Den som ägnade sig åt musikskapande på det glada 80-talet behövde inte bara en stor plånbok – utan även gott om plats och välbyggda muskler. Som gitarrist släpade man alltid runt på en Marshallstack som vägde in på dryga 70 kilo, för att inte tala om alla pedaler och kablar som skulle med. Sedan var det ju den där detaljen med trummisar och basister, som gav sig ut i solon i tid och otid (om de ens behagade komma i tid till träningarna).

Sådant där behöver den moderne musikern inte bry sig om. I dag räcker det med en bärbar dator, lite mjukvarusyntar och kanske en gitarrbox á la POD för att röja loss i världens tunggung. Och de instrument man inte lirar själv, tar datorn så gärna hand om – framför allt trummor, vilket är en veritabel skänk från ovan.

I takt med att allt fler delar av musikskapandet sker inuti datorn, med hjälp av mjukvaruinstrument och effekter, har behovet av externa enheter minskat avsevärt. Först försvann hårdvarusyntarna, sedan började USB-keyboards dyka upp – och idag ser man allt oftare små kombinerade tvåoktavskeyboards som också kan användas som förstärkare, mixers och midikontroller. Men det är ingen tidigare som tänkt på att bygga ihop ett tangentbord med ett miniklaviatur – och det är här Creatives nya skapelse kommer in.

Prodikeys DM är designat för hemmamusikern som har extremt ont om plats vid datorn. Creative har utgått från ett vanligt 102-tangenters tangentbord, men har förlängt det i djupled för att få plats med en tangentsats framför detsamma. Två oktaver spämmer bordet över, vilket knappast räcker för att framföra några stora klassiska stycken, men som gott räcker till för det som den normale hemmamusikern oftast pysslar med – lägga trumkomp, basgångar och kanske en och annan syntslinga.

Tanken med den här produkten är god, och jag själv har haft Prodikeys DM inkopplat i över en månad vid det här laget. Visst spar man plats, men med tiden upptäcker man andra fördelar med kombinationen. Att gå över till datorbaserade sequencers innebär ju att man oftast inte kan skruva och ratta direkt på själva synten, utan måste ägna sig åt att klicka runt på datorskärmen. Därför är det förstås en fördel när man kan rikta blicken framåt och samtidigt spela på klaviaturen, istället för att sträcka sig över halva rummet när man ska justera volymen eller välja synt. På Prodikeys DM sitter förutom de vanliga funktionstangenerna och en ratt för ”pitch bend” även en uppsättning specialtangenter för att kontrollera volym, sustain (tonen ligger kvar) och byta oktav. Dessutom finns tre programmerbara knappar.

Där slutar emellertid lovorden. För Prodikeys DM må vara bra tänkt, men dåligt genomtänkt. Största problemet är de 37 klaviaturtangenterna som är alltför hårda i anslaget - man blir snabbt trött i fingrarna. Dessutom är de inte i fullstorlek ( kanske är svårt att komma ifrån i en sådan här produkt) vilket gör det lätt att hamna fel i kombination med trögheten i anslaget. Till råga på allt kan det endast anslutas via en PS/2-kontakt - varför inte USB?

I övrigt känns tangentbordsdelen stabil, om än lite för bastant, med samma stumma och hårda känsla som klaviaturet. Funktionsknapparna – inklämnda längst upp ovanför F-tangenterna – känns också en aning felplacerade, eftersom det är i anslutning till klaviaturet man skulle behöva dem.

Den medföljande Prodikeys-programvaran, som riktar sig till nybörjaren – kanske främst barn – startas med en speciell knapp på tangentbordet. Med de medföljande programmen kan man relativt snabbt lära sig enklare melodier och öva upp sina kunskaper i notläsning. Det finns till och med en ackords-professor, som automatiskt väljer komp till de alster man producerar. Alla låtar man skapar går att spara ner i wav-, mp3- eller midiformat – och även om det inte rör sig om några mer avancerade sequencer- eller inspelningsprogram som följer med i paketet, så kan de med fördel användas som ”skissblock”. De låtidéer som blir resultatet kan sedan importeras i ljudredigeringsprogram eller sequencers för vidare bearbetning.

Creative Prodikeys DM fungerar givetvis utmärkt även med proffs-sequencers som Cubase, Logic eller Fruity Studio – det dyker upp som ett midiinstrument bland ingångarna.

Det här är ett ambitöst försök från Creatives sida att ta fram en nyskapande produkt som utan tvekan saknats i dagens utbud för hemmastudio-publiken. Det saknar dock lite av den ”finish” som man efterfrågar när det handlar om ett instrument, men med lite bättre materialval och klaviatur, vore det utan tvekan en produkt med stora möjligheter.