"Vad han inte vet är att staden han bor och lever i egentligen är en lögn"

För den som sett filmen The Truman Show kommer handlingen i American Arcadia vara bekant. Precis som Jim Carreys karaktär i filmen är spelets huvudperson, Trevor Hills, en till synes helt vanlig människa som lever sitt liv som alla andra. Vad han inte vet är att staden han bor och lever i egentligen är en lögn.

American Arcadia är världens mest populära tv-serie, och även namnet på den stad omsluten av en kupol där alla invånare utan deras vetskap övervakas 24 timmar om dygnet. Deras liv är en produkt som sänds ut i tv för omvärldens underhållning och Trevor är en av dem.

När hans kollega en dag försvinner under mystiska omständigheter börjar han ifrågasätta saker, samtidigt som han börjar se och höra kryptiska meddelanden. Det är någon från utsidan som försöker hjälpa honom och han får reda på att han måste fly för att inte gå samma öde som kollegan till mötes.

Underhållning 24 timmar om dygnet.

Plattformande är en stor del av spelet.

70-talsstil, komplett med mustasch.

Den som hjälper honom på utsidan är Angela, och under spelets gång hoppar jag mellan att spela som både henne och Trevor. Som Trevor förs tankarna snabbt till 2D-äventyret Inside, med både plattformande och pussel i varierande tempo. Ibland jagas jag av stadens poliser och måste springa, hoppa och ducka mig över hustak medan jag i nästa stund flyttar på lådor och plattformar med hjälp från kompanjonen på utsidan.

Miljöerna jag rör mig genom målas upp med en iögonfallande grafisk stil som blandar 70-tal med retrofuturism. Det får American Arcadia att sticka ut. Under resans gång förflyttas jag mellan allt från hustak till gator, kloaker och trånga ventilationsschakt. Variationen i miljöer och pussel fungerar bra för att hålla intresset uppe, speciellt i spelets senare delar där svängarna tas ut mer. Det finns dock vissa undantag, bland annat när det obligatoriska smygandet introduceras och jag måste ta mig genom områden utan att bli upptäckt och minsta snedsteg innebär en omladdning.

"Manipulera övervaknings-
kameror och skärmar"

Dessa delar bryts upp med segment där jag förflyttas ut ur staden och istället får spela som Angela. Perspektivet förflyttas också till förstaperson och fokus ligger nästan helt och hållet på pussel av olika slag, som ofta involverar “hackande” i någon form. Det kan till exempel handla om att manipulera övervakningskameror och skärmar, som i sin tur hjälper Trevor framåt.

För det mesta kan pusslen lösas genom att hitta ledtrådar i miljön runtomkring dig och Angelas gameplay kan nästan beskrivas som peka och klicka-äventyrande, då jag kan interagera med många till synes helt onödiga föremål i miljöerna men som alla leder till diverse kommentarer om världen.

Pusslen i sig är inte något speciellt, men dessa delar fungerar desto bättre som ett sätt att ge mer bakgrund till det som händer. Här får jag se den andra sidan av American Arcadia, hur staden har blivit ett slags Disneyland med attraktioner, merch och reklamfilmer och det antyds att det finns något mer illavarslande under ytan.

Det är just berättandet som är spelets stora styrka och det görs både i dåtid, nutid och framtid. Mellan kapitlen visas gamla reklamfilmer och annat för American Arcadia, där den retrofuturistiska estetiken används till fullo. Det är lite Fallout och lite Bioshock blandat med 60- och 70-tal, vilket gifter sig bra med American Arcadias nedskalade, ganska enkla grafiska stil.

Dessa segment blandas med hopp framåt i tiden där Trevor och Angela berättar i intervjuer om det de har varit med om. Det är ett effektivt grepp som mer känns hämtat från film än spelens värld.

Regel nummer ett i American Arcadia.

"En ganska unik blandning av gameplay, berättande och estetik"

Det händer både en och två gånger att historien tar olika vändningar, vissa mer oväntade än andra och det håller mig engagerad i Trevors kamp för att fly sitt kupolformade fängelse. Det hjälper att röstskådespelet generellt håller hög nivå, och om du som jag tycker Trevor låter bekant är det för att han spelas av Yuri Lowenthal, senast känd som Peter Parker i Spider-Man-spelen.

Med inspiration från både spel- och filmvärlden skapar American Arcadia en ganska unik blandning av gameplay, berättande och estetik. De olika delarna är för det mesta saker man sett förut, men vad som till början ser ut att vara ett The Truman Show i spelform utvecklas snabbt till något annat och blir en spelupplevelse som både underhåller och överraskar.

Fotnot: American Arcadia är släppt till PC. Spelet väntas även släppas till Xbox One och Playstation 4 men har ännu inget lanseringsdatum. Testat på PC.