Den stora bosstråden

Medlem
Den stora bosstråden

Jag har sökt, men inte funnit någon tråd om ämnet. Därför känner jag att det vore på sin plats att diskutera något av det finaste med spelmediet, nämligen bossar.

Vilken är er favoritboss? Den mest minnesvärda? Den sämsta? Den snyggaste? Den svåraste? Ordet är fritt!

Min absoluta favorit är Psycho Mantis från Metal Gear Solid. Den är fruktansvärt smart konstruerad, ackompanjeras av sjukt bra musik, har en skrämmande design och är väldigt cool.


signatur

Kunskapsförmedlare.

Moderator | Testpilot

En av de första stora spelen jag körde igenom var, tro det eller ej, Final Fantasy V.

Otroligt jobbig boss för mig då jag var så liten, men det hemskaste var när man trott att man besegrat bossen, och så förvandlas den till något ännu äckligare och allt fortsätter.

Inget unikt idag, och inte heller bland JRPG på den tiden. Men för mig precis då var det fantastiskt kul och skrämmande. Sättet hur striden pausas, musiken, ljudet, förvandlingen i sig tyckte jag var jätteläskigt.

Förvandlingen sker runt 01:35 i denna video.


signatur

Testpilot & Twitter
Personbeskrivning: "Han är stygg över alla gränser" - Gustav Höglund
Personbeskrivning 2: "Man kan lita på uber" - Joakim Bennet
Det råder lite tvivel ovan, men jag luktar gott i alla fall.

Avstängd

Sista bossen i Super Mario World: Yoshi's Island (SNES)

Förvisso är det mitt favoritspel från barndomen och ju yngre man var när spelade detta spel, desto mer magisk kändes säkerligen sista bossen. Först tyckte man att det var nästan för enkelt. När man sedan fick se Kamek flyga över Bowser Jr. och han växte så att hela slottet rasa, då tänkte man, "CRAP!".

Sedan rädslan när man såg hur sjukt stor Bowser faktiskt var så blev man rädd på riktigt på den tiden när man var sisådär runt 10 bast. Och musiken är också underbart passande för stressen och hur episkt det kändes för att vara sista bossen.

Allt förändrades också - för under hela spelets gång hade du skjutit ägg 2D och nu sattes detta helt ur kurs för nu blev du tvungen att skjuta i 3D så gott som det gick på den tiden. När bossen till slut besegrades så belönades du med en av de helt klart bästa Ending Themes någonsin från Koji Kondo i ett Nintendo-spel (kompar han ens musik åt icke-Nintendo-spel?).

Det här är varför jag anser att vissa äldre spel var sjukt mycket bättre (och kan nomineras för de bästa spelen genom tiderna med förutsättningar som fanns på sin tid) för de kunde ge dig något helt tillfälligt banbrytande. Ingen förväntade sig en slags 3D-implementering i ett 2D-spel.

Vad banbrytande kan du bjudas på i dagens moderna spel? Det ska vara att du spelat ett RTS där du helt plötsligt hamnar i FPS på sista banan eller det omöjliga - din datorskärm blir VR på sista bossen! Ajja, det var iaf mitt bästa bossminne för det klarade jag av i ung ålder medan jag skamligt nog inte klarade av 120 Stars Bowser i Super Mario 64 förrän jag började på gymnasiet. *facepalm*

Medlem

Knight Artorias från första Dark Souls är den ultimata bossen enligt mig.

Redaktör
Ponny

Åh, detta är så svårt. Svarar nog olika här från dag till dag då det finns så många favoriter. Meowser från Super Mario 3D World (är närmast kriminellt att det ännu inte kommit till Switch!) är en av senare års älsklingar, då det är en boss som är både söt och farlig. Den kombon är svårslagen – och storslagen.


signatur

En Bamseponny av folket

Skribent

Sista bossen i MGS 3 Snake Eater var verkligen speciell och vemodig. Och innan dess The End, givetvis.

