Diskutera – Har du blivit uppsagd någon gång?
Jag har blivit uppsagd två gånger. Första stället var en provanställning som jag egentligen inte tror skulle ha lett till en fast anställning utan att det mer handlade om att dom anställde många tillfälligt inför julhandeln. Det sura var bara att jag övergav ett fast jobb för tjänsten och om dom hade varit ärliga och sagt att dom flesta förmodligen skulle bli uppsagda inom ett halvår hade jag stannat på det gamla jobbet. Men jag gick ner typ 1 kg i veckan pga mycket kroppsarbete så det var ju bra.
Andra gången var det en mindre tillverkningsindustri som flyttade till nya lokaler och effektiviserade bort min tjänst. Det var synd men jag hade ändå funderat på att börja plugga så det var ganska bra tajming.
Annars har det funkat ganska bra på mina andra arbetsplatser.
PSN: OAKTHYR
Att bli uppsagd är tydligen vanligare än jag personligen trott om man tittar på svaren till frågan. Jag har haft tur att jag inte fått sparken/blivit uppsagd någon gång. Ibland tror jag man tar det för givet att man har en fast anställning, det kan vara jävligt tufft på arbetsmarknaden.
Vart upsagd när coronan hände på grund av "arbetsbrist" fast vi hade 3 månaders vänte tid på bilverkstaden, men de som hände va att bolaget som jag inte nämner ville sparka folk på vissa anlägningar som gått minus i många år och haft dåligt med jobb men har inte kunnat, när coronan hände såg dom ett läge och gick till facket med förhandlingar med beräkningar som att i och med coronan så kommer efterfrågan att gå ner så dom vill sparka i förväg, och facket gick med på att dom fick sparka 150 personer men bara om dom sparkade lika många på alla anlägningar!
Så på mitt arbetsstället behövde dom igentligen anställa folk, men när det gick ner så fick chefen medelande om att han vart tvungen att säga upp 12 personer, sen åter anställde dom folk där det behövdes och dom fick bort folk där dom ville bli av med folk, helt sanslöst.
Så jag skrev på att jag vart upsagd på grund av arbetsbrist när det inte fanns nån arbets brist, så ibland kan du bli rövkörd av facket med
Jag tvingades säga upp mig själv. Fick en blodpropp i levern för 5 år sedan, sedan en till i fjol. Då sade läkaren att jag inte fick lyfta tungt pga ökat tryck på blodkärlen i halsen, går ett stort kärl sönder är det godnatt på sekunder.. Magen har tydligen ett eget blodflöde. Fick lock för öronen och kunde knappt svälja mat pga trycket. Så där fick jag ju svar på varför jag spottade blod när jag lyfte tungt. Jag sade upp mig och jobbade min sista dag den 5:e maj i fjol. Tre veckor senare spydde jag upp flera liter blod eftersom ett blodkärl brast. Ilfart till lasarett och 5 påsar blod. Efter en vecka fick jag åka hem. Tre veckor senare hände det igen. Med den skillnaden att ambulansen tog 2 timmar på sig, så jag låg i rabatten utanför huset och spydde blod under tiden, vit som ett lakan i huvet. Då sade läkaren att jag inte överlever en 3:e gång eftersom blodvärdena var nere i källaren, höll på att smälla av bara jag skulle gå 3 meter till en toalett, hjärtat försökte kompensera blodbristen genom att slå som en tok, så man fick sitta på golvet och vila. Så det där med att de dör i lugn och ro på film av blodbrist är det lite si och så med. Så jag fick åka till Lund, där de gick in i halsen och vid revbenen inuti blodkärlen och tog bort propparna. Så nu var det hux flux onödigt att ha sagt upp sig. Men tunnplåt är ändå ingen hit om man äter blodförtunnande. Nu läser jag upp till svenska 3 och engelska 6 och ska eventuellt plugga på YH, eftersom arbetsmarknaden är körd. Det roliga är bara att jag förutom 5 år i byggsvängen har 17 år inom IT, men ändå kasst med jobb. Men jag kanske ska vara glad att jag inte ligger på kyrkogården iof. Jag är 54 bast, så kyrkogården kommer snart nog ändå. Jag hade dock hellre blivit uppsagd med allt trassel som följde med A-kassan.
