Vad trumfar vad? Vad är viktigast i spel för dig?

Sida 2 av 2
2019-06-08 17:54

Rolig spelmekanik som inte blir tjatig i första taget.

Har 320 timmar i Rimworld nu känns som man precis börjar bli rätt duktig på det, kommer ha kul med det i 1000h, säkert mer. Moddar gör att man själv kan utveckla spelmekaniken på de sätt man själv vill. Tror faktiskt det är det bästa jag spelat sedan 20 år, det är sällan jag är intresserad av ett spel i mer än 10-15h. Grafik är verkligen inget som kan hålla mig kvar vid ett spel, men jag hade en sådan period för länge sen (typ vid voodoo-grafikkortens tid).

2019-06-08 17:55

'Sense of place' om jag tillåts uttrycka mig på Engelska. Jag vill ha ett motiv för det jag gör, och det hjälps gärna av bra världsbyggande och trovärdiga karaktärer. Sedan behövs även en god spelmekanik i grunden. Förr om åren var det nästan enkom jag fann detta i JRPG men det har spridit sig mycket mer nu.

2019-06-08 20:11

svårt val, gameplay eller nytänkande/nya upplevelser, definitivt det som styr hur länge man spelar ett spel, ser man bara skit man sett, lr repetitionen kommer igång, så tröttnar man.

2019-06-08 20:44
Skrivet av Mucklorna:

Sen en fråga för nyfikenhetens skull. Är det någon mer än jag som upplever att man ofta känner att man är "klar" med spelmekaniken långt innan eftertexterna hunnit rulla förbi (förutsatt att spelet har ett tradionellt slut givetvis)? Jag upplever ofta detta även med spel jag uppskattat. Kan ta Spider-Man från i höstas som ett exempel. Riktigt roligt att svinga omkring, upptäcka staden och ge busar på truten 5-6 timmar. Men sen kände jag att jag var "mätt" på allt som min handkontroll kunde frammana på dumburken långt innan jag fick veta hur det skulle sluta för Peter Parker & Co. Slutade med att jag kollade på youtube hur allting slutade eftersom jag inte hade intresse nog kvar att spela klart spelet. Någon som upplever detta ibland?

Jag upplever också det ibland i olika spel. Efter ett antal timmar med spelet så tänker jag plötsligt "nu kan jag det här". Jag har i det läget greppat all spelmekanik och behärskar precis allt som spelet har att erbjuda. En känsla av mättnad.

Det som krävs för att hålla kvar mig vid spelet när det händer är antingen en intressant story, ifall jag ännu inte spelat klart storyn, eller att det är kul grind.

Om spelet har massa roliga sidouppdrag, achievements, trophies man ska samla och så vidare så kan jag fortsätta att spela i timmar. Jag tycker det ger en skön känsla när jag gjort rent hus på allt som går att bocka av i ett spel.

Det var faktiskt alla achievements, mm, som höll mig fastnaglad vid Spider-Man i timmar efter att jag avslutat huvudstoryn. Jag tyckte det var helskoj med grinden där och jag spelade på tills jag betat av allt. Men sen var jag 100% klar kan jag säga! 😁

2019-06-08 21:33

Känslan av att spelet är genuint trumfar allt för mig.

* Ett fantastiskt spel där utvecklaren skiter totalt i cheating (hej BF5!) funkar inte.
* Ett spel där storyn är fantastisk men spelet i sig är ospelbart funkar inte.
* Ett tekniskt mästerverk är fortfarande trist om spelet är trist.
* Tetris i all sin enkelhet kan trumfa vilken teknikporr som helst.
* Teknikporr kan lätt kicka "masken" åt sidan om helheten levererar.

Känslan av att allt flyter, funkar, är genuint, ärligt och bara är... ett bra spel. Det trumfar allt.

...däremot är COOP alltid ett plus och oavsett spel så börjar man på pluskontot om det har COOP

2019-06-09 02:18

Kollar jag på det spel som jag spelat mest någonsin (WoW) så är det ganska tydligt att grafiken inte är den avgörande faktorn.

Sen så har WoW riktigt bra lore/story men det är inte det som gjort att jag spelat så mycket även om lore/story tillsammans med musiken i spelet och alla underbara miljöer är väldigt viktigt.