Medlem

FromSoftware är mästare på bossar, både utseendemässigt, spelmekaniker och lore. Favoriter vet jag inte riktigt, men för att nämna några coola bossar:

Nameless King

Ornstein and Smough

Knight Artorias


signatur

The more I practice, the luckier I get.

Hobbyjapan 🇯🇵
Andreas Eklöv 🌿

För mig ingen som helst tvekan: Emerald Weapon i FFVII. Från att jag först råkade åka på den med ubåten och bli HYSTERISKT SÖNDERTRAMPAD första rundan var jag helt hooked. När jag hade klarat spelet första gången blev mitt och en barndomsväns livsmål att besegra Emerald, och vi tillbringade dussintals timmar med att samla på oss alla vapen, alla föremål, avla fram den bästa Chocobon, levla alla summons till max, alla Limit Breaks för alla karaktärer, mime för att kopiera Omnislash och Knights of the Round, med mera.

När vi till slut tog oss till Emerald och med nöd och näppe lyckades besegra den brast vi ut i ett glädjetjut, hoppade jämnfota och kramades. Direkt efter stack vi kaxiga och spöade Ruby också. Det är ett av mina bästa spelminnen, och utan tvekan den bästa bossen.


signatur

Allmän Japan-konnässör och smått besatt av allt som heter JRPG och Metroid.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Plattformar: PC, PS5, PS4 Pro, Nintendo Switch, N3DS, PS Vita, IOS/Android.

Medlem

Den värsta boss jag träffat på är slutbossen i Rage 2. Jag klarar verkligen inte av den. Vet inte hur jag ska kunna döda den. Normalt sett så brukar man skapa sig en uppfattning om hur man kan göra, och det är inte hur jag ska göra som är problemet utan att jag helt enkelt inte klarar av att utföra det. Dör som en fluga på sommaren.
Det har gått hur bra som helst annars under spelets gång men att inte kunna avsluta det hela snyggt med att ta slutbossen är något som får mig att vakna kallsvettig på natten med andnöd.

Medlem

Nael deus Darnus från FFXIVs Second Coil of Bahamut raid. Fighten är en dans av oförlåtande mechanics och ett snedsteg dödar fort både dig och dina kamrater, men det är fruktansvärt kul när det går bra.

Annars Sigrun från förra årets God of War.


signatur

H-How can she slap, kupo!?

SoL
Medlem

Flamelurker i Demons souls. Hade aldrig spelat något liknande spel tidigare. Det var så brutalt svårt, och nästan förtrollande samtidigt. Dark souls blev inte lika svårt eftersom jag då hade lärt mig av Demons souls.

Medlem

Många bossar har man spöat genom åren, men få minnen når upp till samma nivå som när man första gången fick ihjäl Atheon i Vault of glass med några polare. Underbar fajt. Tog många timmar och försök innan han dog. Vilken upplevelse. Taken King var också riktigt bra.

Medlem

@AplAy: Håller till 100% med, Yoshis Island är ett underbart spel! Blev riktigt imponerad av detta som barn när man kom till Bowser, jag och polaren försökte hålla oss vid liv så länge som möjligt för att få njuta så länge som möjligt av allt!

Koji Kondo jobbar för Nintendo sedan tidigt 80-tal, första musiken han komponerade var för Punch-Out. Sedan har han komponerat (själv eller tillsammans med andra) musiken till i princip alla stora Mario och Zelda spel. Han har inte komponerat musik för andra spel eller företag, så vitt jag vet.


signatur

:: Regimus neque hostis :: Retrospelande Skaraborgare som har en backlog från 1984 ::

Medlem

Chthon... eller någon boss i Duke Nukem 3D.

NuZ
Testpilot

Mest minnesvärda boss är nog Scarecrow i Arkham spelen. Fantastiskt bra gjorda och främst han och Batmans rädsla att vara Jokern i Arkham Knight.

Annars bästa bossen är nog Smough and Ornstein från DkS 1


signatur

🎮 Xbox Series X | Nintendo Switch | Playstation 5 | Samsung Q90 65”

”Döm ingen efter utseendet – för så otroligt bra är jag faktiskt inte!”

