Under min tonårstid gjordes många framsteg i utvecklingen av datorspelandet. Ny hårdvara som Pentium-processorena, 3DFX-grafikkorten och bättre ljudkort gjorde att det öppnades en helt ny dimension inom spelandet. För att förstå hur stora kliv som gjordes på 90-talet måste vi resa tillbaka i tiden.

Commodore Amiga 500

Runt 1990 var pc-spelande en ganska liten företeelse. Även om hårdvaran ofta var överlägsen den i andra datorer var spelandet något som skedde på Atari- och Commodore-datorer. Konsoler som NES och Sega Master System utgjorde en betydande kraft. På den tiden var ljudkort lyx och många spel förlitade sig på de sprakiga ljudeffekter som inbyggda pc-högtalare gav ifrån sig.

Utvecklingen tar fart

- Ljud, bild och massivt lagringsutrymme

Min första kontakt med spel på pc var förmodligen version 1.0 av Microsofts Flight Simulator, vilket jag lirade på vår nyinköpta 286:a med en monokrom monitor i slutet av 80-talet. Jag kunde sitta i timtal och bara flyga runt. Jag blandade flygningen med heldagar i ett primitivt ritprogram.

Åren gick och processorerna blev allt snabbare. 1992 är en milstolpe i spelhistorien. Med lanseringen av id Softwares Wolfenstein 3D visade pc:n sin rätta sida. Visserligen var inte spelet det första FPS:et men det gjorde att såväl genren som pc:n som spelflattform fick stor uppmärksamhet.

Wolfenstein 3D

Samma år som Wolfenstein 3D släpptes lanserade Intel sin 486-processor och pc-spelandet fick nu en rejäl knuff framåt. Min första egna pc var just en sådan, en 486 DX2 på hela 66 megahertz med 16 megabyte internminne och en hårddisk på svindlande 400 megabyte. Jag minns dagen då jag fick den som igår, vilket datum och till och med vilken tid jag slutade skolan.

Ljudkort tas i dag för givet, men på den tiden var det någonting extra. 1992 släpptes Creative det oerhört populära Sound Blaster 16-kortet, en avsevärd förbättring av de tidigare korten i Sound Blaster-serien. Ett populärt köp på den tiden var de så kallade multimediapaketen som innehöll ljudkort, CD-ROM-läsare och högtalare. Min nya 486:a levererades med ett sådant paket. Tack vare CD-ROM-formatet kunde storleken på spelen ökas med flera hundra procent. CD-skivan var ett oerhört viktigt medium. Tack vare den slapp vi de värdelösa floppydisketterna som plågat oss med trasiga sektorer och liten lagringskapacitet.

Revolutionen var ett faktum, pc:n som ordentlig spelmaskin var född. Åren gick och spelen blev allt snyggare och större. Begränsningarna i operativsystemet DOS 6.22 och Windows 3.11 började märkas allt tydligare. Startdisketter med de ultratrimmade konfigureringsfilerna config.sys och autoexec.bat var en hemsk men ofta nödvändig plåga. 1995 kom det hypade Windows 95 och tryckte på utvecklingen ytterligare. Trots att DOS fortfarande krävdes dröjde det till lanseringen av Direct X innan Windows blev ett ordentligt operativsystem för pc-spelande.

Quake

- spelet som revolutionerade allt

Inget Quake, inget FZ

1996 var ett väldigt viktig år. Då släpptes nämligen spelet som startade 3D-revolutionen på allvar - id Softwares Quake. Sällan har ett spel stått som grund för så mycket nytt. Tidigare hade grafikkorten varit något av en förbisedd del av pc-spelandet. Så länge man hade ett hyfsat grafikkort var allt frid och fröjd. Ungefär samtidigt som Quake släpptes började 3d-grafikkort som avlastade processorn visa sig vara nästa stora grej. Företag som S3, 3DFX och Rendition slogs om kunderna med olika typer av chipset. 3DFX:s Voodoo-chip blev klar vinnare i striden. Spelen flöt inte bara bättre med korten, de blev även ordentligt snyggare. Kampen om läckrare grafik och fler bilder per sekund fortsätter än idag, mer än tio år efter grafikrevolutionen.

Förstapersonsskjutare har av många alltid alltid ansetts överlägsna på dator, mycket tack vare att de styrs med mus och tangentbord. Dagens tangentbord bygger i stort sett på samma teknik som dem som fanns för 20 år sedan. Däremot har mössen utvecklats rejält under de senaste åren. Kulmöss är idag stort sett utdöda, i dag är det optiska möss med olika typer av sensorer som gäller. Tekniken är inte direkt ny men prestandan har förbättrats rejält under de senaste åren. Idag finns en uppsjö spelmöss att välja bland.

För ungefär tio år sedan kunde man fortfarande hitta datorer som bara var utrustade med de gamla serie- och parallellportarna, trots att ett överlägset alternativ redan då fanns. USB-porten blev standard 1996 men det dröjde några år innan skrivare, möss, tangentbord och andra enheter kunde kopplas till datorn med samma typ av seriebuss utan några större komplikationer. Trots att enheterna fortfarande ofta krävde speciella drivrutiner för att fungera så var det ett ordentligt kliv åt rätt håll.

Vad lurar i framtiden?

Denna artikel har tagit upp några av de viktigaste framstegen inom hemdatorhårdvara, de som gjort pc:n till det den är idag. Men vad lurar i framtiden? Fysikkort har det talas ganska mycket om på senare tid. Personligen tror jag att dessa aldrig kommer att slå igenom på allvar då många av de nya grafikprocessorerna från Nvidia och ATI kommer att ha inbyggt stöd för sådana funktioner.

Att annars sia om framtiden är mycket svårt, 3d-kort och andra fiffiga lösningar slog ner som en blixt från klar himmel, så att veta vad framtidens innovationer blir är svårt att veta. Den som lever får se.