Våld - den oundvikliga lösningen
[ia=395240; large]
För någon vecka sedan satte jag mig ned med <i>Alpha Protocol</i>, ett slags actionrollspel med agentbakgrund och <b>den obligatoriska terroristhandlingen</b>, men med mycket lovande dialoginslag och ett vagt löfte om att dina handlingar och ord faktiskt skulle påverka vad som hände i spelet. Och givetvis möjligheten att spela igenom det som smygande superspion eller vräkig våldsverkare, eller allt däremellan.
Efter några timmars spelande visade det sig att det mesta av ovanstående faktiskt stämmer! Visst, striderna blir lite klumpiga eftersom styrningen av huvudkaraktären Mike Thorton känns lite grann som att <b>styra en bil från baksätet med hjälp av en golvmopp löst fasttejpad på ratten</b>, men dialogerna däremellan och den Bourne-eska intrigen gör det faktiskt värt lite besvär för att ta sig vidare. Det vill säga, tills <b>spelet bajsade mig rakt i ansiktet</b> med sin första, mer eller mindre oundvikliga bossfight.
Alla mina noggrannt investerade erfarenhetspoäng, som lät mig öppna dörrar, bli osynlig, undvika vakter och kameror och mycket mera som <b>skulle ha fått Sam Fisher att gråta av lycka</b>, var nu helt värdelösa, och spelets premiss, att jag skulle kunna spela igenom det hur jag ville, rasade som ett korthus. Jag kan inte alls spela igenom <i>Alpha Protocol</i> som jag vill, jag måste döda bossarna genom att spraya kulor vilt över hela rummet (eftersom jag inte investerat några poäng i skjuta-skills, eftersom jag inte trodde att jag skulle behöva dem!) tills de tar slut, desperat springa omkring och försöka gömma mig, dö och därefter skapa en ny karaktär som har lite vapen-skills - <b>helt onödiga under 99,995% av spelet!</b> Det här är fan inte okej, och sabbar ett spel som annars hade kunnat vara det nya <i>Deus Ex</i>, eller åtminstone en riktigt bra <i>Mass Effect</i>-klon (om de gjort något åt den geléaktigt tröga styrningen också, förstås)! Nu handlar det snarare om ett dussinspel med några bra idéer, som inte riktigt lever upp till sin potential, och det är så man vill gråta när man ser ett sådant gyllene tillfälle att göra något riktigt bra så enkelt bortschabblat.
Ja, varför inte? Meningen med ett rollspel är väl ändå att man ska kunna spela sin roll, vare sig man tilldelas den eller om man bygger den själv, som här. Och problemet här är ju att vissa typer av karaktärer helt enkelt inte klarar bossarna, åtminstone utan omänskliga (och inte särskilt roliga) ansträngningar. Hade det varit så svårt att låta stealthspelare ta kål på bossen på något smidigare sätt? Jag tror inte det.
Det var lite av mitt intryck när jag spelade det på en förkollsresa. Att du som mest kunde välja _hur_ du skjuter folk.
Yahtzee hade samma klagomål, bland andra. Jäkligt korkad design =/
A casual stroll through a lunatic asylum shows that faith does not prove anything. -- Friedrich Nietzsche