Artiklar av Quas

Red Storm Entertainment har profilerat sig som en av dagens bästa tillverkare av verklighetstrogna FPS-spel (first person shooter), också ofta kallade soldatsimulatorer. Det är dock kanske inte så konstigt med tanke på att en av företagets grundare är författaren Tom Clancy. Han har bland annat skrivit Red October, Red Storm Rising, Politika och även Rainbow 6, boken som står bakom en av de bästa soldatsimulatorerna idag. Nu släpper Red Storm ännu ett spel i samma genre, nämligen Ghost Recon. FragZone tar sig en noggrann titt på om spelet kan stå sig i den hårda konkurrensen som idag finns i genren.

Vi har sett strategispel som utspelat sig i tidsperspektiv från människans födelse till långt in i framtiden. Man har fått kämpa med allt från klubbmän och spjutkastare från stenåldern, musketörer, kanoner och kavalleri från medeltiden, pansarvagnar, helikoptrar och stridsflyg från våra moderna tider till gigantiska robotar och laservapen från framtiden. Men man har aldrig fått använda sig av allt detta i samma spel, inte förrän nu i alla fall. Sierras Empire Earth låter spelaren ta sig igenom alla människans krigiska epoker, från stenåldern till framtiden.

Efter att du har blivit anklagad för att mördat klanens ledare, din far, så har du varit på flykt från ditt hemland i flera år. När du kommer tillbaka märker du att landet har splittrats upp mellan ett flertal mindre klaner och det råder kaos i det tidigare fridsamma riket. Det första du möter är en skräckslagen bonde som ropar på hjälp, förföljd av två krigare på häst. Ryttarna stannar hastigt till, granskar dig, och erbjuder dig en plats hos deras herre om du hjälper dem att förstöra byn en bit bort, sedan sätter de av efter den flyende bonden. Vad väljer du? Den goda eller onda sidan? Yang eller Yin? Det är precis så här Liquid Entertainments Battle Realms börjar, ett strategispel som verkar ha möjligheten att konkurrera med de riktigt stora titlarna.

Själv har jag sedan några månader tillbaka helt gått över till att använda optiska möss. Anledningen var att jag slutade spela Counter-Strike seriöst, och därför inte längre var så villig att byta mus varannan månad då den jag hade börjat förlora prestanda på grund av utnötning och smuts. Då hade optiska möss blivit tillräckligt bra för att kunna användas i spel, men de hade fortfarande svårt att konkurrera med en riktigt bra mus med kula. Nu har däremot även optiska möss utvecklats och fått en sådan precision att man kan säga att de är mer eller mindre specialgjorda för spel. Logitechs senaste mus, Mouseman Dual Optical, har två stycken optiska sensorer för att öka precisionen ytterligare.

Det är få spel som har fått så många add-ons som Tom Clancys Rainbow 6. Eagles Watch, Covert Operations och Rogue Spear är bara några av dem. Men det är kanske inte alltför konstigt med tanke på vilken succé spelet blev på grund av sin realism. Nu släpper RedStorm ännu ett spel i serien, nämligen Rogue Spear: Black Thorn. Men har serien verkligen mer att ge eller börjar den bara bli tjatig? FragZone tar sig en närmare titt.

Även om jag nu bott i norrland i drygt två år, så finns det fortfarande en del typiskt norrländska aktiviteter jag inte har haft nöjet att ha testa på (jag har dock testat surströmming, och det var då rakt inget nöje), bland annat att åka snöskoter. Svenska Daydream kan kanske råda bot på det med sitt senaste spel Ski-Doo X-team Racing, som går ut på att tävla i den inte helt vanliga sporten snöskoter-racing.

FZ fick tag på Christopher Holmberg från Daydream för en kort pratstund.

Det har släppts ett flertal äventyrsrollspel under de senaste månaderna och fansen har kunnat vara ganska kräsna med vad de velat spela. Sierra som precis har släppt Arcanum, släpper nu ännu ett RPG, nämligen Throne of Darkness. Quas har tagit sig en titt på om Throne of Darkness kan konkurrera med de övriga nysläppta RPG-titlarna.

För lite mer än två år sedan släppte Eidos Commandos, ett spel som fick en stor skara fans, och kan sägas skapade en ny genre. Även om konceptet med toppvy-spel inte var något nytt, så var Commandos blandning av action, smygande och problemlösning det som gjorde spelet lyckat. Vi har på sistone sett ett flertal spel som försökt sig på samma koncept, t.ex. Desperados och Star Trek: Away Team. Nu har Eidos släppt Commandos 2, och FragZone tar sig självklart en titt på om spelet kan leva upp till de förväntningarna som skapats på det.