Speldjävulen angrep mitt kranium...
Gick in i väggen typ efter 13 år som personlig assistent, vilket jag inte fattade just då.. men det påverkade mitt arbete så pass att det blev ohållbart och jag blev uppsagd. Första veckan efteråt var ett sånt mörker att det är ett under att jag kom ur den veckan levande. Men att lämna den arbetsplatsen var ändå oerhört bra, jag önskar bara att det skett tidigare. Sen dess har det typ varit tillfälliga jobb, utbildning eller att bli hunsad av arbetsförmedlingen..
Jag hamnade i en konflikt med en arbetsgivare för många år sedan som ledde till att jag slutade självmant. Trots att jag inte hade ett nytt jobb fixat. Det resulterade i några månaders arbetslöshet. Även om det löste sig hann jag verkligen sätta mig in i desperationen hos de seriöst arbetssökande. Utan referenser är det mer eller mindre kört. Till slut var det en tidigare kollega som jag kunde använda som referens och vars vitsord ledde till ett nytt jobb.
Jobbar inom IT. Jag har aldrig varit arbetslös eller blivit uppsagd. Jag har dock bytt jobb några gånger, men det har mer varit att byta upp sig allt eftersom man skaffar lite mer erfarenhet på CVt.
Idag har jag jobbat 16 år cirka på nuvarande firman och skulle det vara så att man blir uppsagd så blir det ju då ett ganska fint avgångsvederlag varefter det inte lär vara svårt att hitta nytt jobb i branschen. Om det nu inte blir en ny finanskris eller AI rationaliserar bort oss
2ggr men aldrig varit arbetslös längre stund då det 20 senaste åren mer vänt och blivigt arbetstagarens marknad.
Alltid jobbat heltid på kontrakt och bemanningsföretag. Både som arbetare och tjänsteman. Som arbetare är det nästan helt omöjligt att förhandla men som tjänsteman är min erfarenhet att man kan förhandla bra. Efter Rysslands anfall mot Ukraina påverkades produktionen så jag fick sluta 3-4 månader efter att kriget hade börjat. Det var oväntat. Men så går det i bemanningsbranschen.
Idag jobbar jag bara deltid på timmar. Kommer aldrig gå tillbaka till heltid. Att få bestämma över sin egna tid är guld värt. Visst drar jag inte in lika mycket som tidigare men man får anpassa sig bara.
Kommer nog en tid när jag vill ha heltid igen men inte just nu.
Har sagt upp mig ett par gånger då jag haft andra erbjudanden plus att jag länge jobbade som frilans så då handlade det mer om att man jobbade med vissa uppdrag osv.
En gång har jag dock blivit uppsagd och det var under finanskrisen 2008/09, det var ett litet familjeföretag som jag fått jobb på direkt efter studenten och de kämpade verkligen för att jag skulle få stanna kvar men till slut gick det inte, minns än idag hur ägaren började gråta när han sa upp mig...Var en konstig känsla som jag minns det...Han hörde av sig ett halvår senare typ, men då hade jag redan gått vidare och börjat plugga så var ingen mening med det då.
Idag pluggar jag igen och jobbar samtidigt inom LSS så behöver inte direkt oroa mig för att bli uppsagd.
