Kräsen med egenskaper i spel
Jag avskyr alla snabba fixar som dagens spel dras med. Dopaminkickarna ska avlösas varandra utan uppehåll och gör oss till förstörda människor som måste ha kickar hela tiden. Folk blir ju för fan stressade av att Arthur Morgan inte bara magiskt teleporterar saker till sin ficka. Igår satt jag i tre timmar i sträck och flög ett propellerplan från Tennessee till New York genom att bara använda kartor och tyckte att det var en helt fantastisk upplevelse.
För att svara på frågan tycker jag att spel med viktgräns, ofta i RPG, är ett otyg. Att behöva spendera timmar med att överväga vad man ska slänga för att få plats med det där nya svärdet är inte rolig spelmekanik.
Jag har också väldigt svårt för förkrympta versioner av riktiga världar som exempelvis Assassin's Creed sysslar med. Som den geografinörd jag är gör det ont i mig att jag kan segla från Aten till Kreta på några minuter. Gör istället som Kingdom Come och koncentrera er på en mindre region där landskapet känns mycket mer trovärdigt.
Jag avskyr alla snabba fixar som dagens spel dras med. Dopaminkickarna ska avlösas varandra utan uppehåll och gör oss till förstörda människor som måste ha kickar hela tiden. Folk blir ju för fan stressade av att Arthur Morgan inte bara magiskt teleporterar saker till sin ficka. Igår satt jag i tre timmar i sträck och flög ett propellerplan från Tennessee till New York genom att bara använda kartor och tyckte att det var en helt fantastisk upplevelse.
För att svara på frågan tycker jag att spel med viktgräns, ofta i RPG, är ett otyg. Att behöva spendera timmar med att överväga vad man ska slänga för att få plats med det där nya svärdet är inte rolig spelmekanik.
Jag har också väldigt svårt för förkrympta versioner av riktiga världar som exempelvis Assassin's Creed sysslar med. Som den geografinörd jag är gör det ont i mig att jag kan segla från Aten till Kreta på några minuter. Gör istället som Kingdom Come och koncentrera er på en mindre region där landskapet känns mycket mer trovärdigt.
Kanske beror på att spelare är vuxna och inte har obegränsat med tid att spela och vill ha en så rik upplevelse som möjligt på den begränsade tid de har mellan att arbeta 8 timmar per dag + pendla och byta blöjor och laga mat. Men jag fattar vad du menar, har tagit mig runt planeten i MSFS2020 tidigare i A320.
Viktgräns är ett exempel på sånt där, du vill spela och progressa i storyn eller med din karaktär, du är inte anställd hos DHL och springa fram och tillbaka för att du måste lämna något bakom dig.
Kanske beror på att spelare är vuxna och inte har obegränsat med tid att spela och vill ha en så rik upplevelse som möjligt på den begränsade tid de har mellan att arbeta 8 timmar per dag + pendla och byta blöjor och laga mat. Men jag fattar vad du menar, har tagit mig runt planeten i MSFS2020 tidigare i A320.
Viktgräns är ett exempel på sånt där, du vill spela och progressa i storyn eller med din karaktär, du är inte anställd hos DHL och springa fram och tillbaka för att du måste lämna något bakom dig.
Du har en poäng men jag misstänker att fäblessen för snabba kickar inte enbart är exklusivt för stressade småbarnsföräldrar.
Fair enough, jag ska inte trasha spel som är uppbyggda kring optimalt antal dopaminkickar/minut (valfritt storspel). Jag själv har dock upptäckt att jag personligen värderar långsamma spel betydligt mer och de där få dopaminögonblicken betyder så mycket mer när de inte sker hela tiden. I Kingdom Come tar det lååång tid att lära sig skjuta med pilbåge och känslan när man börjar träffa fiender i bröstet på hyfsat avstånd är otrolig. Att sedan efteråt spela Assassin's Creed med autoaim och pilar som träffar rätt direkt är en så mycket tristare upplevelse. För mig.
Dubbelhopp i plattformsspel är ett måste.
Jag spelar Darksiders 3 nu och där finns dubbelhopp MEN är man lite lite för långt ifrån hindret/avsatsen så hoppar man alltid precis för lågt och karaktären greppar istället om kanten först. Jag vill kunna dubbelhopp och landa ovanpå den nya avsatsen men när karaktären hoppar precis för lågt och envisas med att göra en "grepp-animation" får jag lite stresspåslag när man ska ta sig uppåt flera avsatser.
Jag håller inte med om quicksaves, nödvändigtvis. Det är så sjukt lätt att man i många spel totalutnyttjar det om det inte gick som man tänkt så det är ganska uppfriskande med spel som tvingar en att stå för sina val man gjort.
