Att vara anställd är som att jobba i en diktatorisk form

Jag förstår din tankegång någorlunda, men måste ändå flika in... du känner inga bönder som drivit sin egen verksamhet de senaste ~100 åren? Mina morföräldrar (har än i dag lite släkt på den sidan som driver gårdar, dock i lite större skala numera, med ett antal anställda) hade gård med några spannmålsfält, fjäder- och nötkreatur, och herrejävlar. Den som jobbar 40-timmarsveckor på en ostimulerande arbetsplats med en ens medelmåttig lön kan i sammanhanget skatta sig förbaskat lycklig, för de utmaningar det innebär att driva en bondgård är totalt galna. Går det bra kan det säkerligen vara en härlig upplevelse, men utmaningarna, arbetsbelastningen (så väl fysisk, psykisk, ekonomisk som logistisk) och riskerna... de var brutala det senaste århundradet och är det på vissa sätt i stor grad fortfarande.

Sen kan jag köpa att arbetsmarknaden verkligen kunde behöva en mängd förbättringar, på otaliga sätt. Däremot ser jag den som mer komplex än att det bara skulle vara förhållandevis enkelt att lösa de problemen den har, tyvärr.

Vet inte om jag anser att det här är något konstigt.

Om arbetsgivaren/chefen inte passar dig, byt jobb.
Om du vill vara din egna chef, starta eget.

För många ser företagsägare som något ondskefullt utan att ens inse vad många av dem behöver försaka för att ha tagit sig själva och företaget dit dom vill samt kunna erbjuda andra en anställning så dom slipper ha huvudvärken själva.

Det är väl inget som stoppar en man eller kvinna idag från att slå sig fri från den eviga pungspark vi kallar samhälle och bestämma över sin egen tillvaro? Förutom att det går emot normen.

Bara deleta alla emailadresser och konton man har, säga upp sig, sälja allt materiellt och lägga allting på en bit mark och några höns och börja plantera skit och bygga ett utedass. Skulle tycka att det var sjukt befriande men jag behöver få en ordentlig Falling Out först.

Om du ogillar chefer och att bli runtputtad, starta eget och ta dina egna beslut och var kung över din tid.

Chefer på arbetsplatser varierar ganska ordentligt, vissa är idioter som micromanage anställda, andra är fullfjäders psykopater som driver bort folk och får de anställda som stannar kvar att må dåligt, men det finns också bra chefer som ger dig en uppgift och håller sig borta, och du får lösa den hur i helvete du vill - de är de bästa cheferna.

Demokrati hör inte hemma på arbetsplatser, det finns bara frihet under ansvar och skyldigheter, dvs. om du vill ha lön. Chefer som är tillsatta är ofta av en viss kategori, de är inte nödvändigt de smartaste i organisationen, men de är oftast tillsatta för att få verksamheten att gå runt. Vissas kvalificeringar att bli chefer undrar man över, andra är naturliga ledare som får allt att snurra bara de dyker upp på morgonen.

De chefer som faktiskt äger företaget har allt att säga till om, de byggde upp allt och skapade förutsättningarna för att pengar ska rulla in.

kan bara inflika, det finns nästintill inga bondgårdar som går bra, jämfört med andra företag. Avkastningen på kapitalet är katastrofalt dålig.

Det finns en anledning varför bönder gnäller år ut och år i och det är inte obefogat. Som läget är nu, så finns det alla möjligheter till en matkris i Norden som exempel

Edit. Som svar till trådskaparen, demokrati hör inte hemma på ett företag/arbetsplats. Inför demokrati på en arbetsplats så kommer det sluta med konkurs, nästintill garanterat

Vi är moderna slavar skillnaden är väl att vi har det bekvämt och bättre levnadsstandard. Iallafall i Väst.

Inte för jag är så facklig men facket förhandlar ju om villkor, specifika just för arbetsplatsen kan vara svårt att dra igenom men har man ett förslag som faktiskt gynnar alla så är det inte omöjligt att dra igenom grejer.
Jobbar själv i ett av Sveriges största bolag som chef och kan säga att det är i princip omöjligt att dra igenom grejer dock men där jag själv kan påverka uppskattar jag medarbetarnas ideér samt försöker göra deras villkor lokalt så bra som möjligt. Har även god fot med facket genom att köra open book.