Releasehästryttare

Som gammal wow räv så kommer bossar från det spelet till minne då man dödade dem så många gånger, en som sticker ut dock va ju Ragnaros.

Medlem
Skrivet av Vamp:

Knight Artorias från första Dark Souls är den ultimata bossen enligt mig.

Håller med, tror jag räknade till att jag dog 48 gånger innan jag väl besegrade honom.

"Raam" i Gears of War var en tuff jäv... att klara av. Efter 50 försök klarade jag den på det hårdaste läget.


signatur

FZ - SAMLADE SKRIFTER: #walter_iego

Medlem
Skrivet av Nimafor:

Håller med, tror jag räknade till att jag dog 48 gånger innan jag väl besegrade honom.

Den striden har allt. En intensitet som inte går att jämföra med någon annan boss (i första spelet). Älskar storyn kring honom, att du redan besegrat Sif (them feels) innan. Designen är grym. Älskar hur han släpar svärdet och den bräckliga hållningen samtidigt som du ser att på hans storhetstid fanns det ingen som kunde mäta sig med honom.

Medlem

Min senaste och mest betydelsefulla fight vet helt klart Orphan of Kos i Bloodborne. Den kändes för mig personlig på ett helt annat sätt än andra bossar i spelet. Man, eller jag, ville liksom inte ta hjälp av andra spelare för att få ned den. Körde nog en 25-30 försök innan den gick ned och det var både lycka och tomhet när det väl var över.
Även om Ludvig är en, både häftigare, svårare och ”bossigare” boss. Var Orphan of Kos en väl matchad kamp och starkare minne.

Medlem
Skrivet av Vamp:

Knight Artorias från första Dark Souls är den ultimata bossen enligt mig.

Om man inte slänger på sig Havels rustning och staggrar skiten ur honom. 😜 Sådan gamebreaker den rustningen alltså.

Medlem

När det kommer till helheten är detta min absoluta favorit när det kommer till bossfighter:

Älskar verkligen stämningen, ruskigt bra.

Nästan samtliga bossfighter signerade From Software har vart ruskigt bra men personligen var nog Gehrman svettigast på min första Bloodborne-spelning. Hade stora problem och blev oerhört nöjd när jag väl lyckades besegra galningen.

En annan bossfavorit från Bloodborne, från DLCet, Ludwig the Acursed. Fasansfulla monster? Skräckblandat fight med ruskigt dramatisk musik, så grymt!

Bonus, OST:
https://www.youtube.com/watch?v=7RzA_Oomra8

Medlem

Själv har jag två starka bossminen

1 Lavos Chrono trigger
2 Mana beast Secret of Mana

Måste jag välja en skulle de nog bli Mana besten då de tog mig 25 år att besegra honom

Tråddemonen
Testpilot

Sekiro hade två stycken bossar som gjorde väldigt stort intryck för att vara så vackra men samtidigt flöt på riktigt bra.

Divine Dragon

Corrupted monk

Medlem
Skrivet av AplAy:

Sista bossen i Super Mario World: Yoshi's Island (SNES)
https://www.youtube.com/watch?v=anv1LZzX-Qw

Förvisso är det mitt favoritspel från barndomen och ju yngre man var när spelade detta spel, desto mer magisk kändes säkerligen sista bossen. Först tyckte man att det var nästan för enkelt. När man sedan fick se Kamek flyga över Bowser Jr. och han växte så att hela slottet rasa, då tänkte man, "CRAP!".

Sedan rädslan när man såg hur sjukt stor Bowser faktiskt var så blev man rädd på riktigt på den tiden när man var sisådär runt 10 bast. Och musiken är också underbart passande för stressen och hur episkt det kändes för att vara sista bossen.

Allt förändrades också - för under hela spelets gång hade du skjutit ägg 2D och nu sattes detta helt ur kurs för nu blev du tvungen att skjuta i 3D så gott som det gick på den tiden. När bossen till slut besegrades så belönades du med en av de helt klart bästa Ending Themes någonsin från Koji Kondo i ett Nintendo-spel (kompar han ens musik åt icke-Nintendo-spel?).

