Den danske kungen Hrothgar behöver hjälp att besegra monstret Grendel som har satt folket i skräck. En hjälte behövs och det är du, eller snarare Beowulf, som ska fixa biffen. Så långt är det inte särskilt obegripligt, men vad som följer är ett hopkok av obegripliga och omotiverade händelser. Att följa berättandet är närmast en omöjlighet så jag struntar helt enkelt i det.

Under förhandstitten tidigare i år frågade jag utvecklarna vad de vill kalla spelets själ och vad som borde få folk att köpa det. Svaret löd att möjligheten att kunna välja på vilket sätt du vill besegra dina fiender är vad som skiljer Beowulf från mängden. Antingen spelar du igenom spelet som beundransvärd hjälte eller brutal och skräckinjagande slaktare. Visst kan jag skriva under på att det är handlingens själ, om vi ska tala om en sådan, men att detta skulle skilja titeln från mängden är bara rent struntprat.

Hjälte eller slaktare

- valet är inte ditt.

Valet mellan hjälte och slaktare är något som pågår hela tiden. När du använder "carnal rage" blir allt omkring dig till en suddig röra av flammande röd och intensiv svart färg, och dina muskler sväller samtidigt som din förmåga att döda blir närmast total. Det är snyggt och bitvis rätt kul, men precis som med spelet i helhet tröttnar man efter ett tag. Hjältevarianten "heroic" innebär att du genom att parera slag och avrätta fiender på ett elegant sätt, får förmågan att påverka dina följeslagare i högre grad.

Problemet är bara att det - tvärtemot vad utvecklarna lovat – inte blir någon balansgång eller dilemma mellan de olika lägena utan man använder dem såsom det passar ändamålet. I princip varje boss kräver att man använder "carnal rage" för att vinna. Med andra ord är det här spelets själ försvinner. Om denna själ är att kunna välja på vilket sätt du övervinner dina motståndare, borde då inte denna försvinna när du inte längre kan välja? Rätta mig om jag har fel, men är inte det bara ren logik?

Till de positiva sidorna hör trots allt grafiken och då speciellt animationerna. Jag gillar slow motion-inslagen när man lyckas parera slag eller få in en fullträff. Tyvärr finns det problem med grafiken också. Två stycken framför allt: dels kan uppdateringsfrekvensen bli plågsamt låg ibland och dels är miljöerna löjligt tråkiga. Kanske beror det på att berättelsen utspelas i Danmark, men å andra sidan hade Danmark lite mer mångsidigt landskap senast jag var där.

Hafsverk

- Själlösheten sätter stopp för potentialen

Det här är förmodligen inte ett spel för dig. Det vill säga om du inte går igång på repetitivt gameplay och själlöshet. Innan du upptäcker dessa sidor är det faktiskt ett bra spel, men utvecklarna har inte lyckats med det man vill. Hade de lagt ner lite mer tid på att skapa ett spel som står ut från mängden så skulle de ha kunnat knipa åt sig en helt ny marknad; de som vill spela God of War men inte kan.