Jag tvingades säga upp mig själv. Fick en blodpropp i levern för 5 år sedan, sedan en till i fjol. Då sade läkaren att jag inte fick lyfta tungt pga ökat tryck på blodkärlen i halsen, går ett stort kärl sönder är det godnatt på sekunder.. Magen har tydligen ett eget blodflöde. Fick lock för öronen och kunde knappt svälja mat pga trycket. Så där fick jag ju svar på varför jag spottade blod när jag lyfte tungt. Jag sade upp mig och jobbade min sista dag den 5:e maj i fjol. Tre veckor senare spydde jag upp flera liter blod eftersom ett blodkärl brast. Ilfart till lasarett och 5 påsar blod. Efter en vecka fick jag åka hem. Tre veckor senare hände det igen. Med den skillnaden att ambulansen tog 2 timmar på sig, så jag låg i rabatten utanför huset och spydde blod under tiden, vit som ett lakan i huvet. Då sade läkaren att jag inte överlever en 3:e gång eftersom blodvärdena var nere i källaren, höll på att smälla av bara jag skulle gå 3 meter till en toalett, hjärtat försökte kompensera blodbristen genom att slå som en tok, så man fick sitta på golvet och vila. Så det där med att de dör i lugn och ro på film av blodbrist är det lite si och så med. Så jag fick åka till Lund, där de gick in i halsen och vid revbenen inuti blodkärlen och tog bort propparna. Så nu var det hux flux onödigt att ha sagt upp sig. Men tunnplåt är ändå ingen hit om man äter blodförtunnande. Nu läser jag upp till svenska 3 och engelska 6 och ska eventuellt plugga på YH, eftersom arbetsmarknaden är körd. Det roliga är bara att jag förutom 5 år i byggsvängen har 17 år inom IT, men ändå kasst med jobb. Men jag kanske ska vara glad att jag inte ligger på kyrkogården iof. Jag är 54 bast, så kyrkogården kommer snart nog ändå. Jag hade dock hellre blivit uppsagd med allt trassel som följde med A-kassan.
Samhället söker lastbilschaufförer har jag hört kanske är så fortfarande. Skulle själv ha börjat jobba med det om jag inte ogillade att köra i trafiken så mycket.
Alltid jobbat heltid på kontrakt och bemanningsföretag. Både som arbetare och tjänsteman. Som arbetare är det nästan helt omöjligt att förhandla men som tjänsteman är min erfarenhet att man kan förhandla bra. Efter Rysslands anfall mot Ukraina påverkades produktionen så jag fick sluta 3-4 månader efter att kriget hade börjat. Det var oväntat. Men så går det i bemanningsbranschen.
Idag jobbar jag bara deltid på timmar. Kommer aldrig gå tillbaka till heltid. Att få bestämma över sin egna tid är guld värt. Visst drar jag inte in lika mycket som tidigare men man får anpassa sig bara.
Kommer nog en tid när jag vill ha heltid igen men inte just nu.
Försök att hålla dig borta från bemanningsföretag. Så länge det går. Det är bara en genväg för företag att inte behöva följa landets regler. Fler kanske blir tillfälligt anställda(men extra osäkert) men samtidigt så är det många som aldrig blir heltids anställda bara pågrund av bemanningsföretagen. Provanställning kan man också bli utnyttjad av har jag hört.
Försök att hålla dig borta från bemanningsföretag. Så länge det går. Det är bara en genväg för företag att inte behöva följa landets regler. Fler kanske blir tillfälligt anställda(men extra osäkert) men samtidigt så är det många som aldrig blir heltids anställda bara pågrund av bemanningsföretagen. Provanställning kan man också bli utnyttjad av har jag hört.
Både och med bemanningsföretag, finns bra saker med dem och det finns sämre saker. Jag var anställd i ca åtta år på ett bemanningsföretag, trivdes bra som fan. Fick testa på en massa olika jobb, se arbetsplatser som jag knappt visste att de existerade. För mig var det perfekt just då, nu vet jag inte om jag skulle vilja hoppa runt och inte ha en fast plats.