Det här är varför jag anser att vissa äldre spel var sjukt mycket bättre (och kan nomineras för de bästa spelen genom tiderna med förutsättningar som fanns på sin tid) för de kunde ge dig något helt tillfälligt banbrytande. Ingen förväntade sig en slags 3D-implementering i ett 2D-spel.

Vad banbrytande kan du bjudas på i dagens moderna spel? Det ska vara att du spelat ett RTS där du helt plötsligt hamnar i FPS på sista banan eller det omöjliga - din datorskärm blir VR på sista bossen! Ajja, det var iaf mitt bästa bossminne för det klarade jag av i ung ålder medan jag skamligt nog inte klarade av 120 Stars Bowser i Super Mario 64 förrän jag började på gymnasiet. *facepalm*

Du fick mig att dra fram SNES Mini och spela lite Yoshi's Island. Tack för det.

För mig är den mest minnesvärda bossen den sista Valkyrian i God of war. Helt otroligt väldesignad och perfekt utmanade för att ge en Platinum. Aldrig varit så stimulerad av en boss någonsin, vad jag kan minnas.


signatur

Ännu en dag i paradiset.

Medlem
Skrivet av Loevet:

https://youtu.be/9T99_iHKXAE?t=173

För mig ingen som helst tvekan: Emerald Weapon i FFVII. Från att jag först råkade åka på den med ubåten och bli HYSTERISKT SÖNDERTRAMPAD första rundan var jag helt hooked. När jag hade klarat spelet första gången blev mitt och en barndomsväns livsmål att besegra Emerald, och vi tillbringade dussintals timmar med att samla på oss alla vapen, alla föremål, avla fram den bästa Chocobon, levla alla summons till max, alla Limit Breaks för alla karaktärer, mime för att kopiera Omnislash och Knights of the Round, med mera.

När vi till slut tog oss till Emerald och med nöd och näppe lyckades besegra den brast vi ut i ett glädjetjut, hoppade jämnfota och kramades. Direkt efter stack vi kaxiga och spöade Ruby också. Det är ett av mina bästa spelminnen, och utan tvekan den bästa bossen.

Asså, fan vilken underbar historia ff7 är också min barndoms kärlek xD

Medlem

Rare hade många minnesvärda bossar under N64-eran. En boss som jag som femtonåring tyckte var skitrolig (höhö) var Great Mighty Poo i Conkers Bad Für Day.

En annan boss som var minnesvärd, mest på grund av dess underbara musik, var Wizpig i Diddy Kong Raceing.

När man är inne på bra bossmusik så måste man nämna Gruntilda från Banjo-Kazooie.


signatur

Kunskapsförmedlare.

Medlem

Musiken i början får jag gåshud av än idag. Minns första gången jag slogs mot dessa slutbossar i Final Fantasy IX som om det vore igår, och har gjort det ca 3-4 gånger igen sedan dess! Trance Kuja är lätt favoriten.


signatur

"A lie is truth, until you recognize it as a lie. To see the truth behind those lies is probably the right thing to do. However, it may not necessarily bring happiness. Lies are Happiness."

PC-spelare
Dator: TUF Gaming B550 Pro, Ryzen 5600G, 16GB RAM, Sapphire Radeon RX 5600 XT

Medlem

Inget kommer i närheten av min (mega-spoiler i Planescape Torment)

"slutstrid" med the Transcendent One i the Fortress of regrets i Planescape Torment där jag övertygade honom att han inte kunde existera utan var bara en del av the Nameless one, vilket han är och han slutade existera och man blev dödlig igen.

Medlem

Psycho Mantis i Metal Gear Solid är nog min favorit. Gillar även Bowser-fighterna i Super Mario 64. Och kapten K.Rool i DKC2.


signatur

Besök oss gärna på POPKORN.nu och ha en bra dag! ;)

12
Skriv svar