#Torchlight dök upp som från ingenstans och visade sig vara ett smärre mirakel. På drygt 11 månader och med ett team knappt stort nog att fylla en mellanstadieklass lyckades #Runic Games skapa ett av de senaste årens mest uppskattade actionrollspel. Det här var tre år sen och nu är det hög tid att se om de lyckas upprepa bragden med uppföljaren, som av anledningar bortom mänsklig fattningsförmåga har fått namnet #Torchlight II.
Det korta svaret är: ja, det har de. Torchlight II är ett större, vackrare och mer omfångsrikt spel än sin föregångare. För att ta itu med det aningen längre svaret så är det bäst att vi börjar från början.
Torchlight II – spelet med det lila extra.
Inledningsvis finns fyra splitternya klasser att välja bland. Du har den steampunkiga Engineer som slåss med närstridsvapen, Embermage som är den klassiska magikern, Berserker som med sin snabbhet och rörlighet är lite av gruppens ninja, och till sist Outlander som blandar magianvändning med pistoler och bågar. Du får också, precis som tidigare, välja ett husdjur som ackompanjerar dig som medhjälpare på din resa. Här är det lätt att fastna i valet och kvalet. Sex djur står till buds, däribland en urgullig iller och en majestätisk hök, men till slut blev undertecknad tvungen att välja den lilla fjärilshunden. För herregud, den är så söt!
Slimmat
När du har valt klass, husdjur och hårfärg kastas du i princip omgående in i händelsernas centrum. En kort introsekvens är all förberedelse du får och det ödslas knappt någon tid alls på att fördjupa spelaren i världen eller karaktärerna i den. På så sätt är Torchlight II förvisso en aning sterilt, och det görs heller ingen ansats att sätta huvudkaraktären i en större kontext. Därför får man aldrig någon vidare känsla för hur ens framfart påverkar historien eller vad slutmålet är. Det här kan tyckas vara ett jätteproblem och en absolut dealbreaker för somliga, men valet att nästan helt frångå story ger spelet ett mer spänstigt, nästan arkadigt tempo som belastas med ytterst få uppehåll. Torchlight II streamlinar det mesta utan att för den sakens skull simplifiera upplevelsen.
”Hur jag har det i öknen? Kanon!”
Allteftersom du levlar kan du välja nya färdigheter och uppgradera dina stats och det finns definitivt möjligheter att skapa en karaktär som passar just din spelstil. Själv valde jag först en rödhårig Outlander som specialiserade sig på gevär och kanoner. Den lät mig hålla stora grupper med fiender på avstånd samtidigt som jag kunde langa besvärjelser och bussa min vovve på dem. Senare gick jag åt motsatt håll och provade en starkare, mer melee-inriktad Engineer som främst lämpar sig för att gröta ner sig mitt i händelsernas centrum och klyva motståndare med besynnerligt enorma yxor och svärd.
