Flower

År 2012 blev hela spelvärlden hänförd av Thatgamecompanys lilla spel Journey. Med små medel skapade företaget ett spel som inte var som något jag sett tidigare och det byggde snarare på att skapa känslor än att erbjuda ett avancerat gameplay. För mig personligen har spelet en speciell plats i hjärtat eftersom det är unikt, fick mig att fundera över livet och jag har än idag inte stött på en liknande känsla som när jag för först gången surfade genom sandhavet i motljuset av ökensolen eller när jag stötte på en annan spelare som jag delade äventyret med under en kort stund.

Just därför är det med stor förväntan som jag tar mig an Thatgamecompanys tidigare spel Flower. Spelet släpptes ursprungligen på PS3 men jag testar PS4-versionen. En kort titt på gamla recensioner avslöjar att spelet ansågs vara snyggt redan på PS3 men jag är ändå övertygad att spelet tjänar på de 60 fps som spelet körs i på PS4-versionen. I och med spelets motion control-upplägg är jag minst lika glad över att det är en DualSense jag håller i och inte den bedrövliga SIXAXIS.
Redan när jag startar upp spelet och första banan inleds så märker jag att det är ett spel från Thatgamecompany. Gameplayet är enkelt, min uppgift är att ge nytt liv till en värld som för längesedan har vissnat. Till min hjälp har jag blommor i alla dess färger och med ett enkelt knapptryck kan jag med vindes hjälp svepa mig fram genom landskapen och hjälpa fler blommor att blomma ut. För att styra vinden vrider jag på handkontrollen, vilket kan låta mest frustrerande, men faktum är att det verkligen känns som att det är vinden jag behärskar och det gör jag med full kontroll. Allteftersom jag tar mig genom banan så växer grönskan, ackompanjerat till vacker musik och just där och då infinner sig lugnet och harmonin. Det känns som att det är jag som räddar och bygger upp världen igen. Det är här som spelet har sin absolut starkaste sida, för precis som i Journey, så bygger hela spelet på känslor. Världen är oftast vacker men förändras mot de senare banorna till att istället måla upp mörka ruiner av det mänskligheten lämnade efter sig och jag frågar mig vad det är som vi människor egentligen har ställt till med, betyder naturen verkligen inte mer?

Flower tar ungefär två timmar att ta sig igenom och under resan gång har jag fått se en oerhört vacker värld med fin och stämningsfull musik. Spelet har fått mig att känna lugn, glädje men också oro för vad som kommer hända med vår värld ifall vi inte tar bättre hand om den. Kanske känns spelet lite tomt och jag har inget behov av att spela banorna igen när jag väl är klar med dem. Visst går det att utforska varje vrå för att till exempel hitta speciella blommor men det är faktiskt inget som intresserar mig i just det här spelet. Flower är spelet för dig som bara vill koppla av för en stund och få ta del av ett originellt spel vars främsta styrka är att det väcker känslor.

Tackar. Du ska absolut testa.

Tack! Då ska jag kolla upp Flow också.

Varsågod

Tackar!

Tack!

Japp, jag fick spelets soundtrack på vinyl!

Varsågod.

Tack och härligt att höra.