Ett försvarstal för The Last Guardian

Sida 1 av 1
2018-03-29 02:10
Ett försvarstal för The Last Guardian

När jag i olika sammanhang har nämnt The Last Guardian är ofta reaktionen jag får något i stil med "men det var väl inte särskilt bra". Jag tänkte därför belysa mina invändningar mot denna inställning mot The Guardian som trots att det inte är ett felfritt spel inte förtjänar att förkastas på grund av en problematisk utvecklingsprocess och förväntningarna som utvecklarens tidigare titlar gav upphov till.

En svår duo att jämföras med

The Last Guardian hade en del som låg det i fatet. Spelet regisserade av herr Fumito Ueda som tillsammans med kollegorna hos Team ICO utvecklade de stilbildande klassikerna ICO och Shadow of the Colossus. Det är två ganska svåra spel att följa upp, och inte ens ett snudd på felfritt spel skulle kunna möta förväntningarna som dessa giganter gav upphov till. Det blev ju inte heller bättre av att utvecklingen av The Last Guardian kantades av en del problem. Utvecklingen inleddes på Playstation 3 men nio år senare letade det sig istället ut på Playstation 4. Att utvecklingen inleddes på en helt annan plattform ledde så klart inte till en smärtfri flytt till en ny generation hårdvara, vilket också märks i att spelmotorn inte rullar lika bra och ser lika bra ut som man kunde förvänta sig från herr Uedas skapelser (Shadow of the Colossus var ändå något av ett designmässigt och tekniskt mästerverk på PS2). Men detta till trots är The Last Guardian läckert designat med en estetisk design och ljudbild som är lika läcker som den är avkopplande.

Trendtrotsande lugn

The Last Guardian har mest gemensamt med ICO i det att upplevelsen är en ganska avkopplande och återhållsam både vad det gäller estetik och atmosfär. Att i rollen som pojken vägleda och ta hjälp av hybridkreaturet Trico genom farliga situationer och pussel har en avkopplande charm, även i situationer där de båda befinner sig i trångmål. Precis som i ICO växer förhållandet mellan pojken och Trico under resans gång och det infinner sig en känsla av att de har upplevt något djupt tillsammans, trots att inga ord eller konversationer har ägt rum. Den här sortens upplevelser är inte särskilt vanliga och just därför känns det tråkigt att många kanske valde att hoppa över det här spelet på grund av den negativa publiciteten runt förseningarna. Att många helt enkelt missar en riktigt bra och mysig titel som de egentligen kanske skulle uppskatta riktigt mycket.

Fungerande men bökig spelmekanik

Om det är någon punkt som gör det tydligt att spelet inte utvecklades igår, eller har moderna rötter för den delen, så är det spelmekanikens aningens bökiga egenskaper. I början är det en ganska enkel problemfri upplevelse där du springer runt och tilldelar Trico enkla kommandon som får kattfågel-kreaturet att navigera sig förbi hinder och hjälpa dig med pussel, men några timmar in får du mer aktiv kontroll över Trico och då kan det spelmekaniska stundtals bli något av ett irritationsmoment. Mycket av detta beror på att Tricos artificiella intelligens är ganska ojämn.

Ibland hoppar den smart och smidigt mellan avsatserna precis som man skulle vilja, men ibland får den problem med så rudimentär navigation att facepalm-reaktionen ligger nära till hands. Men samtidigt gör denna oberäkneliga AI att Trico känns mer som en levande varelse med sina egna egenheter, som kanske fattar underliga beslut ibland eller inte alls tar den rutt du vill. Alla som äger en katt kan säkert känna igen sig i detta. Men en kombination av det oberäkneliga beteendet och en kamera som inte alltid vill samarbeta i begränsade utrymmen kan dock leda till en del irritation.

En bångstyrig vänskapsresa

Så trots att det spelmekaniska kan fela och Trico kan bete sig underligt lämnade jag ändå The Last Guardian med känslan av att jag hade upplevt en fin resa där en minnesvärd vänskap har byggts upp mellan pojken och Trico under det äventyr de delat. Om du gillade ICO eller Shadow of the Colossus men blev avskräckt av den negativa uppståndelsen runt spelet rekommenderar jag varmt att du ger det en chans. Det är inget nytt ICO eller Shadow of the Colossus, men de brister det har är inte nog för att göra det till något mindre än en suveränt fin vänskapshistoria som dessutom kan fås för ett väldigt rimligt pris numera.

The Last Guardian
4
Mycket bra
+
Anspråkslöst mysig berättelse
+
Fin vänskap mellan pojke och kreatur
+
Otrendigt avkopplat utforskande
+
Läcker design trumfar...
-
...teknik och presentation med skavanker
-
Det är inget nytt ICO eller SotC
-
Kameran är stundtals bråkig
Det här betyder betygen på FZ
2018-04-04 17:20

Håller med allt du skriver. Jag orkade spela tre timmar, sedan fick jag avinstallera. Mekaniken fungerade på tok för dåligt och att ständigt göra om ett moment för att få figuren vart man vill var helt enkelt inte kul.

