IXION - Stadsbyggaren i rymden

Människan har konsumerat och förpestat moder-jord till den grad att vi nu måste bege oss ut mot stjärnorna. Vanir Dolos (Elon Musk?), CEO över Dolos som i sin tur står för hela rubbet, håller en gäspframkallande monolog - men vi kunde inte bry oss mindre för vi ska ut i rymden!

Vi får ansvaret över den kapsel som ska ta oss mot ett nytt hem, en massivt roterande farkost som huserar de allra tappraste. Det är också här vi börjar vårat äventyr, i omloppsbana runt jorden tar vi över en ytterst tom farkost där allt vi hittar är rester från bygget och diverse högar av material. Här ska det byggas!

Några vägstråk, mat för alla invånare, byggare, stationsreparation – sakta men säkert börjar skrotet förvandlas till våran egna lilla civilisation. Man får klämma och känna och får ett hum om hur byggsystemet fungerar, vad som får plats och inte – allt är en fråga om effektivitet. IXION presenterar det mesta rätt bra och vi får en klar översikt på läget.

Efter en introduktion där vi bekantat oss med systemen och översikten så avfyrar vi motorn och ska bege oss ut! Tills att något går snett. Vi har inte kommit någonvart och en hel del verkar ha gått snett. Direkt får vi en smak för vad som komma skall och hur vi måste anpassa oss till det som inträffar. Resan som vi nu påbörjat är en bergochdalbana i rymden.

IXION är nämligen en resursbaserad stadsbyggare i kärnan och man kan fort dra paralleller med Frostpunk och andra tvillingar i genren där utforskande, event, och överlevnad är i fokus. Hur du väljer att ta dig an problem är upp till dig vare sig det gäller scenarion som uppstår eller själva byggandet men en sak är säker – konsekvenser, konsekvenser.

Handlingen i IXION drivs på ett modernt scenariobaserat berättande där vi som spelare utsätts för konflikter, hot eller fynd när vi spelar. Kontakten ombord på farkosten sker genom din egna lilla AI som skriker till när något skevt pågår eller hittar något av intresse i din omgivning. Majoriteten är textbaserade händelser som alltid presenterar spelaren med info, bilder, ljudeffekter och givetvis ett val.

Uppdraget är att hitta ett nytt hem vilket kan vara väldigt långt bort eller icke-existerande så vi måste ta vara på alla resurser. Hur hanterar vi en möjlig brist på mat, kan vi odla eget, och på vilken bekostnad? Resurshanteringen har utförts med ett djup jag inte förväntade mig då du som spelare kan lösa problem på många olika sätt. Om du inte kan lösa problemet ombord så kanske det går att hitta i ute i det stora svarta?

Material du hittar i solsystem kan smältas, förångas, eller förvaras i olika syften och givetvis får du bygga och avancera utefter det. Om skrovet plötsligt tar skada av meteoriter eller rymdskrot så bör givetvis reparation prioriteras, vilket kräver stål, som i sin tur kräver material. Du bygger upp ett kretslopp ombord på din farkost.

Sedan lägger vi till population i mixen och du har ett problem. Olika scenarion resulterar i att glädjen hos alla klåpare faller, eller tvärtom, om maten tar slut och dina undersåtar lider för mycket så kanske det är du som kickas ur stationen. Det finns olika sätt att förlora på även om det mesta resulterar i två fall, antingen tar ditt samhälle kål på dig, eller så sprängs farkosten Tiqqun i bitar.

Det är en balansgång man som spelare lär sig alltmer om under spelets gång. Till en början kändes det väldigt hårt men efter lite tid förstod man matematiken, går det för långt blir det en spiral av misär och död. Det som jag reagerade på tidigt var arbetsförhållanden på farkosten, om det brister över en viss gräns, så resulterar det i att folk skadas – sjukvård krävs!

Jag small ett par gånger i början innan jag förstod hur jag kunde kontra diverse problem. Det finns olika sätt att lösa det på, det är alltså inte ett binärt system som endast kan lösas på ett sätt efter att du förlorat. Spelet har även ett teknologiträd där du som spelare styr över vad du vill förbättra. Svårighetsgraden kan kännas lite snäv i början men med lite erfarenhet och val så inser man kvickt att det är lättare än vad man trodde.

Teknologiträdet är nog en av de bästa bitarna i spelet. Att ha så mycket val och dessutom uppgradera saker på djup uppskattades något enormt. Varje val har diverse sub-uppgraderingar. Det är också här jag råkade låsa ut mig av misstag och blev irriterad. Under ett tillfälle tidigt i spelet skulle en teknologi låsas upp. Jag råkade använda resursen till annat och låstes i princip ut då jag inte kunde nå nästa steg i uppdraget, ladda om, gör om och gör rätt.

Varje område du tar dig till introducerar nya hinder. Det är framförallt detta som gör spelet så stimulerande och är du ett Alien-fan så kanske du tänker till innan du tar med dig något tillbaka till skeppet som dina forskare hittat på en ny planet. Berättandet lånar friskt från populärkultur och sci-fi vilket alltid är ett plus.

Spelet är oerhört atmosfäriskt. Vare sig du kikar på din farkost ute i rymden, förflyttar dina skepp i solsystemet, eller expanderar ditt samhälle till de sektorer som kan låsas upp – så är du där. Musiken fångar sci-fi elementet perfekt med ambience och mer instrumentala stycken som taget ur våra favoritäventyr.

Något jag uppskattar är att du inte forceras ut fort från din nuvarande position. Man kan alltid spendera timmar på ett ställe eller ta sig vidare kvickt om du känner för det. Spelbarheten är därav anpassningsbar vilket resulterat i att jag spenderat tiotals timmar mot någon annan som spenderat tre gånger mindre tid.

IXION är ett häftigt rymdmys som jag definitivt kan rekommendera till folk som saknat det där klassiska resursbaserade strategispelet eller kanske spelat Frostpunk. Spelet gör sin genre rättvisa och jag är ruskigt imponerad över vad Bulwark Studios lyckats åstadkomma. Detta trots små buggar eller konstiga designval jag mött på under min speltid där någon resurs inte plockats upp eller att någon kod-rad dök upp.

Gillar båda typen av spel, detta går i Frostpunks fotstpår. Du måste alltid balansera skrovet så att inte hela alltet smäller.

Det är nog lite mer händelser här än ett lugnt Sim-City dock.

Det inträffade endast en gång. Tror att det kommer att patchas vid nästa lass, det har bug fixats och balanserats (släpptes för en vecka sen). Dock har du alltid autosaves och har alltid möjlighet att spara vid behov. Så det är inte en full-on reboot när ett misstag görs.

Det är dock det enda design-valet jag reagerade på.

Tack för att du läste! Då kommer du ha det sypermys!

Det finns olika sätt att lösa det på. Hela spelet introducerar nya hinder eller "debuffs" som påverkar din population och skeppet. Det är inte lika binärt som Frostpunk, här var det verkligen, gör om gör rätt hela tiden, pricka varje not för att kunna vinna. IXION låter en lösa problemen på flera sätt, man måste alltså inte specialisera sig på ETT sätt, under rätt tillfälle, för att lyckas överleva.

Dock så inträffar det saker och man måste balansera resurserna har mot skrovet som måste repareras, matbehovet för populationen, deras glädje osv. Spelet hittar på nya saker för varje kapitel.

Det uppmuntras alltså att testa sig fram. Att man förlorar en gång gör att man tänker till. Från att kämpa i början var jag i full kontroll i slutet och hade inga problem trots saker som inträffade.

Vet inte riktigt om det svarade på din fråga, bara fråga igen annars.