Dagen efter Lucia 2012 skakades USA av ett av de värsta massmorden någonsin. 20-åriga Adam Lanza dök upp beväpnad på sin gamla skola Sandy Hook i Newton, Connecticut. Kallblodigt mördade han 20 sex- och sjuåringar samt sex lärare. Innan dess hade han även skjutit sin mamma med fyra skott. Han avslutade allt med att ta sitt eget liv.
Där stod USA, och snart en hel värld, med ännu ett oförklarligt våldsdåd utfört av en ung man att hantera. Mänskligt nog letades snabba förklaringar, sätt att göra det obegripliga mer begripligt. Och ni minns kanske var det snabbt hamnade?
Hos tv-spelen, så klart.
Så här skrev Expressen sex dagar efter massakern:
I timmar i sträck satt han, ensam i sitt fönsterlösa källarrum. Han studerade bilder på vapen och mejade ner virtuella offer i våldsamma tv-spel. Sedan blev det virtuella spelandet en våldsam verklighet.
Sydsvenska Dagbladet sammanfattade läget så här en dag senare:
Amerikanska medier noterar att den 20-årige massmördaren i Newtown hade suttit hemma i källaren och spelat ett populärt spel där deltagarna medverkar i simulerade krigsscener. I Washington har senator John Rockefeller krävt en nationell studie av hur våldsamma videospel påverkar barn och en översyn av hur spelen klassas.
Bilden av tv-spelandet som förklaringsmodell till massmordet levde lika starkt två månader senare. Så här skrev nämligen Aftonbladet i februari 2013, då de första känslomässiga svallvågorna efter skolskjutning ändå lagt sig:
Enligt källor till amerikanska CBS drevs Lanza av två saker, våldsamma videospel och en stark önskan att döda fler människor än vad Anders Behring Breivik gjorde. I hans källare hittades en stor mängd videospel och enligt källorna spenderade han dagligen otaliga timmar ensam i sitt privata spelrum med persiennerna nerdragna för att slipa på sin vapenteknik.
Sedan tystnade historien, det hände nya hemskheter och saker att skriva om. Sandy Hook och Adam Lanza blev historia och kvar i mångas medvetande finns bara de de där orden om varför en 20-årig man hamnade så snett:
Tv-spelen.
Och hans mamma, den ensamstående mamman som inte hade koll, som uppfostrade sin son fel, vars vapenvurmande gjorde att sonen ens hade tillgång till vapen. Hennes fel var det också, så till den grad att hon knappt ens räknas som ett av Adams offer längre. I Obamas minnestal förra året nämnde han bara 26 mordoffer och på den lokala brandstationen i Newport finns 26 stjärnor för att minnas de 20 barnen och de 6 lärarna. Ingen stjärna för mamma Nancy, och (mer begripligt) ingen för Adam Lanza själv.