2019-01-09 22:53

Jag klarade detta på en dag. Jag är väldigt kluven till The Last Guardian.

Jag tycker inte att det är ett bra spel. Däremot är det en fantastisk upplevelse.
Det har allt för stora spelmekaniska brister. Kameran, Tricos AI, de ibland väldigt kryptiska introduktionerna till spelmekaniska delar.

Det känns lite ibland som om ett megamanspel hade introducerat ett nytt moment men gjort det direkt över spikbollar eller ett dödsstup, istället för att metodiskt öka svårigheten runt momentet.

Det är dock ett av de spel som påverkat mig mest, emotionellt. Jag mådde ibland fysiskt dåligt (kan också berott på att jag spelat i 10+ timmar) av det som hände i spelet och blev stundvis riktigt ledsen och ibland riktigt glad. Det var en riktig berg-och-dalbana. Anledningen till att jag inte vill lägga ifrån mig spelet var inte för att jag var så himla fast i det, utan jag kände att om jag slutar nu, kommer jag inte starta det igen. Jag kände dock att jag ville veta vad som skulle hända det omaka paret, något jag inte ångrar, men kommer inte göra det igen.

Jag gillar Trico, men jag vill inte guida henne (Ja det är en hon för mig!)

2019-01-10 05:37

The Last Guardian och Bloodborne är de två titlar i världen som jag helst skulle vilja laga tekniskt. För mig var The Last Guardian en 10/10-upplevelse (förutom att det är helt trasigt). Fps:en måste droppa ner på ensiffrigt flera gånger under äventyrets gång. Så synd. För som sagt, en rent magisk upplevelse som lockade fram tårar och andra starka känslor under min genomspelning.

2019-01-10 17:26
Skrivet av Vamp:

The Last Guardian och Bloodborne är de två titlar i världen som jag helst skulle vilja laga tekniskt. För mig var The Last Guardian en 10/10-upplevelse (förutom att det är helt trasigt). Fps:en måste droppa ner på ensiffrigt flera gånger under äventyrets gång. Så synd. För som sagt, en rent magisk upplevelse som lockade fram tårar och andra starka känslor under min genomspelning.

Vem vet, kanske piffas det upp i framtiden? Jag gillade atmosfären och ruinerna, för att inte säga de två huvudpersonerna, men kontrollerna var fruktansvärt dåliga.

2019-01-10 20:36

Tack för en bra text. Jag är väldigt sugen på att köra igenom detta och Shadow of Colossus som jag har liggandes här bredvid mig. Hade inte riktigt tålamodet som behövdes med Ico och SoC när det begav sig tyvärr.

2019-01-10 20:42

Påminner mig lite om hur jag upplevde Shadow of the Colossus. Ett fint spel och en känslosam resa, men långt ifrån felfri.

2019-01-10 22:19

Jag gillade att kontrollerna var lite av det drygare slaget eftersom jag tänker att jag styr ett barn och ett djur. Det gjorde inlevelsen så mycket bättre för min del. Om responsen var som på typ super-mario eller liknande titlar tror jag inte att det skulle vara lika episkt. Under hela spelets gång upplevde jag att det måste vara såhär utvecklarna hade tänkt sig spelet, därför blev jag inte besviken som många andra.

2019-01-10 23:05
Skrivet av Vamp:

The Last Guardian och Bloodborne är de två titlar i världen som jag helst skulle vilja laga tekniskt. För mig var The Last Guardian en 10/10-upplevelse (förutom att det är helt trasigt). Fps:en måste droppa ner på ensiffrigt flera gånger under äventyrets gång. Så synd. För som sagt, en rent magisk upplevelse som lockade fram tårar och andra starka känslor under min genomspelning.

Vad var fel med Bloodborne? Hade en superbra upplevelse precis som med Souls spelen

2019-01-11 00:12
Skrivet av LARRYLUKE:

Vad var fel med Bloodborne? Hade en superbra upplevelse precis som med Souls spelen

From software levererar tyvärr aldrig en stabil fps på konsol och om de gör det så är det 30, inte 60 (DS2 Scholar of the first sin är undantaget, men samtidigt en nyutgåva på en senare generations konsoler). I Bloodborne finns det dessutom ständigt närvarande stuttering som ger huvudvärk. I övrigt så är det Froms näst bästa spel (på många sätt det bästa) men tyvärr ett av de spel som aldrig kom till pc. Jag älskar spelet, men vill ”fixa det”.

2019-01-11 09:23

Jag gillade detta trots att kontrollen var vansinnigt medioker, fast mestadels för mig handlade det om att pojken snubblade på tok för lätt över precis allt.
Hade inga större problem med AIn på fågelhunden.

Skulle gärna se BluePoint göra en remake på detta som de gjorde med Shadow of Colossus

2019-01-11 09:40

@Grukk: vi har ju haft den här diskussionen öga mot öga, men jag kan verkligen se problemet du beskriver, och hade jag haft samma problematik med kontrollerna hade jag nog också kanske bedömt det hårdare än jag gör. Jag tycker inte heller att kontrollerna är direkt bra, de är på många sätt frustrerande, men jag hade så lite problem med det att det inte riktigt tog fokus från den fantastiskt fina upplevelsen med de två huvudkaraktärerna (är nog också inne på att Trico är en hon).

