Spel vi tröttnat på

... så vad spelar du istället? Är inte alla spel "bortkastade" timmar egentligen?

MMORPGS har jag verligen tröttnat på. Död genre sedan länge.
Det är dock spelarna som förstört det mest. Förr var det väldigt sociala spel där man bara kunde hänga runt och ha kul.
Nu gäller det att vara så effektiv som möjligt och är man inte det kastas man ut.
Känns som de flesta glömmer bort RPG delen.
Men sen har det hänt väldigt lite i genren också.

I överlag är det dock väldigt sällan jag spelar äldre spel. Eller något som är äldre än några år.
Tror det äldsta spelet i mitt bibliotek just nu är Overwatch 2 (om man räknar med att det är Overwatch 1). Men har dock inte spelat det på grund av alla andra nya bra spel senaste tiden.

Openworld - Var en gång en favoritgenre. GTA och RDR var favoriterna men gillade det mesta. Men blir bara mer less med tiden och tänker ofta att det är Ubisofts fel
MMORPG - Körde wow väldigt intensivt men tröttnade efter 1år av maniskt spelande, aldrig fått suget igen för det eller andra spel i genren.
FPS - shooters och allmänt spel som spelas i firstperson, har helt ersatts av samma typ av spel fast i Virtual Reality. Det går helt enkelt inte att gå tillbaka att spela sånt på skärm.
Men var stort fan av Quake, CS, battlefield mm.

Spel som simulerar olika yrken. Inte för att jag har spelat många av dem men jag är less på att se spelen översvämma butikerna. Skulle vilja ha en funktion som blockar olika genrer. Cashgrab- och ripoffgenren skulle jag också vilja blocka.

Spelade i princip bara WoW under några år. Har inte lagt av helt men spelar numera bara sporadiskt någon månader av varje expansion. Inte samma sak längre var mer socialt i början. Annars spelar jag nog ungefär samma typ spel som jag gjort de senaste 30 åren.

Sportspel. Spelade alla FIFA och NHL spel mellan 1998 och 2005 och även vissa boxningspel och Manager spel men är verkligen trött på allt som har med sport att göra.. Förutom motorsport förstås! Har provat lite FIFA och NHL på Gamepass under senare år bara för att testa men klarar fasen inte av att spela dom längre är ju såååå tråkigt!

Counter-Strike, spelade det främst pga vänkretsen men har inget eget intresse i det själv. Slutade spela det runt 2006-2007. Är mer för Battlefield, coop spel och singelplayer.

JRPGs, Isometriska RPGs, MMORPSs och onlineshooters. Alla de genres som formade mig och mitt spelintresse som yngre är nu de jag inte står ut med. Till stor del handlar det om den panik jag känner när jag ”slösar” tid på spel. Att klara av tre mediokra spel känns av någon anledning bättre än att komma halvvägs genom ett fantastiskt när jag kollar på backloggen. Att spela spel som Insurgency, Battlefield eller liknande står jag inte ens ut med längre. Gissningsvis har jag inte lyckats ställa om från en ung vuxen med enorm mängd fritid till småbarnsfar på ett speciellt bra sätt.

Finns väl en hel del spel som man inte är lika sugen på längre. Precis som många andra i tråden har jag inte mycket till övers för MMORPGs längre. Jag bodde i Azeroth under typ 16år och det fick räcka, älskar fortfarande världen och alla minnen som jag har knutna till WOW men till slut så blev det för mycket. Blizzard förstörde för sig själva med massor av system vars enda funktion var att du skulle spendera all möjlig tid i spelet, glädjen som fanns tidigare dog ut. Idag så loggar jag bara in då och då för att vandra runt lite med någon karaktär och typ insupa atmosfären av platserna som jag en gång älskade så mycket.

Utöver det så har vi också Nhl-spelen....Vilket jävla haveri det där ändå blivit de senaste åren. Kärleken till sporten är som bortblåst och idag handlar det bara om att slänga ut samma sak varje år, ibland plockas något bort bara för att komma tillbaka några år senare som något "nytt"....De lägger så oerhört lite tid och kraft på spelen idag att det liksom inte känns värdigt. De vet om att det inte finns någon konkurrens och det syns.

Multiplayer FPS....Mycket beror nog på att jag är så usel idag men har liksom svårt att se meningen med att stånga mig blodig mot tolvåringar som inte gör annat än spelar. Minns när Battlefield 1 och V släpptes och hur vi som växte upp med främst WW2-spel var riktigt taggade....Det gick över snabbt, vi satt där och var gång på gång sämst typ hela tiden och förstod ganska snabbt att vi kunde göra något mer produktivt med vår tid.

Precis som Hanzo så gillar jag också spel med någon form av slut idag. Eller ja undantaget där är väl FIFA men det ser jag mer som meditation än något annat. Det känns mer motiverande att påbörja ett spel och en upplevelse som jag vet har någon form av slut, idag är jag liksom inte ute efter den där kicken av att vara "bäst" utan upplevelsen står i fokus.

