Lies of P

Berättelsen om Pinocchio känner nog de allra flesta till, barnboken om en docka som inte vill något annat hellre än att vara en riktig pojke. Det är i denna historia Lies of P tar avstamp, men spelet håller sig närmare originalet och går i en betydligt mörkare riktning än Disneys färgglada tolkning.

"Man straffas hårt om man blir bara lite för självsäker"

Staden Krat där allting utspelar sig var en gång en blomstrande industri, men har har fallit ned i mörker och misär efter vad som benämns som The Puppet Frenzy. Det innebar att dockorna, som tidigare hjälpt människorna, blivit galna och mördat dem. Mitt i denna historia står dockmakaren Geppetto, som anklagas för att vara orsaken till allt ont som hänt, och hans docka P.

När spelet börjar vaknar jag upp som P på en övergiven tågstation. På perrongen vankar dockor fram och tillbaka och det tar inte lång tid innan jag kastas in i min första strid. Att kalla Lies of P för Bloodborne-inspirerat kan nog klassas som en underdrift, och influenserna märks tydligt i striderna. Precis som i Bloodborne uppmuntras en aggressiv spelstil, samtidigt som man straffas hårt om man blir bara lite för självsäker.

"Snyggt byggt, fräsig kärra!"

Striderna är för det mesta utmanande och variationen i både vapen och fiender är stor. Att svinga ett stort vapen över axeln känns precis så tungt som det borde och dockorna jag slaktar ger ifrån sig gnistor och olja som täcker kläderna. Extra tillfredsställande är det att få till en attack bakifrån som resulterar i en serie slag där varje träff känns ut i fingertopparna och gnistorna (eller blodet) flyger åt alla håll.

Man har lyckats bra med att ta element från sin inspirationskälla och samtidigt lägga till egna idéer. En av dessa är att de vapen man plockar upp delas upp i två delar – handtag och blad. Dessa två kan blandas med varandra för att skapa nya vapen. Det går till exempel att ta handtaget från en värja och kombinera den med bladet från ett större svärd och sticka fienderna med eggen i bästa fäktningsstil. Om det är en bra idé eller inte låter jag vara osagt, men det går.

Förutom ett vapen i den högra handen har P också en mekanisk vänsterarm som kan modifieras på olika sätt. Den kan utrustas med en krok som kan dra fiender mot dig eller varför inte en sköld som ger ifrån sig en explosion när den tar emot ett slag?

"Lies of P fullkomligt dryper av atmosfär och karaktär"

Det är inte bara i striderna där det märks att utvecklarna inspirerats av FromSoftware – lägereldar har ersatts av mekaniska konstruktioner och själar av Ergo, spelets valuta som används både för att levla upp och köpa uppgraderingar och som du självklart tappar på platsen du dog. Även världen känns väldigt Bloodborne och Lies of P fullkomligt dryper av atmosfär och karaktär med mycket steampunk-influenser och en iögonfallande estetik. Resan går genom allt från trånga gränder upplysta av gatlyktor till en fabrik som tillverkar dockor och vidare till övergivna katedraler.

Till skillnad från exempelvis Bloodborne har Lies of P en handling som är betydligt lättare att följa och den berättas genom detaljer i miljön, men också genom filmsekvenser och dialoger med karaktärer i hubbområdet. Där kan jag också uppgradera vapen och använda Ergo för att levla upp stats och bli starkare.

Huvudkaraktären P är också unik på flera sätt. Han har inte påverkats av det som drabbat de andra dockorna i staden och är också den enda som inte är programmerad att alltid tala sanning. Detta blöder också in i handlingen, med möjlighet att med jämna mellanrum göra valet om du vill tala sanning eller ljuga. En lögn kan leda till en strid du hade undvikit om du talat sanning och det ska också enligt utsago påverka berättelsens upplösning.

Var det någon som sa miniboss?

Handlingen är tillräckligt intressant för att hålla motivationen uppe för att ta mig an den där bosstriden för femtonde gången, bara för att se vad som erbjuds runt nästa hörn. Bossarna är svåra, ibland nästan lite för svåra, och flera har en unik design som skulle kunna utmana något av det bästa ur FromSoftwares alster.

"Ett av de bättre Soulslike-spelen"

Samtidigt har man inte bara lånat bra saker från sin förlaga. Här finns sådant som krångligt designade menyer som gör livet lite svårare än det behöver vara, strider på smala träplankor där minsta snedsteg innebär en säker död, vapen som måste slipas för att inte gå sönder och såklart det obligatoriska giftiga träskområdet. Dessa delar var aldrig särskilt roliga i spelen Lies of P inspirerats av, och precis som i dem blir resultatet här bara frustration.

Antalet titlar som inspirerats av FromSoftwares spel är många, men de som faktiskt lyckats närma sig dem kan räknas på en hand. Lies of P hör turligt nog till den senare skaran och är trots en något ojämn svårighetsgrad och vissa tveksamma designbeslut ett av de bättre Soulslike-spelen på senare år. Det lyckas också tillföra något nytt till genren.

Fotnot: Lies of P släpps den 19/9 till PC, PS4/5 och Xbox Series. Testat på PC med Intel Core i7-13600K, RTX 3080, 32 GB RAM.