Baldur's Gate III (1 av 2)
Över två decenniers väntan är förbi. FZ recenserar Baldur's Gate III.
#baldurs-gate-3, #baldurs-gate-iii, #larian-studios
Bra recension, inväntar ivrigt del 2 🙂
Har börjat spela med min sambo, men känner lite att man är förstörd av alla open-world spel med plåttriga kartor och har svårt att spela på ett sätt där vi faktiskt njuter. När vi kommer in i en by/stad splittras vi och går och pratar med varenda npc för att plocka upp olika uppdrag, vilket gör att man helt tappar alla röda trådar i sitt äventyr. Hur är egentligen bästa sättet att spela? Borde man ta ett uppdrag i taget för att få bästa möjliga upplevelsen?
En annan sak som skaver är dialoger coop, väldigt tråkigt att bara den som initierar dialogen kan prata och göra testerna, det är lite det som gör att vi lätt går åt olika håll när vi spelar tillsammans. Vi båda vill ju faktiskt vara en del av våra egna äventyr.
Önskar jag kunde gilla denna typ av spel men bara att titta på bilderna med alla ikoner och knappar får mig att bli stressad. Att lära sig nya färdighetsträd och liknande är något jag inte orkar med längre. Jag tror att Witcher 3 med sina mutagens och extremt krångliga färdighetssystem gav mig trauma för denna typ av rollspel.
Luktar det fem av fem? DET LUKTAR FEM AV FEM!
Nää, 6 av 5, utan tvekan.
Kul att många verkar tycka om det, förhoppningsvis kan Larian polera det framöver så jag slipper lägga ner det i frustration efter någon timme bara för att jag stör mig på alla smågrejer som de borde kunna ha löst bättre än de gjort. Grejer som pausfunktion. Och var är knappen "add all wares to barter"? Nej, det är att sälja allt direkt eller inget som gäller. "Pick up and add to wares" fungerar ju dessutom i kanske hälften av fallen, ofta blir inte prytteln markerad som "ware". Och pathfindingen/AIn är... allt annat än bra. Och det vore ju trevligt om man kunde välja att ens karaktär skulle torka av sig allt blod efter strider så man slipper stå i konversationer jämt och ha blodstänk i hela ansiktet. Inte minst med tanke på att det finns trasor (och allt för mycket annat skräp) precis överallt att loota.
Nåja. Snyggt, stämningsfullt och med märkbara konsekvenser för så jäkla många val som görs... det lyckas de verkligen med i alla fall.
För övrigt anser jag att Tellus bör förstöras.
Önskar jag kunde gilla denna typ av spel men bara att titta på bilderna med alla ikoner och knappar får mig att bli stressad. Att lära sig nya färdighetsträd och liknande är något jag inte orkar med längre. Jag tror att Witcher 3 med sina mutagens och extremt krångliga färdighetssystem gav mig trauma för denna typ av rollspel.
Baldurs gate 3 är till och med ännu mer förvirrande då det följer D&D reglerna. Jag saknar tydliga färdighetsträd eller klasser av abilities som kan guida en när det kommer till att utveckla sin karaktär. Progressionen känns alldeles för hastig då man redan vid start börjar med ca 10 abilities/spells, dessa är dessutom helt av blandade typer.
Ser kul ut men verkar för komplicerat för undertecknad
Men tid som man blir belönad av att ge 👍
Jag undrar hur det funkar med quest. Vet var man får quest och har man nån logg. Jag har kört divinity och där vet man ju aldrig var man ska på ett enkelt sätt .
Det finns en log och markeringar på kartan. De berättar inte exakt vad du ska göra men det hjälper.
Än så länge tycker jag divinity var svårare på just den biten.
Men med det sagt så finns det många fler sätt att klara ut quest och annat på.
Gillar spelet än så länge. Dock inte lika kul gameplay som Divinity 2. Men jag har också inte kommit särskilt långt in i spelet.
