Det bästa halvbra spelet?
Alla Assassin's Creed-spel sedan AC: Brotherhood (den sanna trean där man toppade formeln).
Spelat dem allihopa, mindre justeringar och nytillägg i varje ny installation. Visst, fick ett uppsving med AC: Origins och efterföljande, men ingen WOW-faktor.
7:a fast 10:a för mig (i underhållningssynpunkt) är AC4: Black Flag (vindbrisarna i karibien och möjlighet att leva ut sina drömmar som pirat)!
Alla assassins creed efter syndicate är min åsikt, men håller med dig i resten.
Sleeping Dogs är ett klockrent exempel på ett halvbra spel som jag älskar att spela igenom!
Håller med här, riktigt härligt soundtrack hade det med!
Sleeping Dogs är ett klockrent exempel på ett halvbra spel som jag älskar att spela igenom!
Vill nog säga det är helbra till och med. Tyckte det var bättre än GTA 5.
"Writer and Fighter"
Finns en hel del gissar jag, men då de var just halvbra har man väl typ glömt bort dom genom åren, med det sagt så finns det två spel som jag ändå har ganska färskt i minnet som jag anser som "halvbra".
Anthem
Spelet fick otroligt mycket skit, en del välförtjänt men också en hel del som faktiskt ialf inte jag såg. Tyckte spelet var riktigt kul, flygningen var skön och jag gillade storyn. Klasserna var också roliga tycker jag där spelstilen faktiskt ändrades rejält med tanke på vilken klass du spelade. Vad som var synd var att det helt enkelt fanns för lite Anthem....EA gav inte spelet den kärlek som det förtjänade och jag tror ändå någonstans att om man hade tagit en approach likt den "No Man's Sky" gjorde så kunde Anthem ha blivit ett riktigt bra spel....Nu stressade man istället ut spelet och då blev det bara just halvbra.
The Gunk
Gillade artstylen och tyckte att världen var ganska intressant. Rent spelmässigt så var det knappast något som det slog gnistor kring va? Suga upp massa gunk, enkla pussel och en väldigt basic combat. Det funkade, men var inte mer. Perfekt lir som lite av en spelpaus mellan lite större titlar dock!
Little Big Workshop
Kul spel för de som gillar spel automationsspel liknande Factorio eller Satisfactory. Mycket bättre än vad man kan tro! Halvbra helt enkelt!
Lost in Random
Väldigt mysig berättelse. Spelet är riktigt bra men samtidigt saknas det något i själva stridsystemet som gör att det helt enkelt är halvbra!
Outriders och Biomutant!
Håller med om Outriders, klockrent exempel.
Your Forum Community reputation has increased by 1.
Har hört att Terminator som OP nämner är just ett sånt lir.
Max Max en annan som är nämnd, kan dra till med Just Cause 2 från samma utvecklare, men Mad Max är klart bättre. Red Faction: Guerilla är snarlik med förstörelse-mekaniken och det mesta andra också för den delen. Den har man ändå saknat en bra uppföljare till.
En som är ett perfekt exempel är Warhammer 40k: Space Marine, habil action men repetitiv.
Games Workshop licenserade spel har ju en tendens at vara just ganska mediokra överlag.
Risen är verkligen ett "eurojank", mycket budget och halvbra så där men funkar ändå.
Riktigt längesen man spelat det dock.
Avslutningsvis kanske Darksiders serien. Blandar mycket genrer och är inte riktigt bra på något egentligen men helheten är ändå underhållande.
Kingdoms of amalur.
Känns också som en kandidat på förhand, utan ha spelat det personligen dock men baserat på diverse åsikter genom åren.
In peace, sons bury their fathers, in war, fathers bury their sons.
The Saboteur. Ett av mina favoritspel, faktiskt (japp, jag vågar påstå det). Det hade sannerligen sina skavanker, var tekniskt! sett ganska fult (men stilmässigt läckert med svartvitt, rött osv), röstskådespelare var inte alltid övertygande (ALLS!). Men det hade så JÄVLA mycket hjärta, attityd och atmosfär att bristerna liksom inte spelade någon roll. Det var spelglädje i sin rena form. Jag fantiserar ibland om hur en uppföljare eller en remake hade kunnat se ut.
A Plague Tale: Innocence är ett exempel på ett underhållande spel som definitivt har sina brister. Det var ett väldigt coolt koncept som tyvärr inte riktigt kunde leverera när det gällde spelmekaniken. Ska ändå bli kul att spela uppföljaren.
The Saboteur...
Håller med till hundra procent. Oväntat roligt spel, som hade sina brister.
Asheron's Call. MMO som hamnade i skymundan bakom det avsevärt populärare Everquest. Hade en del riktigt häftiga idéer, som hur ledarna för gillen tog del av medlemmarnas XP-samlande. Men samtidigt ett ganska taffligt spel där quests var få och svårfunna. Riktigt bra halvbra spel.
Mass Effect 3 tycker jag också hör hemma i kategorin. Ett på många sätt bra spel, men lore-, stämnings- och storymässigt sämre än sina båda föregångare. Roligt att spela, men lite wonky med för många fiender som känns designade med största möjliga frustration i åtanke. Mycket bra halvbra spel.