I så fall hade man kunnat ha en funktion så det går att stänga av, så alla kan välja själva. Men absolut, är sparfunktionen byggd så att den enda nedsidan är att man inte får gå tillbaka så är det fine.
Det jag stör sönder mig på är när det enbart sparas vid checkpoints och inte ens vid avstängning. Man kanske går in, spelar 15 minuter, något händer i det verkliga livet så man måste dra direkt, och då kan man inte spara utan måste spela i 5-10 minuter till för att komma till nästa checkpoint?! Otroligt korkat system. Ibland kanske jag bara vill gå in och spela 20 minuter, och om jag då måste rätta mig efter var checkpointsen är så blir det jätteskevt. Blir stressad som fan av att inte kunna stänga av när jag vill och spara så jag kommer exakt dit när jag startar igen.
Jag avskyr alla snabba fixar som dagens spel dras med. Dopaminkickarna ska avlösas varandra utan uppehåll och gör oss till förstörda människor som måste ha kickar hela tiden. Folk blir ju för fan stressade av att Arthur Morgan inte bara magiskt teleporterar saker till sin ficka. Igår satt jag i tre timmar i sträck och flög ett propellerplan från Tennessee till New York genom att bara använda kartor och tyckte att det var en helt fantastisk upplevelse.
För att svara på frågan tycker jag att spel med viktgräns, ofta i RPG, är ett otyg. Att behöva spendera timmar med att överväga vad man ska slänga för att få plats med det där nya svärdet är inte rolig spelmekanik.
Jag har också väldigt svårt för förkrympta versioner av riktiga världar som exempelvis Assassin's Creed sysslar med. Som den geografinörd jag är gör det ont i mig att jag kan segla från Aten till Kreta på några minuter. Gör istället som Kingdom Come och koncentrera er på en mindre region där landskapet känns mycket mer trovärdigt.
Ogillar också snabba fixar och att allt ska gå snabbt hela tiden (tänk nyare BF). Vad jag stör mig på är när man av någon oförklarlig anledning gjort att saker ska gå olidligt jävla långsamt, som i RDR2. Skyrim kan man knappast klassa som ett snabbt spel, men det går heller inte orimligt långsamt. Balans är nyckelordet som många spel har svårt att hitta, tycker jag.
Det är otroligt irriterande när man ska avsluta ett spel och det inte finns ett Quit/exit to desktop i menyn när man trycker escape. Istället måste man se alla introvideos på skaparna för att sedan mellanlanda på Main Menu och där välja exit. Oftast klämmer de in ett Are you sure? också..
Jag kan störa mig på att om ett spel har co-op och så måste man sen spela igenom någon intro-del på 1 h innan co-op låses upp. Är sjukt störande om man har planerat med en polare att spela ett nytt spel i co-op, starta upp det och sen måste spela solo i 1 h innan co-op låses upp. Ha då åtminstone så du kan skippa introt och köra igång direkt...
"Writer and Fighter"
God of War för mig.
Tyckte det var samma samma hela tiden och alla sa åt mig "Du körde ju bara 5 timmar, spelet hann inte ens börja."
Det är fan 5h åt helvete (och 59€) för min del.
Kände så första gången jag testade God of War. Sen gav jag det lite mer tid kanske ett år senare och kunde inte släppa det. Spelade säkert 30 timmar för att utforska allt.
Jag avskyr alla snabba fixar som dagens spel dras med. Dopaminkickarna ska avlösas varandra utan uppehåll och gör oss till förstörda människor som måste ha kickar hela tiden. Folk blir ju för fan stressade av att Arthur Morgan inte bara magiskt teleporterar saker till sin ficka. Igår satt jag i tre timmar i sträck och flög ett propellerplan från Tennessee till New York genom att bara använda kartor och tyckte att det var en helt fantastisk upplevelse.
Jag har inget emot snabba kickar för jag tycker det kan vara kul med exempelvis PvP ibland.
Men jag tycker också det är fantastiskt att glida runt i Red Dead Online och bara fiska och jaga eller att spendera fyra timmar med ett uppdrag i SnowRunner. Dom längre spelsessionerna brukar jag ta under helgen när jag har mer ledig tid.
PSN: OAKTHYR
Jag spelar Darksiders 3 nu och där finns dubbelhopp MEN är man lite lite för långt ifrån hindret/avsatsen så hoppar man alltid precis för lågt och karaktären greppar istället om kanten först. Jag vill kunna dubbelhopp och landa ovanpå den nya avsatsen men när karaktären hoppar precis för lågt och envisas med att göra en "grepp-animation" får jag lite stresspåslag när man ska ta sig uppåt flera avsatser.
Instämmer!