. Här ges striderna ytterligare dynamik, genom att låta spelaren välja inriktning på sin support. En spännande touch är att man under matcherna rör sig mellan två plan och sätt att slåss, field och duel. I den förstnämnda rör man sig fritt runt på arenan, medan duel är ett traditionellt tvådimensionellt plan.

Överlag ger Pokkén Tournament spelaren stor möjlighet att hitta sin egen stil. Varje Pokémon tillhör en speciell klass, Pikachu har speed som främsta egenskap, medan Charizard lutar sig mer mot rå styrka. Spelet inleds med en lååång tutorial, som tyvärr gör ett ganska förfärligt jobb med att förklara systemen. Det är förvånande hur svårtillgängligt Pokkén är, särskilt med tanke på att publiken kanske inte är hardcore fightingspelare. Eller så är det bara mina fördomar.

Arenorna känns lite bleka.

Genom hela spelet följs du hela tiden åt av en coach, vars röstskådespeleri är sax-i-ögat-dåligt. Överlag känns presentationen lite blek, med halvtrista arenor och livlösa menyer. Karaktärerna är välgjorda och lutar åt det “realistiska” hållet designmässigt, men där slutar ögongodiset. Spellägena är inte heller jättekul, utöver onlinläget som är huvudattraktionen finns ett enspelarläge där man tävlar i en liga och rör sig uppåt i divisionerna, men det upplevde jag som sövande tråkigt. I matcherna mot mänskliga spelare är Pokkén Tournament välgjort och kul, men utöver det känns det ganska tunt. Fast det är klart, bara att få säga att du äger ett spel som heter Pokkén är nästan värt pengarna på egen hand.