Ett bra spel ska ha något som ger en sug att spela. Något som får en att tänka "shit.. efter jobb ska jag in och kötta!" Klara alla weekly resets på dungeons, raids, cappa arena-points för ny och bättre gear samt titlar men även dra den veckovisa lockouten på gammal content som ger en gamla snygga transmogs och leksaker.

Bra community-möjligheter där man är connected med andra likasinnade som också älskar göra allt det där.

Spelet ska vara roligt både solo och i multiplayer. Båda har sin charm men Multiplayer är avgörande för att spelet ska vara långlivat hos mig.

Spelmekaniken är extremt viktig. Hur det känns när du styr din karaktär. Den ska reagera direkt och exakt som du vill när du vill det. Hur det är i combat när man använder sina abilities. Flyter det på bra? Targeted abilities/aoe-abilities etc.
WoW utmärker sig på alla dessa punkter.

WoW har allt som jag vill ha i ett riktigt bra spel rent allmänt vilket tyvärr gör att många nya spel inte fyller alla ens kinks så att säga. WoW har förstört många spel som kom efter...

Ett annat spel som jag spelat löjligt mycket är PUBG och det tillfredsställer ju helt andra delar i ens hjärna.
Ingen musik, ingen lore/story och helt ok grafik då det i princip är realistisk grafik bara. Inget krimskrams och inget flash.
PUBG är bra för att det triggar survival/hoarder/camping-suget samtidigt som man blir bättre och bättre ju mer man spelar.
När säsongerna är igång har man även en del morötter som gör att man vill farma så mycket som möjligt för att öka i level och få massa coola skins och titlar etc.

Det funkar solo men är extremt roligt i multiplayer.

2019-06-09 07:49

Atmosfär.

Låt mig sugas in i spelet av dess konstnärliga musik, grafik och story.

2019-06-09 08:42

Om jag ska ta de grejer som kan appliceras på typ vartenda spel:

1. Spelmekanik - Mycket viktigt
2. Handling - Ganska oviktigt
3. Grafik - Ganska oviktigt

Men det viktigaste tycker jag är customization vad gäller ens gubbe (där räknar jag in att välja kön och utseende, byta utrustning/kläder/attiraljer som har olika egenskaper, levla upp)

2019-06-09 11:04

Intressant att flera nämner det frihet och möjlighet att skräddarsy sin karaktär som en extremt viktig del i vad som gör ett spel bra då det för mig är väldigt långt ner på skalan och snarare är något som välter spel än hjälper dem. Jag tar hellre en välregisserad historia som är skräddarsydd och "inlåst" än frihet där jag inte har något mål annat än friheten. Nu har ju de bästa spelen en blandning av det här och jag tycker tex att Witcher 3 höll en väldigt bra nivå av frihet och handhållning men jag tror tex inte att jag hade uppskattat det lika mycket om jag kunnat skapa vilken karaktär jag ville iom att det då inte hade passat in i världen.

Men men, alltid lika kul att höra om andras syn på vad som gör att de gilla/ogillar något och om något så visar det hur hopplös uppgiften blir om man som utvecklare, regissör eller vad man nu må vara om man vill tillgodose allas behov.

2019-06-09 17:39
Skrivet av Nosnos:

alltid lika kul att höra om andras syn på vad som gör att de gilla/ogillar något och om något så visar det hur hopplös uppgiften blir om man som utvecklare, regissör eller vad man nu må vara om man vill tillgodose allas behov.

Hehe ja, tänk om man var spelutvecklare och fick i uppdrag att designa ett spel som ska passa alla. Alla! Mission impossible. 😀

2019-06-10 03:56

Återspelbarheten är nog vad jag eftertraktar mest i ett spel.

Jag gillar spel jag ständigt återkommer till trots att det har decennier på nacken. Vi kan ta Diablo 2 som exempel. Jag har under mina återfall aldrig fuskat (kört med bottar för farming). Min glädje kommer från att starta en karaktär från scratch varje ladder och se hur långt jag kommer i form av runor och gear via MF-runs och trade. Sen release har jag haft två gudomliga ladders i form av fullspäckad lightning sorc och zeal paladin med allt vad dessa behöver. Sen har jag haft mycket sämre omgångar där man knappt fått ihop en ok MF-sorc.
Detta gör spelet så omväxlande.

Hittills högsta runa som droppat är Sur och jag ger mig inte förrän Jah, Ber och Zod har droppat

På tal om ovan så är det reset nu i helgen så in och kör!

Sida 2 av 2