Bra recension, inväntar ivrigt del 2 🙂
Har börjat spela med min sambo, men känner lite att man är förstörd av alla open-world spel med plåttriga kartor och har svårt att spela på ett sätt där vi faktiskt njuter. När vi kommer in i en by/stad splittras vi och går och pratar med varenda npc för att plocka upp olika uppdrag, vilket gör att man helt tappar alla röda trådar i sitt äventyr. Hur är egentligen bästa sättet att spela? Borde man ta ett uppdrag i taget för att få bästa möjliga upplevelsen?
En annan sak som skaver är dialoger coop, väldigt tråkigt att bara den som initierar dialogen kan prata och göra testerna, det är lite det som gör att vi lätt går åt olika håll när vi spelar tillsammans. Vi båda vill ju faktiskt vara en del av våra egna äventyr.
Tack! Ja nä, kanske kan det vara så att det tappar lite charm om man kör flera. Fokus för recensionen ligger på singleplayer, så kan inte riktigt uttala mig. Men spontant är väl känslan att narrativt drivna spel gör sig bäst att upplevas i singleplayer den första vändan? Smaksak, givetvis.
Önskar jag kunde gilla denna typ av spel men bara att titta på bilderna med alla ikoner och knappar får mig att bli stressad. Att lära sig nya färdighetsträd och liknande är något jag inte orkar med längre. Jag tror att Witcher 3 med sina mutagens och extremt krångliga färdighetssystem gav mig trauma för denna typ av rollspel.
Nej, denna typ av RPG:n är såklart inte för alla. Personligen är jag en sucker för komplexa system. Gillar exempelvis Pathfinder-spelen som ju är betydligt klurigare att ta sig an än Baldur's Gate 3.
Kul att många verkar tycka om det, förhoppningsvis kan Larian polera det framöver så jag slipper lägga ner det i frustration efter någon timme bara för att jag stör mig på alla smågrejer som de borde kunna ha löst bättre än de gjort. Grejer som pausfunktion. Och var är knappen "add all wares to barter"? Nej, det är att sälja allt direkt eller inget som gäller. "Pick up and add to wares" fungerar ju dessutom i kanske hälften av fallen, ofta blir inte prytteln markerad som "ware". Och pathfindingen/AIn är... allt annat än bra. Och det vore ju trevligt om man kunde välja att ens karaktär skulle torka av sig allt blod efter strider så man slipper stå i konversationer jämt och ha blodstänk i hela ansiktet. Inte minst med tanke på att det finns trasor (och allt för mycket annat skräp) precis överallt att loota.
Nåja. Snyggt, stämningsfullt och med märkbara konsekvenser för så jäkla många val som görs... det lyckas de verkligen med i alla fall.
Det finns absolut skavanker i spelet. Inte minst inventorysystemet. Mer om det i del 2.
Jag undrar hur det funkar med quest. Vet var man får quest och har man nån logg. Jag har kört divinity och där vet man ju aldrig var man ska på ett enkelt sätt .
Ja, det finns en logg. Tycker det är klart tydligare än i Original Sin. Det är bara någon enstaka gång jag känt mig riktigt förvirrad över vad det är jag behöver göra.
Stadig 9 av 10 för min del.
Aldrig varit ett stort fan av DnD5e men i TV-spelsform funkar det bättre än vid bordet, ärligt talat.
Otroligt djupt, detaljerat och man kan vara kreativ på sätt som aldrig förr. Väldigt bra röstskådespeleri. De är inte pryda, alla är nakna.
Men det finns några få brister.
Det är lite janky. Har ofta klickat på en kista när jag ska gå nånstans och får skäll. Eller klickat bakom fienden när jag ska attackera så min karaktär slösar sin movement.
Har lyckats aktivera konversationer i fel ordning där npc'er vet saker som de inte borde eller tvärt om.
Jag tycker spelet nästan känns designat för save scumming pga de många dödliga situationer man kan hamna i utan förvarning eller möjlighet att ta sig ur. Tycker jag ofta får val som antingen går helt emot det jag vill göra eller slåss mot en armé vättar (som är en garanterad död). Känns lite drygt när man måste hoppa bakåt i tiden och prova göra annorlunda. Särskilt efter ha spenderat lite för lång tid sedan senaste quicksave.