Det är inte ofta konverteringar mellan två spelsystem blir särskilt bra. Många försök att konvertera konsolspel till PC har misslyckats totalt. Därför var kanske inte förhoppningarna alltför höga när Volition sa att de skulle släppa sitt PS2-spel Red Faction till PC. Men Red Faction har gått rakt emot förväntningarna och inte bara blivit ett riktigt bra spel, utan även ett av spelen som kan konkurrera med Half-Life, Quake3 och Unreal Tournament om online-spelarna. Quas har tagit en närmare titt på vad som kan bli årets FPS.

Det första BattleTech-spelet som såg dagens ljus var MechWarrior, en simulator där man tog rollen som pilot av de gigantiska stridsrobotarna. Nästa spel var MechCommander, ett RTS-spel där man kommenderade sina styrkor i ett 3D-landskap. Nu låter Microsoft oss ännu en gång hoppa in i BattleTech-universumet, denna gång i uppföljaren, nämligen MechCommander 2.

I medeltidens Japan var det ära och heder som gjorde en man stor. Att tjäna sin Daimyo, ledaren av klanen, var ett ärorikt sätt att leva och dö på. 1500-talets japan var också krigshärjat, då de många klanledarna alla ville visa sig värdiga att bli Shogun, genom att förgöra sina motståndare i strid. Samurajerna möttes dessutom av en ännu större fara när Mongolerna, ledda av Kublai Kahn, vände sina blickar mot Japan. Shogun – Warlord Edition låter dig ta rollen som en Daimyo, ledare över en av japans klaner, för att slåss om titeln som Shogun och stå emot Mongolernas invasion.

Under New Yorks genom tiderna värsta snöstorm, förvandlas staden till en krigszon mellan polisen och den undre världen. Mitt i kaoset finns Max Payne, en snut som under några år jobbat under täckmantel för att stoppa en nyutkommen drog. Han hamnar i en fälla gillrad av maffian och blir beskylld för att ha dödat sin partner. Jagad av polisen ger sig Max Payne ut på en vendetta mot hela Maffian, vilken visar sig bli mer personlig än han till en början trodde.

Att basa över en intergalaktisk rymdstation är inte alltid en dans på rosor. Bisarra rymdvarelser kräver bostad, mat, sjukvård, underhållning, hemtrevliga landskap och självklart också kärlek. Sedan tillkommer mindre glamorösa plikter som renhållning, säkerhet, fabrikstillverkning och handel med förbipasserande skepp. Att man dessutom med jämna mellanrum måste försvara sig från anfallande rivaler, gör inte jobbet lättare. Quas har grundligt testat Mucky Foots rymdstationssimulator StarTopia, en härlig blandning av Sim City, Dungeon Keeper och Douglas Adams humor.

För snart tio år sedan släppte Infogrames ett spel som kanske inte skapade, men i alla fall satte måttstockarna, för vad man kan kalla skräckäventyrsgenren. 1992 kom nämligen Alone in the Dark. Spelaren fick ur ett nytt perspektiv, med fasta kameravinkla, lösa diverse gåtor och problem i en stor hemsökt herrgård. Två år senare släpptes uppföljaren, och bara ett år efter den kom nummer tre i serien. Men sedan dröjde det flera år innan Infogrames, till mångas förtjusning, sa att de höll på att utveckla ännu ett spel i serien med hjälp av DarkWorks. Men har de lyckats skapa ett spel som verkligen kan leva upp till sina föregångare, som numera har fått kultstatus?

Storyn börjar med att en amerikansk forskare i slutet av andra världskriget upptäcker en uråldrig maskin djupt inne i Sibiriens ödemarker. På något sätt lyckas de smuggla ut apparaten ur Ryssland och för den till Area 51 i USA. Där upptäcker man snart att manicken faktiskt är en tidsmaskin. Men eftersom man glömt att analysera bränslet, så tar det roliga snart slut, och maskinen får stå obrukbar i flera årtionden.

Men nu, i vår tid, så upptäcker man djupt under marken i Sibirien, ett nytt och helt okänt ämne. Det visar sig vara det kraftfullaste ämne man någonsin skådat, och det räcker med små mängder för att säkra jordens energiförsörjning under lång tid. Dessutom fungerar det utomordentligt som bränsle till tidsmaskinen. Men istället för att försöka jobba tillsammans med Ryssland som förnuftiga politiker, så väljer amerikanarna att istället skicka några soldater två miljoner år tillbaka i tiden för att gräva upp materialet och transportera det till Alaska (oj så finurligt).