StarCraft 2 enspelarläge. Speltekniskt väldigt roligt, men samtidigt ett makalöst självmål vad gäller story, världsbygge och karaktärsutveckling.
Endast gamla spel ovan. Beror på att jag spelar så pass få titlar numera. Förr testade jag mer.
När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.
Varför spela halvbra spel när det finns massor av helbra spel jag inte testat?
Kanske därför att många av dem ändå har något? För att de underhåller och ofta går att få tag i billigt. Det är som med film: ibland vill man bara ha lättsmält underhållning.
Simon the sorcerer 3D: bedrövligt fult men charmigt på något sätt. Ofta barnslig men ibland träffsäker humor. Övergången till 3D var kanske inte den bästa man sett. Föredrar spel från N64 framför detta, ser ut som en tidig prototyp av minecraft. Men lite av en guilty pleasure, rätt mysigt om man spelar det tillsammans med någon, alltså inte MP, utan sitter vid samma dator...
Ryzen 7 5800x | Sapphire pulse rx 7800 xt | samsung 980 pro | Ps5 pro? |
The Saboteur. Ett av mina favoritspel, faktiskt (japp, jag vågar påstå det). Det hade sannerligen sina skavanker, var tekniskt! sett ganska fult (men stilmässigt läckert med svartvitt, rött osv), röstskådespelare var inte alltid övertygande (ALLS!). Men det hade så JÄVLA mycket hjärta, attityd och atmosfär att bristerna liksom inte spelade någon roll. Det var spelglädje i sin rena form. Jag fantiserar ibland om hur en uppföljare eller en remake hade kunnat se ut.
Har sneglat på det i många år. Hur är det att spela i dag?
Mass Effect 1 Legendary edition...
Riktigt bra story och lore men jätte klunkigt gameplay
Är ju ändå baserat på ett rätt så gammalt spel vid det här laget. Som ändå var rätt så unisont hyllat, då kan man ju lika gärna dra till med Knights of the Old Republic som lider av samma brister och samtidigt, styrkor.
Men det är väl definitionsfråga vad som anses vara "halvbra" spel. Jag skulle vilja säga att man söker de där klassiska 6/10 spelen eller däromkring. Min åsikt hursomhelst.
In peace, sons bury their fathers, in war, fathers bury their sons.
The Saboteur. Ett av mina favoritspel, faktiskt (japp, jag vågar påstå det). Det hade sannerligen sina skavanker, var tekniskt! sett ganska fult (men stilmässigt läckert med svartvitt, rött osv), röstskådespelare var inte alltid övertygande (ALLS!). Men det hade så JÄVLA mycket hjärta, attityd och atmosfär att bristerna liksom inte spelade någon roll. Det var spelglädje i sin rena form. Jag fantiserar ibland om hur en uppföljare eller en remake hade kunnat se ut.
Just fan, det där spelet! Jag gillade det också. Ett av spelen som "kunde" ha blivit något extra om saker bara var...ja "bättre". Idén med att världen går från svart, vitt och rött (nazi-färger) till färg när områdena befriades i staden var briljant. Atmosfären var också bra som du skriver och jag hade önskat spelet kunde fått en andra chans med en två eller liknande. Det fanns så mycket där som kunde blivit stilbildande...
"Writer and Fighter"
Syndiate var långt ifrån perfekt, men jag tycker också det fick oförtjänt mycket skit. Gillade att vissa banor var fps-varianter från originalet och så tyckte jag scifi-miljön var trevlig. Sen co-op är alltid trevligt!
Det som var lite synd i allt var att det fanns mycket mer potential i spelet än vad som blev och det är kanske det folk är besvikna på?
Jo jag gillade det oxå, många blev nog missnöjda över att det skilde sig helt och hållet från originalet. Tror faktiskt att det var många som aldrig spelade det men klagade ändå
Cause i need to watch things die
Rage 2. En trivsam kampanj med lagom roande gameplay, som jag glömde bort samma sekund som jag stängde av spelet för sista gången.
Simon the sorcerer 3D: bedrövligt fult men charmigt på något sätt. Ofta barnslig men ibland träffsäker humor. Övergången till 3D var kanske inte den bästa man sett. Föredrar spel från N64 framför detta, ser ut som en tidig prototyp av minecraft. Men lite av en guilty pleasure, rätt mysigt om man spelar det tillsammans med någon, alltså inte MP, utan sitter vid samma dator...
Jag fick Simon 2 i julklapp när jag gick i mellanstadiet, sen hypade jag rejält på 3D, men det tog ju så jäkla lång tid för dem att utveckla det. Jag var nästan klar med gymnasiet när det slutligen var dags, och då var spelet grafiskt utdaterat (läs fult som stryk) och jag tyckte all charm var helt bortblåst. Tror inte ens jag tog mig förbi det första området innan jag avinstallerade. Men borde jag kanske ge det ett nytt försök?
Jag älskar dock verkligen de första två spelen och spelar dem fortfarande ibland.