Ibland stjäl man något, pajar något eller dödar nån. Så blir man kastad i finkan. Sen kan man inte va i det området längre utan att åka in igen. Så man måste ladda om för questet är i just det området.
Sen tycker jag aggrosystemet är väldigt märkligt emellanåt.
Tänkte vara kreativ och puttade ner en vätte i en spider-pit, men då blev spindlarna och vätten allierade mot mig, samt att resten av borgen såg spindlarna och också anslöt sig.
Jag tycker spelet nästan känns designat för save scumming pga de många dödliga situationer man kan hamna i utan förvarning eller möjlighet att ta sig ur. Tycker jag ofta får val som antingen går helt emot det jag vill göra eller slåss mot en armé vättar (som är en garanterad död). Känns lite drygt när man måste hoppa bakåt i tiden och prova göra annorlunda. Särskilt efter ha spenderat lite för lång tid sedan senaste quicksave.
Kan faktiskt inte alls hålla med dig, en del quickload har det blivit men för min del är det i princip uteslutande i strider då det knappt finns någon chans att jag vinner. Och vissa särskilda strider har jag nog fått börja om 5ggr för att hitta rätt taktik/rolls.
Har aldrig känt att jag behövt ladda om utanför strid faktiskt.
I övrigt är spelet briljant, inte mycket mer att säga.
Har spelet stöd för handkontroll och fungerar det bra i så fall?
Jag står i valet och kvalet mellan att köpa det till PC eller vänta till PS5. Tänkte spela tillsammans med min fru och då är det betydligt mysigare att sitta i soffan och spela på TV:n.
Men ifall det är väldigt mycket menybläddrande (tänker primärt på Wasteland 3 som jag tyckte fick dålig pacing på PS5) kanske det är bättre med mus och tangentbord.
Vad anser ni?
Väldigt mediokert spel skulle jag säga, det märks verkligen att dem lagt ALL FOKUS i act1 och sen går det bara ner efter det. Självaste storyn är inget att hurra om och hela romansdelen som de marknadsförde spelet så mycket med har inte något mer innehåll alls gentemot betan. Sen skall vi inte prata om hur buggit spelet är.
Nu när jag har klarat spelet fick det mig bara att bli sugen på att spela om de äldre baldurs gate spelen och NWN.
3/5
Tack! Ja nä, kanske kan det vara så att det tappar lite charm om man kör flera. Fokus för recensionen ligger på singleplayer, så kan inte riktigt uttala mig. Men spontant är väl känslan att narrativt drivna spel gör sig bäst att upplevas i singleplayer den första vändan? Smaksak, givetvis.
Haha, jag hann spela ungefär 30min själv innan jag fick höra "börjar du utan mig?".
Tror frågan är relevant även för singleplayer. Hur spelar du? Plockar du på dig en massa uppdrag och försöker spela alla samtidigt eller tar du ett i taget och "rollspelar" dig genom varje äventyr? Jag tenderar att vara lite av en completionist-spelare, så har en tendens att plocka på mig alla uppdrag/ och snacka med alla NPCer i samma område innan jag beger mig till nästa, men upplever att detta förstör spelupplevelsen i BG3.
Har spelet stöd för handkontroll och fungerar det bra i så fall?
Jag står i valet och kvalet mellan att köpa det till PC eller vänta till PS5. Tänkte spela tillsammans med min fru och då är det betydligt mysigare att sitta i soffan och spela på TV:n.
Men ifall det är väldigt mycket menybläddrande (tänker primärt på Wasteland 3 som jag tyckte fick dålig pacing på PS5) kanske det är bättre med mus och tangentbord.
Vad anser ni?
Jag kör PC kopplat till TVn och har spelat med både mus/tangentbord och kontroller. Tycker att handkontroll ger ganska mycket sämre upplevelse då det väldigt många "menyhjul" att bläddra igenom för combat och annat, sen är det omständigt när man behöver precision-klicka på saker. I och med att jag nu spelar med min sambo så blir det handkontroll (det är enda alternativet om man vill spela coop). Om jag hade spelat själv, hade jag utan tvekan kört med mus och tangentbord.