Jag anser själv inte att facket behövs, men facket har ju faktiskt bedrivit många frågor genom tiderna som gjort att vi faktiskt fått det bättre i grunden hos alla arbetsgivare (i Sverige). Men ja, jag kan hålla med om konflikter som blossat upp mellan två parter helt i onödan.

Handlar snarare om viljan att hellre sitta och pilla sig i arslet och förväntas få lön istället för att faktisk utföra sitt arbete. Ett statligt jobb kanske hade funkat för dig?

Innovation är välfärd och kommunism dödar innovation, hade staten tillverkat mobiler hade vi idag inte haft en uppsjö av olika smartphones från olika företag. Det vi hade fått välja på var EN tegelsten utan display vars enda funktion hade varit att ta samtal..

Att det är alltid de som är mest arbetskygg som förespråkar kommunism. Vilket är ganska ironiskt med tanke på att ideologin i praktiken inte kan fungera utan upprätta arbetsläger. ( där man avrättar folk som inte vill/kan jobba )

Hur gör det oss sjuka? Om du inte trivs med ditt jobb har du möjlighet att söka nytt jobb. Sverige har även väldigt bra och fria utbildningar om du vill skola om dig. För att inte tala om anställdas rättigheter och fack som kan hjälpa till.
Alla företag och alla chefer är inte lika. Majoriteten av de jag jobbat åt har varit riktigt bra. Så trivs du inte; sök nytt jobb.
Men kom ihåg att du jobbar åt någon annan. Du har ett ansvar. Det går inte att ha en "demokratisk" organisation där de anställda får styra och bestämma. Det måste finnas ordning och reda.
Självklart beror det också på vilken bransch man jobbar inom. För vissa brancher är det enklare med en platt organisation och där varje anställd själv för ansvara för sitt jobb och kan då fritt styra över tider och prioriteringar.

Btw en Bonde har det verkligen inte lätt idag. Det är ett jobb som kräver i princip hela din vakna tid för att gå runt. Och inte var det bättre så mycket bättre förr. Förresten är det ganska kass jämförelse och säga att "jakt och jägarsamhället" endast jobbade 20 timmar i veckan. Jag kan garantera dig att majoriteten av resterande 148 timmar gick åt till att ta hand om huset, familjen, gården och bygga upp sammhället. Inte satt de och fikade. Det handlade om konstant överlevnad.

Kom ihåg att ett företag nästan alltid startas utifrån en idé hos en enskild person. Så det är automatiskt denna du jobbar åt. Det är du själv som ansöker och väljer att jobba där. Visst blir det lite skillnad hos större företag. Men där MÅSTE det finnas struktur. Du kan inte ha ett företag med 5000 anställda som ska rösta, vela och bestämma.
Det är en STOR skillnad på ett företag och ett samhälle. Du kan inte dra den jämförelsen så enkelt.

Ska vi vara teknisk så jobbar man faktiskt bara 20,5% av tiden på ett helt år. 225 arbetsdagar x 8 timmar = 1800 timmar. Plus eventuell restid till jobbet. Men även där har du möjlighet att leta ett närmare jobb eller flytta.
Resterande 80% av tiden bestämmer du över.
Jag "offrar" lätt 20,5% av min tid per år för att få möjlighet till att köpa mat, boende, nöjen, saker till familjen.. osv.
Har jag ett jobb jag trivs med så offrar jag inget heller.

Jag kan också garantera dig att en STOR majoritet av de som vill "gå tillbaka i tiden" och leva i skogen skulle komma krypande tillbaka till samhället efter en kort stund.

Tror du romantiserar lite väl mycket om hur det var förr. Det finns mycket att kritisera med dagens samhälle, men generellt sett är nästan allt bättre än förr.

Speciellt när de börjar dö i ung ålder och stor utsträckning av sjukdomar och barnafödslar!

Näe, det kan jag inte hålla med om.
Sett till Sverige så blev det ett humanitärt uppsving hos oss fattiglappar i norr. Människovärdet höjdes avsevärt, vi fick en allmän bildning (framför allt skrivkunnigheten bredde ut sig) och en monetär ekonomi innebar en effektivare förvaltning på alla samhällsplan. Du fick helt enkelt personlig frihet du aldrig sett i vårt samhälle tidigare. Du kunde till och med röra dig över sockengränserna utan att prästerskapet knorrade för mycket (Bara lite knorr, för det är alltid något fuffens med folk som inte kan stanna där de kom ifrån plus att deras arbetsbörda ökade).