Nu jobbade jag åt ett bra företag som tog hand om sina anställda. Jag vet mycket väl hur det fungerar hos de större drakarna men ofta är bemanningsföretagen en väg in hos ett företag om man visar att man faktiskt vill jobba.
Som sagt, det finns bra saker och dåliga saker med bemanningsföretag. Det handlar oxå lite hur man är som person
Cause i need to watch things die
Försök att hålla dig borta från bemanningsföretag. Så länge det går. Det är bara en genväg för företag att inte behöva följa landets regler. Fler kanske blir tillfälligt anställda(men extra osäkert) men samtidigt så är det många som aldrig blir heltids anställda bara pågrund av bemanningsföretagen. Provanställning kan man också bli utnyttjad av har jag hört.
Har bara positiva erfarenheter från mina anställningar på bemanningsföretagen. Kanske är sämre i större städer och på större företag? Men har alltid behandlats bra både från bemanningsföretaget samt företagen jag har varit ute på. På alla ställen jag har konsultat på så har jag fått gå på julbord med kollegorna, sommarfester, afterworks och fått julklappar och blivit väl omhändertagen.
Nackdelen är ju i det fallet för två år sedan när Ryssland attackerade Ukraina. Produktionen påverkades och jag och mina inhyrda kollegor fick sluta med några veckors varsel.
Både och med bemanningsföretag, finns bra saker med dem och det finns sämre saker. Jag var anställd i ca åtta år på ett bemanningsföretag, trivdes bra som fan. Fick testa på en massa olika jobb, se arbetsplatser som jag knappt visste att de existerade. För mig var det perfekt just då, nu vet jag inte om jag skulle vilja hoppa runt och inte ha en fast plats.
Nu jobbade jag åt ett bra företag som tog hand om sina anställda. Jag vet mycket väl hur det fungerar hos de större drakarna men ofta är bemanningsföretagen en väg in hos ett företag om man visar att man faktiskt vill jobba.
Som sagt, det finns bra saker och dåliga saker med bemanningsföretag. Det handlar oxå lite hur man är som person
Så sant!
Jobbade i hamnen för ett bra tag sen. Dom la ner vår avdelning. Gick hem 3 månader med lön. Företaget betalade för något som heter/hette trygghetsrådet och där fick jag körkortet gratis. Intensivkurs.
Det var tufft att bli uppsagd men det slutade bra.
Nu har jag haft ett jobb inom biluthyrning sen tio år tillbaka.
Jag tvingades säga upp mig själv. Fick en blodpropp i levern för 5 år sedan, sedan en till i fjol.
Blodproppar är fan inte att leka med. Har sådana själv och går på blodförtunnande resten av livet, glad att jag bor i Sverige och inte det där landet i Väst där läkaren först diagnosticerar din plånbok innan de hjälper dig.
Anyway, jag har både blivit uppsagt och ej fortsatt provanställning. En gång så var det för att de hade anställt för många och flera av oss konsulter fick gå. Sen har jag också sagt upp mig själv, en gång då arbetsmiljön inte var seriös och en annan gång där CEO lovade saker som sen inte införlivades, vilket gjorde mig förbannad och jag drog.
När man varit med om en del så inser man att det är inte hela världen att bli uppsagd, det dyker ofta upp andra jobb och ibland blir det bättre med arbetsmiljö, kollegor och chefer som respekterar dig. Var inte rädd att byta jobb och ta inte skit från usla chefer, men se till att ha ett fuckoff-kapital innan du drar.
När man varit med om en del så inser man att det är inte hela världen att bli uppsagd, det dyker ofta upp andra jobb och ibland blir det bättre med arbetsmiljö, kollegor och chefer som respekterar dig. Var inte rädd att byta jobb och ta inte skit från usla chefer, men se till att ha ett fuckoff-kapital innan du drar.
Instämmer i det. Alternativt det eller så söker man nya jobb medan man har ett. Oftast är det lättare att få ett jobb när man redan har ett jobb.