Det där med Mega Man-introduktionen av spelmekanik (bra analogi förresten) är helt klart dålig speldesign, jag lyckades helt enkelt träffa rätt första gången tillräckligt många gånger för att jag inte skulle uppleva det så. Nu blev jag sugen på att spela om det igen bara för att vara uppmärksam på när de inte introducerar spelmekanik innan man ska utöva den

Och den otroligt fina berättelsen är ytterligare en anledning till att uppleva det igen. Och lite över 10 timmar går ju ändå att klämma in i en hysteriskt stor backlog utan (allt för mycket) problem!

2019-01-11 09:55
Skrivet av Vamp:

The Last Guardian och Bloodborne är de två titlar i världen som jag helst skulle vilja laga tekniskt. För mig var The Last Guardian en 10/10-upplevelse (förutom att det är helt trasigt). Fps:en måste droppa ner på ensiffrigt flera gånger under äventyrets gång. Så synd. För som sagt, en rent magisk upplevelse som lockade fram tårar och andra starka känslor under min genomspelning.

Skrivet av Bennii:

Påminner mig lite om hur jag upplevde Shadow of the Colossus. Ett fint spel och en känslosam resa, men långt ifrån felfri.

Nej absolut, men som @Bennii är inne på tyckte jag inte att Shadow of the Colossus var felfritt spelmekaniskt heller (även om det inte är fullt lika bökigt som TLG). På sista bossen i SoC svor jag som en borstbindare på grund av spelmekaniken, men jag älskade ändå spelet, och detsamma känner jag för TLG.

2019-01-11 09:57

@SunShine: oh ja, Bluepoint gjorde ett mästerligt jobb med SoC! Nu är väl The Last Guardian för nytt för att de ska kunna göra något meningsfullt med det, visst skulle de kunna fixa det spelmekaniska men det finns ju inte det där säljargumentet i att återuppliva en klassiker som det fanns med SoC. Nu tänker jag bara med affärsstrategi-hjärnan, spelnörden i mig skulle väldigt gärna se en tillputsad version signerad Bluepoint

2019-01-11 11:46
Skrivet av Vamp:

From software levererar tyvärr aldrig en stabil fps på konsol och om de gör det så är det 30, inte 60 (DS2 Scholar of the first sin är undantaget, men samtidigt en nyutgåva på en senare generations konsoler). I Bloodborne finns det dessutom ständigt närvarande stuttering som ger huvudvärk. I övrigt så är det Froms näst bästa spel (på många sätt det bästa) men tyvärr ett av de spel som aldrig kom till pc. Jag älskar spelet, men vill ”fixa det”.

Hmm, ingenting jag störde mig på. Visst, det börjar bli lite av en tradition att varje spel har ett ställe med sämre fps men att spelen rullar i 30 fps har aldrig stört mig. Ja, bloodborne var en riktig pärla. DS2 är det sämsta i serien, det blev faktiskt bara en genomspelning av det. Riktigt sugen på att slita fram Ps3an för lite demons souls snart

2019-01-11 12:34

@Loevet: Det stämmer att de gjorde. Jisses sicken relesae
Ja, det är så klart sant men jag hade ändå önskat det haha. De hade kunnat notcha upp grafiken genom hela spelet till dagens mått mätt och fixat kontrollerna. Egentligen skulle man låtit dem gjort det jobbet innan de släppte spelet haha.

2019-01-11 17:40
Skrivet av Loevet:

@Grukk: vi har ju haft den här diskussionen öga mot öga, men jag kan verkligen se problemet du beskriver, och hade jag haft samma problematik med kontrollerna hade jag nog också kanske bedömt det hårdare än jag gör. Jag tycker inte heller att kontrollerna är direkt bra, de är på många sätt frustrerande, men jag hade så lite problem med det att det inte riktigt tog fokus från den fantastiskt fina upplevelsen med de två huvudkaraktärerna (är nog också inne på att Trico är en hon).

Det där med Mega Man-introduktionen av spelmekanik (bra analogi förresten) är helt klart dålig speldesign, jag lyckades helt enkelt träffa rätt första gången tillräckligt många gånger för att jag inte skulle uppleva det så. Nu blev jag sugen på att spela om det igen bara för att vara uppmärksam på när de inte introducerar spelmekanik innan man ska utöva den

Och den otroligt fina berättelsen är ytterligare en anledning till att uppleva det igen. Och lite över 10 timmar går ju ändå att klämma in i en hysteriskt stor backlog utan (allt för mycket) problem!

Kanske bara jag som har dåligt tålamod med pusselaktigt gameplay. Vem vet?

Ja spela det igen du! Det finns en guldtrofé om du klarar det på mindre än 5 timmar, eller en i silver om du tar dig genom spelet på under 15!
Du får streama det direkt från PS4an!

Jag kan titta på alla fina, rörande, hemska stunder.

Sida 1 av 1