Vilket spel önskar ni att ni aldrig hade spelat?
Så ni kunde återuppleva hela härligheten en gång till?
För egen del måste jag nämna Suikoden 2. Vändningen det spelet tog gjorde något med mig som ung nörd. Faan vad vackert allt var.
I modernare tid måste jag säga Mass effect (1-3). Sedan dess är det rätt dött dock. Känslomässigt har inget fångat mig utan jag har hemfallit till Binding of isaac, rocket league samt andra spel som får det att fungera för en småbarnsförälder.
Men vilket spel önskar NI att ni hade ospelat, bara så ni fick uppleva det igen och varför?
Allt gött.
Sigge.
Oj, flera.
Shenmue. Jag har aldrig blivit så imponerad av ett spel, vare sig före eller efter. Och jag minns hur jag rent av kände tacksamhet när eftertexterna rullade.
BioShock Infinite. För att få uppleva berättelsen och miljöerna med öppna ögon igen.
Tearaway. Bara för att åter få uppleva mig själv sittandes där med ett dumflin för att spelet ständigt överraskar i sitt gameplay. Media Molecule är små genier.
Men de flesta spel ska upplevas där och då, inte tio eller tjugo år senare.
Metal Gear Solid 1,2,3 och 4, tiden då serien var som allra bäst.
Half Life och Half Life 2.
Elder Scrolls Oblivion och Skyrim.
Battlefield 1942, uppleva skalan av det spelet igen, köra tanks, flyga plan, köra riktigt stora skepp. Det enda som kommit nära på senare tid är Turning Tides DLC till Battlefield 1 med Heligoland Bight kartan.
Både Disco Elysium och Subnautica är spel på senare år som jag kommer att tänka på. I Discos fall för det underbara manuset, i Subnautica för chansen att utforska världen på nytt. Grymma spelupplevelser som inte är samma sak under framtida genomspelningar, framför allt inte Subnautica.
Både Disco Elysium och Subnautica är spel på senare år som jag kommer att tänka på. I Discos fall för det underbara manuset, i Subnautica för chansen att utforska världen på nytt. Grymma spelupplevelser som inte är samma sak under framtida genomspelningar, framför allt inte Subnautica.
+1 om Subnautica.
Otroligt många spel som dyker upp i tankarna. Försöker summera dom som ligger närmast hjärtat.
Red Dead Redemption 2
En oslagbar spelvärld och en berättelse som verkligen sög tag i mig. Att få uppleva allt detta på nytt hade varit fantastiskt.
The Last of Us
Förr-förra generationens bästa spel. Många chockmoment och wow-upplevelser.
Bioshock 1
Min första äkta "mindfuck" i spelvärlden. Svårslaget när man väl möter Andrew Ryan.
Warcraft 3 m. expansion
Spelet som fick mig fast i Warcraft-världen. 20 år senare är jag fortfarande lika investerad.
World of Warcraft
Mest pga livet man levde på den tiden när man var som mest aktiv. Få spel som jag har haft så roligt i med vänner.
TES: Oblivion
Det är otroligt många år sedan jag spelade det sist, men jag minns fortfarande Dark Brotherhood-delen som om det vore igår.
TES: Skyrim
Vad kan man säga, en modern klassiker.
Uncharted 2-4
Ettan föll mig inte i smaken på samma sätt, men fortsättningen av Drakes äventyr är som Indiana Jones i spelform.
Hitman: Blood Money
Oj vad många timmar det blev här. Älskade i stort sett varenda karta, att få lista ut hur man på bästa sätt får till uppdraget så att det i tidningen som visas efter endast ser ut som att det skett olyckor.
Splinter Cell: Pandora Tomorrow
Mysfaktorn är hög när man smyger runt med Sam på trånga gator och snäva korridorer för att överlista sina fiender. Bristen på Splinter Cell-spel det senaste årtiondet är en stor sorg.
Acer Predator Helios 300 PH315-54 | i7 11800H | Geforce RTX 3070 | 32GB RAM | 1TB SSD
PlayStation 4 | Nintendo Switch OLED | Samsung Galaxy S21
RDR2 är väl det som skulle funka än idag. Blev helt uppslukad spelet. Sättet som storyn suger tag i en och hur världen utvecklas samtidigt som storyn drivs framåt var fenomenalt.
Sen kommer jag ihåg den starka upplevelsen av att vara inne i en värld tillsammans med massa andra spelare, där var Anarchy Online mitt första möte med den världen. Även om Wow sen gjorde det mycket bättre och jag lade massor av timmar i mitt liv där.
Att rida på en Gryphon och "sömlöst" flyga mellan zonerna och se den stora världen under sig: Gåshud!
Det finns en del spel som har varit bra men de kan jag lämna bakom mig, några spel har däremot varit en upplevelse och en resa.
Portal (ettan) hade jag gärna spelat för första gången igen (och få uppleva eftertexterna för första gången igen)
Att få uppleva MMRPG för första gången igen hade också varit fint
Sedan finns det en annan kategori som mer tog en på sängen genom språng i utvecklingen, som idag inte hade varit omspelbart i sig, som Dungeon Master.