Försökte gå tillbaks till Battlefield med goda minnen från många av spelen till och med BF4. Installerade BF4 igen och insåg direkt vad jag var trött på; Extremt långsamma förluster, ensidiga matcher och kartor som slutar med att ena sidan spawn campar motståndaren till en "spawn/dö/spawn/dö"-cykel. Helt klar med den genren.

Sedan är den inte en genre i sig men oavsett typ av spel så ger jag det inte en chans om det innehåller season pass/battle pass. Spelar ett par spel som antingen fick modellen när det var nytt eller fick det påtvingat senare och det räcker, vill inte ha och göra med den i någonting annat. Tidernas sämsta betalmodell.

Fps spel som Cod och CS.. jag spelade cod uo när det först kom ut och det var hur kul som helst men tycker cod vart sämre när cod 2 släpptes, nu hatar jag det.

Spelade cs i många år också, började i slutet av 1.5 och i början av 1.6. När source kom så la jag ner det också.

Spelar mycket hellre singleplayer spel som openworld, rpgs och bilspel.

Spelade Fallout 3 som en galning när det släpptes, och trots det är 15 år sedan dess så har jag varit helt trött och ointresserad av att spela postapokalyptiska spel igen. Är trött på förstörelse och ruiner, låt mig se färg och vegetation.

Vet inte riktigt vad som hände med intresset för RTS-genren heller, gillade den typen av spel under 90-talet väldigt mycket med spel som Dune 2, Warcraft 2 och Starcraft, men efter Emperor: Battle for Dune från 2001 så har intresset för genren varit stendöd. Har haft Supreme Commander i många år nu men verkar aldrig ha lust att spela det.

När det gäller MMORPGs eller online överhuvudtaget, så har jag aldrig varit intresserad till att börja med.

Sport- och fightingspel, till viss del också open world. Måste medge att mättnaden börjar infinna sig för ARPG (diablo-liknande spel eller diablo överlag). Är helt fast nu i BG3 men det är åtminstone ganska linjärt. Jag gillar linjära spel eller spel som har en början och ett slut, en del spel vill jag inte ska ta slut.

Typ alla spel som känns som ett jobb. Grinda, professions man ska levla osv.
Det finns såklart undantag, Dave The Diver, Under The Waves med flera.
Spel som är långa bara för att dom har mycket utfyllnad som inte tillför något.

Långa spel, ush! Eller hur Tomas

Diablo 4

Overwatch...

Jag har också gjort slut med MMORPGs efter femton år från och till med WoW. Det var kul när det var som bäst, men jag insåg att det finns på tok för många bra spel att uppleva istället för att grinda consumables och sitta i samma meningslösa raids för femtioelfte veckan i rad. Classic fick bli min svanesång.

För min del är det multiplayer-spel (undantaget couch och coop). På något sätt blir det alldeles för tydligt att det är ett tidsfördriv och upplevelsen blir ofta alldeles för repetitiv. Lägger hellre tiden på kampanjer i spel där man kan njuta av resan fram till eftertexterna.

Mmorpgs är inte särskilt intressanta för mig längre. Spelade en hel del Diablo 3 men Diablo 4 är helt ointressant. Har även tappat intresset för bilspel och fightingspel.

Sportspel. Har aldrig varit en favoritgenre, men spelade dem ändå en del förr. Aldrig numera.

Racingspel. Fortfarande en genre jag gillar, men utbudet av bra racingspel som jag tycker om är väldigt begränsat jämfört med för 20 år sedan. Dreamcast och Xbox var fantastiska racingkonsoler.

Online spelar jag i princip aldrig längre.

Mitt fokus nu är dock ungefär som det alltid har varit, nämligen på action och äventyr, optimalt är spel som tar max 20 timmar att klara. Jag blir lite lycklig när jag hittar ett riktigt bra spel som tar fem timmar att ta sig igenom.

GTA 5.

Jag har märkt att jag uppskattar mer och mer spel som är kortare men verkligen vet vad de vill.
Jag vill inte ha mer av allt - jag vill ha ett spel där jag själv får känna "Det hade varit nice om de har mer av det där, men det går kanske att modda, eller vänta på en expansion.
Jag tycker att Dark Souls känns mer lockande än Elden Ring, eftersom Dark Souls inte är lika öppet.
Jag behöver inte forma min "egen" utmaning. Jag vill njuta av en förbered utmaning.
Jag tycker att Fallout New Vegas känns mycket roligare än Fallout 4 eller 76, för det känns som att uppdragen man gör är mer meningsfulla, bättre skrivna och kan ta slut. Det är stort, men man kan bli "färdig".

Nu på äldre dagar så tröttnar jag när handlingen är klar, så att spela endgame i MMO's eller grinda i Diablo, finslipa skicklighet i FPS eller fightingspel går bort.