Hur flyter det på äldre hårdvara som i mitt fall 6 kärnig i9600k processor 16Gb ram 3060ti? Diablo4 fick cpun att skrika nämligen
Nu har jag väldigt ny hårdvara men GPU:n får arbeta mest för mig (3440x1440 ultra), vetegudarna vilken frekvens men ligger på mellan 7-9gb VRAM och 70C (7900XTX).
CPU (7900x3d) arbetar knappt alls, endast några enstaka procent, och arbetsminnet ligger strax under 16gb.
Tillägg: kör i princip inget annat program i bakgrunden förutom discord. Kanske är av intresse när man jämför.
Önskar jag kunde gilla denna typ av spel men bara att titta på bilderna med alla ikoner och knappar får mig att bli stressad. Att lära sig nya färdighetsträd och liknande är något jag inte orkar med längre. Jag tror att Witcher 3 med sina mutagens och extremt krångliga färdighetssystem gav mig trauma för denna typ av rollspel.
Börja med Divinity Original Sin 1. Lovar att det ser svårare ut än vad det är. Men det är så himla kul.
Jag kör PC kopplat till TVn och har spelat med både mus/tangentbord och kontroller. Tycker att handkontroll ger ganska mycket sämre upplevelse då det väldigt många "menyhjul" att bläddra igenom för combat och annat, sen är det omständigt när man behöver precision-klicka på saker. I och med att jag nu spelar med min sambo så blir det handkontroll (det är enda alternativet om man vill spela coop). Om jag hade spelat själv, hade jag utan tvekan kört med mus och tangentbord.
Tack för svar!
Då blir det nog ett köp till PC.
Solklar GOTY och troligtvis ett av de bästa spel jag spelat, trots att det är lite för tidigt för att ge ett slutgiltigt omdöme.
Älskade Divinity och här har man, som recensionen beskriver, tagit det kreativa och adderat tyngd och allvar. Mycket att lära sig.
Enda jag är lite besviken på hittills är karaktärsskapandet där jag kände mig begränsad. Fanns nästan fler olika penisar att välja på än ansikten.
Det enda jag kommer på som faktiskt stört mig hittills är att companions är alldeles för överkåta av sig. Det känns som att jag behöver anstränga mig för att undvika att kåta upp mina companions, särskilt de manliga karaktärerna i alla fall. Det verkar som att 3 av 4 alternativ är ibland att på något vis stöta på dom? Astarion kan jag förstå är lite som han är men det kändes jävligt konstigt när Gale kåtade upp sig mot min karaktär (som av någon anledning verkade tycka om det trots att jag inte valt det) och jag hade fram tills dess varit ganska dryg mot honom. Efter jag lyckats ta mig ur den situationen gick jag för att snacka med Wyll och även där blev det plötsligt att våra karaktärer var kåta av sig. Lägg ner för i helvete, jag vill bara kunna ha ett normalt vänskapligt förhållande utan att det slutar med läpparna runt varandras korvar!
Det har fått mig att undvika att prata med dom en hel del...
Det finns mycket olika saker har hittills gjort mig rätt besviken över BG3. Men det absolut värsta var att dom valde att använda "äkta" turbaserade strider såsom d&d IRL är, istället för att vidareutveckla det mer actionorienterade och taktiskt djypa systemet med pausbar realtid där alla karaktärer agerar samtidigt (med sexsekundersintervall) som de tidigate BG-spelen (och sina systerspel neverwinter nights) byggde på.
Systemet de har nu är förvisso likt det som IRL-rollspel använder, men det som är utmärkt runt ett köksbord är inte alltid så bra på en datorskärm...
Det systemet som BG1/2 använde var för mig själva kärnan i spelen och avsaknaden av det gör att BG3 inte alls känns som en uppföljare, och det turbaserade systemet de har nu är rätt mycket sämre.