Recension – Rome: Total War - Barbarian Invasion

Har man spelat Rome: Total War vet man att utvecklarna fokuserat på romarna, grekerna, egyptierna och de andra folkslagen runt medelhavet. De så kallade barbarerna i de nordeuropeiska skogarna fanns med men var underlägsna och saknade många styrkor som de mer civiliserade folken hade. Enheterna var i regel sämre, disciplinen dålig och enheterna varierade knappt mellan de olika folkslagen. Men som man kan förstå av namnet så ser expansionen annorlunda ut.

Barbarian Invasion utspelar sig 350 år senare än originalet då romarna och många av de andra stora civilisationerna förlorat sin storhet. Det förr så starka romarriket har delats i två och båda hotas av inbördeskrig. Hunnerna anfaller från öster och tvingar flera av de mer ociviliserade folkslagen att fly västerut.

Som spelare har du möjlighet att ta befälet över ett av de sönderfallande romerska rikena eller en av de många barbarstammarna. Väljer man romarna får man med kraftigt begränsade resurser försöka att dels skydda sina gränser och dessutom förhindra ett inbördeskrig. Romarna är fortfarande mäktiga men har mycket större områden att försvara än de övriga nationerna. Gångna är Ceasars mäktiga legioner och istället står man med underbetalda deltidssoldater som både saknar disciplin och moral.

Livet som barbar är inte mycket lättare. Ju längre österut man börjar, desto större hot utgör de talrika hunnerna. De flesta stammarna har som mål att ta provinser som kan ligga långt från sitt hemland och måste tidigt ge sig på romarna eller andra barbarer för att ta sig mot sitt mål. Allianser är viktigt för att skydda sina flanker och för att se till att romarna har fullt upp med flera stammar samtidigt.

Nyheter

Har man spelat originalet så kommer man känna igen Barbarian Invasion mycket väl. Spelsättet är detsamma och likaså kartan. Men även om det är samma provinser man kämpar om, har ändringarna i folkslag och betydelsen av vissa provinser gjort att kartan ändå känns förvånansvärt annorlunda. Det finns tio nya folkslag varav två är det uppdelade romarriket och övriga sträcker sig från nordeuropeiska barbarer till de något mer civiliserade folken runt Medelhavet. Till skillnad från originalet kan barbarerna utvecklas längre och bygga större städer, vilket i sin tur leder till att de har fler enheter att välja mellan. Alla olika folkslag har ett flertal unika enheter och egenskaper som gör att de skiljer sig åt på slagfältet.

Enheterna har också nya formationer att tillgå. Även om man fortfarande kan hitta den klassiska phalanx-formationen hos de disciplinerade soldaterna kan de flesta barbarer istället skapa en vägg av sköldar som må göra en försvarslinje kortare men samtidigt blir den mycket seg att ta sig igenom. Andra enheter kan forma en ring med spjuten för att hålla stånd om den blir omringad.

Förändrad AI

Man märker snabbt att även AI:n fått sig en viss polering. Efter många långa strider i originalet visste man hur man kunde utnyttja datormotståndaren i de lägena den alltid agerade på samma sätt. Nu kan man dock inte längre stå och beskjuta en motståndare som försvarar en stad med pilar och artilleri utan att han rör på sig. Man räkna med att datorn drar sig tillbaka när murarna faller för att sedan anfalla med allt den har i ett sista desperat anfall.

Folkvandringar

För att återspegla dåtidens bistra verklighet när hela folk fördrevs från sina hem av hunnerna, kan de stammar som förlorar sin sista provins göra ett sista desperat försök att hitta en ny boplats för sin befolkning. Barbarerna ger sig då ut i så kallade horder som består av soldater, kvinnor, barn och gamla som måste hitta ett nytt ställe att slå sig ner på.

Nattkrig

En nyhet i Barbarian Invasion är möjligheten att kriga på natten. Förutom att man kan överrumpla motståndaren har den vars soldater har störst erfarenhet av nattkrig en stor moralisk fördel. Spelarens taktiska förmåga sätts dock på prov då allt man ser av trupperna på håll är tända facklor som marscherar. Att hålla isär de stora arméerna är lättare sagt än gjort. Nattliga anfall på städer är än mer spektakulära när brinnande pilar och stenbumlingar lyser upp trupperna framför murarna.

Slutord

Barbarian Invasion må hända vara ganska likt originalet men ser ändå till att utöka speltiden i Rome: Total War med åtskilliga timmar. Även om kartan i stort sett är densamma kommer spelomgångarna att skilja sig ordentligt från originalet, då de nya folkslagen och andra övergripande förändringar ställer krav på förändrade strategier. En förbättrad AI är kanske det som är mest tacksamt eftersom det gör att man måste utveckla sin taktik i striderna. Nattstriderna är likaså ett välkommet nytt inslag som tar ett tag att bemästra. För den som älskar Rome: Total War, men ändå vill ha lite friska fläktar, är Barbarian Invasion ett mycket bra tidsfördriv tills nästa spel i serien släpps.