Orkar inte lägga ner hjärtat i att försöka bli bättre, kan lira för skoj med folk jag känner. Nu lirar jag BG3 och ska spela WoW i en månad eller så (endast spela Main Story sen är jag klar).

För mig är det främst mer tävlingsinriktade multiplayer spel som t ex: Apex, Overwatch och Rocket League där ens egna och resten av lagets prestation, personligen i alla fall, rejält kan påverka nöjet (och stressnivån 😅).

Så idag ligger fokus mer på single player, coop eller MP spel som BF där jag kan ha roligt några matcher utan att vara så seriös.

Det jag tröttnat mest på är väl MMORPGs och online-shooters.

Mmorpg's förr hade en social komponent som verkar borttappad idag, samtidigt som jag inte känner mig så uppslukad av världarna längre. Världen, systemen, levlandet ska ju enligt mig vara en fond för det roliga och spännande sociala som sker i onlinespel. Mycket verkar numera vara på räls och fokus på bygga eller slåss.
Saknar verkligen tiden en spenderade i Star Wars Galaxies, Darkfall, Mortal Online, Xsyon och massa andra spännande online rpg sandlådor.

Idag så nöjer jag mig med goda berättelsedrivna spel i Coop eller singleplayer för det känns inte värt att satsa på något online lir eller annat när det känns som det saknas den där känslan av att dras in i en värld, osv.

De spel som för mig känns som slöseri med tid engagerar jag mig inte i längre och de som inte håller intresset lägger jag ner utan press på att jag måste klara dem. Spela gör en ju för att det är kul liksom. Och vad som är kul förändras ju med tiden upplever jag.

Nu ska jag återgå till en genomspelning av Monkey Island 2. 😊

Känner igen mig i så mycket som andra skriver här. För mig är det främst spel som aldrig tycks ta slut, framförallt MMO och valfritt Open World-spel. Jag väljer bort de flesta spel där man pratar om mer än 40h i speltid. Jag har varken barn eller annat som upptar min tid särskilt mycket men ändå känns det så tidsförödande med spel. WoW som flera andra nämnt var även min ögonsten under många år. Vill jag återbesöka det idag och låta nostalgin styra mig så plockar jag hellre upp mina gamla böcker med deras "original lore" för att göra ett nostalgiskt djupdyk.

Det enda spel jag plockat upp på senare tid som bryter mot detta är BG3. Älskar det på så många plan! Däremot har jag nu tagit en paus, drygt 40h in för jag känner helt enkelt att intresset dalar. Jag vill någonstans känna att jag kan bli färdig utan att ge spelet varje sekund av fritid.

JRPG som kan sammanfattas som hela min barndom är också något jag fullkomligt avskyr idag. Då jag har otroligt dålig impulskontroll så köper jag ändå ett och annat spel emellanåt för att "tvinga" mig själv tillbaka till genren (mestadels för att jag är svag i nostalgiska ögonblick). Det slutar oftast med att jag slutar spela någon timme eller två in pga den klyschiga dialogen, stela kontroller, medioker grafik etc. Välj själv.

Men, tillåt mig en liten rant ( måste fördriva tiden fram till tre-fikat ):

Vet dock inte om det är så mycket spelen som att jag själv har förändrats med åren. Jag har ett högre behov av att hålla min skärmtid i balans där diverse intressen måste få sin beskärda del av tiden. Det är helt enkelt mer som upptar min uppmärksamhet idag. Jag tror på ett plan att "man" har en tendens att förändras, utvecklas etc. och sedan ta för givet att spelen ska göra det också. Jag jagar en glädje i spel som jag inte längre njuter lika mycket av. Lite som att köpa en chokladbit och förvänta sig att den ska ge mig samma kollosala fredagskänsla idag (30+) som när jag var 8. Men precis som med spel så har jag förändrat mina smaklökar, kinderägg är inte det godaste som finns, idag kan en mindre 80% choklad ge mig minst samma glädje som mitt inre barn. Därmed finns det fortfarande en glädje att hitta i intresset, men den har förändrats. Jag kanske kan njuta lika mycket men mer sällan, och i vissa fall inte alls. Det är samma med spel, där MMO och JRPG är ett kinderägg som jag köper emellanåt för "why the hell not", men inser snabbt att jag med åren lärt mig att föredra 80% choklad.

Skulle säga det spel jag tröttnat på mest förhållande till vad jag gillade förr är diablo 2.
Älskade det spelet så mycket förut och spenderade många timmar på det.
Men nu när ens perspektiv har ökat med åren och spelat andra spel så ser man vilka enorma problem det hade.
Sen finns ju ingen progress av nåt man gjorde i det spelet kvar heller nån stans. 🤣
Ett riktigt bottenhål till spel var det, men kul hade man då iaf. 🥲