För några år sedan kom SpecOps, då ett av mina egna favoritspel och framförallt den första riktiga soldatsimulatorn. Nu har SpecOps fallit i glömska, men trenden sitter i och vi ser fler krigssimulatorer nu än någonsin tidigare. Bland annat de kända titlarna Rainbow6, Delta Force och inte minst Counter-Strike som visar att realismen även infiltrerat de traditionella online-shoot’em’up-spelen. Codemasters, med hjälp av Bohemia Interactive, bestämde sig dock för att ta realismen ett steg längre och skapa den ultima krigssimulatorn som hanterar alla aspekter av ett krig. Nu är resultatet av deras arbete klart, nämligen Operation Flashpoint. Quas har slängt sig huvudstupa in i det kalla kriget för att se om spelet verkligen är så banbrytande som det sägs.

Att skapa en uppföljare till Dune2 som är det spelet som introducerade RTS (real time strategy) genren är knappast en enkel uppgift. Detta märkte Westwood när de släppte Dune 2000 utan att ha lagt ner speciellt mycket arbete på spelet. Inte helt oväntat så blev det en stor flopp vilken utvecklarna nog helst vill glömma. Istället får Emperor: Battle for Dune räknas som den riktiga uppföljaren eftersom Westwood nu lagt ner mycket mer arbete på att skapa en värdig uppföljare till alla RTS-spelens moder.

För några år sedan satte Valve oss i rollen som Gordon Freeman i ett av de största och mest framgångsriska FPS-spelen vi sett. Något senare fick vi i Opposing Force istället ta på oss en militäruniform och bli en del av den styrkan som ständigt försökte ta död på originalets huvudperson. Vad skulle då bli nästa steg, skulle man få spela en motbjudande utomjording, eller en soldat i de välutrustade elitstyrkorna? Nej, man blir en munkätande blåklädd säkerhetsvakt kallad Barney, skrattretande eller hur? Men Barney är inte den vanliga sömniga och slöa säkerhetsvakten som oftast blir uppäten av utomjordingar. Istället blir det hans, eller snarare ditt mål att rädda vetenskapsmännen och dig själv från både utomjordingar och soldater.

Det finns ingen brist på Star Trek-inspirerade titlar och de senaste åren har de haglat ganska tätt. Dock har de flesta varit simulator, strategi eller äventyrsspel. Det första och ett av de få riktigt bra FPS-spelen var Ravens Voyager: Elite Force, som satte spelaren i rollen som en av medlemmarna i en nystartad elitstyrka ombord på Voyager. Spelet blev en succé, inte bara för sin Star Trek-miljö eller på grund av att det var baserat på Q3-motorn, men också för att det var en riktig bra blandning av action, äventyr och en bra story. Nu har Raven släppt en expansion till Elite Force och Quas har ännu en gång fått dra på sig sin röda pyjamas och sätta phasern i bältet.

Logitech och Microsoft kämpar dagligen striden om vem som skall bli störst på kontrollenhetsmarknaden. De försöker slå varandra med bättre tangentbord, styrspakar, rattar, gamepads men kanske framför allt möss. Även om Logitech har en större arsenal med möss så är Microsofts varianter ändå väldigt vanliga. Nu kommer Logitech med nästa trumfkort, den första musen som både är sladdlös och optisk. FragZone tar en titt på om musen är något för den riktiga gamern.

Tänk dig att det trettio år framåt i tiden inte längre finns några krig, inget lidande, inga föroreningar och ingen hunger. Alla krigsmaskiner och massförstörelsevapen har förstörts och istället har teknologin använts för att gagna mänskligheten. De enda kvarlevorna från vårt forna barbariska samhälle visar sig som bombande militärinstallationer och förstörda krigsfordon stående där mänsklighetens sista krig utkämpades. Tänk dig då också att i en liten tropisk ögrupp så har en liten skara av diktatorer, militära ledare och skrupelfria finansmän från det gamla samhället samlats med målet att ta tillbaka makten och tillföra samhället samma kaos som rådde förr. Detta är nämligen storyn bakom Rages action-strategispel Hostile Waters.

Humanhead studios Rune var ett av de första riktigt lyckade TPF (third person fighting) spelen. De visade att det fanns en viss charm i att springa runt som en vikingfigur och slakta monster, något som även FragZones recension tog fasta på när vi gav spelet en fyra. Att femman uteblev berodde till stor del på att man tröttnade förvånansvärt snabbt på multiplayer-delen av Rune. Detta har utvecklarna nu försökt åtgärda genom att släppa Halls of Valhalla, en fristående expansion till Rune. Quas har än en gång gett sig in i vikingavärlden för att se om utvecklarna lyckats tillföra Rune de delarna det så länge saknat.