Den tidigare samhällsekonomin hade varit in natura. Det enda du hade av värde var din arbetskraft (såvida du inte var född i rätt familj). Därför var majoriteten av Sveriges befolkning torpare. De skulle varje dag gå till traktens storbonde och arbeta på hans ägor. I utbyte fick de bo i ett torp på storbondens ägor samt bruka en liten jordlott för egen del. Så inte nog med att de skulle försörja storbonden med arbetskraft, så skulle de också se till att få tid över att bruka sin egen jordlott - annars riskerade de att sättas på bar backe eller svälta ihjäl. Så principen för majoriteten av svenskar innan 1800-talet löd: Arbeta eller dö.
Ivrigt påhejade av den fundamentala protestantismens prästerskap som menade att om du bara bet ihop, visste din plats och arbetade hårt så skulle du belönas med en himmelsfärd den dag du dog.

Barnen i torpen sattes i arbete hos storbonden så fort som möjligt. Det var viktigt att ungarna tidigt fick storbondens förtroende, så att han inte tog in någon annan familj den dag torparen inte kunde arbeta längre. Om ungarna mot förmodan växte upp till vuxen ålder och det blev trångbott i torpet fanns det alltid gott om änkor och änkemän att skicka iväg dem till, så att de kunde avla fram ännu en generation torpare. Storböndernas gårdar skötte ju inte sig själva och storbonden har alltid bättre saker för sig än simpelt kroppsarbete.

Varje tråd du skriver i lyckas du helt missa vad ämnet handlar om. Imponerande!

Jo det får du, och forumet är öppen för mer än spelrelaterade diskussioner, men allt för ofta drar politiska diskussioner iväg till pajkastning och munnhuggeri och avslutas med att moderatorer rensar inlägg och låser tråden.

Dessutom har det under åren rätt ofta dykt upp nya användare som direkt börjar kasta politiska budskap och åsikter omkring sig, till synes bara för att provocera och få reaktioner. Så jag tror det är flera som ser din rubrik och tråd och frågar sig just vad det är du egentligen är ute efter.

För om du är ute efter en seriös och sansad/respektabel politisk diskussion så är detta inte rätt forum, inte för att folk här "inte bryr sig" men för att erfarenheten helt enkelt säger att det kommer spåra ur. Så bättre ta din diskussion till en bättre kanal för den.

Som sagt, forumet är öppet för mer än spelrelaterat innehåll, men politik är svårt att hålla sansat på ett anonymt internet och moderatorerna här bör inte behöva balansera på det rakblad som krävs för att moderera dessa diskussioner.

Hur kan en psykolog uttala sig om folks mentala hälsa för tusentals år sedan?

I stort håller jag med.

Så länge det inte spårar ur så är sådant här i okej. Men jag skulle ändå rekommendera att man tar den här diskussionen någon annanstans. Det här är en spelsida först och främst.

Håll er alla till ämnet och diskutera sakligt så ska det här nog gå bra.

Precis! Så hette den!

Till OP: Personligen älskar jag att diskutera sånna här frågor, men jag tycker det passar sig bättre över ett par öl än i ett forum online.

Fridens liljor!

Du har ju det bästa av två världar nu iofs. Det står dig som individ helt fritt att välja att leva ett enkelt liv och samtidigt åtnjuta det moderna samhällets fördelar med teknik, sjukvård, utbildning osv.

Hetsen att "alla" måste ha 35k+ i lön och köpa en bostadsrätt/villa i storstan är ju något som man väljer att delta i. Så länge du kan komma på något sätt att försörja dig räcker det med rätt lite pengar. Du kan köpa ett vinterbonat fritidshus med stor tomt (för självhushåll av potatis, morötter, tomater, fruktträd osv.) för väldigt lite pengar i stora delar av landet.

När du inte har belånat dig för ett radhus för 10 miljoner och inte lagt dig till med dyra vanor som uteluncher och kaffe latte för 60 spänn så behöver du förvånansvärt lite pengar.