Onlinerollspelen, eller MMORPG (Massive Multiplayer Online Role Playing Game) som många kallar det, är på stark frammarsch för tillfället och fler och fler utvecklare väljer därför att försöka slå sig in på marknaden. En av pionjärerna inom genren var Ultima Online. Även om det fanns andra online-rollspel tidigare, t.ex. Meridian 59, så var UO det första MMORPG:et som verkligen slog igenom och fick en stor skara trogna spelare. Utvecklarna Origin la nyligen ner Ultima Online 2 med motiveringen att de istället skulle satsa på att bygga vidare på Ultima Online och det samhälle som växt fram kring spelet. Ultima Online: Third Dawn är ett steg i rätt riktning för att lyckas med detta, då de lovar bättre grafik, nya världar, fler monster och bättre gränssnitt. Quas har dragit på sig rustningen och gett sig ut i Britannia för att se om Third Dawn verkligen är en så stor förbättring som Origin utlovar.

Från att ha sett otaliga kopior som försökt leva upp till de stora föregångarna som StarCraft, Age of Empires och Command & Conquer så börjar realtidstrategimarknaden nu mättas av. Även om vi fått en del guldkorn som till exempel Ground Control så tycker många att det fortfarande är de tidigare nämnda spelen som fortfarande är de bästa. Det ganska okända tyska företaget CDV som tidigare ägnat sig åt att utveckla erotiska spel har mot all förmodan nu framgångsrikt tagit sig in på strategispelsmarknaden. De började med succén Sudden Strike och försöker nu ännu en gång med Cossacks – European Wars.

Tribes var ett av de första spelen som i stort sett helt gick ifrån möjligheten att lira singelplayer och satsade istället helhjärtat på multiplayer. De få möjligheterna att spela ensam som fanns bestod i några enkla och tråkiga träningsuppdrag. Tribes2 följer i sin föregångares fotspår och satsar på att ännu en gång fånga stora delar av online-scenen.

Trenden hos spelutvecklare idag är att lägga ner mycket arbete på en bra och genomtänkt story. Realismnivån i titlarna ökas för att spelaren lättare ska kunna leva sig in i rollen som sin karaktär. Utvecklarna lägger stor vikt vid att spelupplevelsen skall vara sammanhängande och innehålla mer än ändlöst skjutande. Åtminstone alla utvecklare utom en. Croteam verkar ha missat dagens speltrender, då deras Serious Sam anammar den gamla shoot’em’up-stilen. Quas har fått leta upp sin gamla Doomuniform och dra ut på monsterslakt än en gång.

Efter en två månaders lång speltorka med bara några få spelbara titlar var jag glad när Akellas Age of Sails 2 ramlade ner i mitt knä. Utgivaren Talonsoft har en imponerande hylla med titlar som Jagged Alliance 2, Airport Tycoon, Codename Eagle, Hidden and Dangerous och ska släppa bland annat Mafia, så visst verkar Age of Sails 2 lovande. Spelet tar dig till Amerikas frihetskrig och till de stora sjöslagen som utkämpades då. På den tiden handlade det inte om att försöka sänka varandra med ubåtar, missiler eller andra smått fega tillvägagångssätt, då utkämpades slagen med gigantiska flermastade segelfartyg med över femtio kanoner på varje sida.

Att med spel som verktyg försöka förmedla olika känslor till spelaren är en trend som växer sig allt starkare. Ett bra exempel är onlinerollspelen där många verkligen känner för karaktären de gestaltar. I actionspel har detta varit svårare, men i takt med att grafiken utvecklas börjar det bli allt lättare. Ett bra men samtidigt något misslyckat exempel är Alien vs Predator, vilket många tyckte var så läskigt att de knappt kunde spela det. Clive Barker försöker sig på något liknande med Undying, dock med målet att spelaren i alla fall ska våga sig igenom spelet.

Spelutvecklaren Bungie har uppmärksammats något extremt under de senaste månaderna på grund av deras kommande spel Halo. Men i skuggan av Halo har ett annat spel sakta men säkert växt fram utan att göra så mycket väsen av sig. Först på sista tiden har Bungie börjat göra ordentligt med reklam för att omvärlden ska uppmärksamma Oni, ett avancerat mangainspirerat fightingspel med en ordentlig story.