För den som gillar japanska rollspel är det inte givet att ha upplevt Persona-serien. Den har sedan 90-talet åtnjutits av en nischad, men ständigt växande, skara anhängare. Och de som faktiskt testat tenderar att vara upp till öronen förälskade, och inte utan anledning. Seriens senaste tillskott har alla varit fenomenala och hör hemma i genrens finrum.
Med 2016 års Persona 5 fortsatte Atlus på den inslagna vägen med ett av JRPG-genrens bästa spel. Spelare kunde där utan problem tillbringa väl över 100 timmar under en normal genomspelning, och nu levererar man en utökad och förbättrad version vid namn Persona 5 Royal. Detta är inget nytt grepp, företaget gjorde samma sak med Persona 3 FES och Persona 4 Golden där det sistnämnda var en särskilt stor uppgradering.
Utöver nytt innehåll och nya karaktärer har nästan alla spelsystem justerats på något sätt i Persona 5 Royal, och nästan allt gör upplevelsen bättre. För den som inte känner till vad Persona 5 går ut på kan det beskrivas som att du kastas in i en pågående utredning, där den mystiska Phantom Thieves-gruppen står i fokus. Efter en kort introduktion kliver du in i rollen som spelets huvudkaraktär Joker, och får lära känna hans kamrater vid gymnasieskolan Shujin Academy.
Under äventyrets gång ska du forma vänskaper i den verkliga världen (alltså spelets verkliga värld), men även utforska människors undermedvetna i vad som kallas Metaverse. Berättelsen utspelar sig huvudsakligen i verkligheten, där du och dina kamrater går i skolan och ägnar er åt diverse sociala aktiviteter, men med jämna mellanrum färdas ni in i Metaverse för att utreda olika depraverade figurer vars hjärtan blivit “korrumperade”.
Med jämna mellanrum färdas ni in i Metaverse för att utreda olika depraverade figurer vars hjärtan blivit “korrumperade”
Under den vardagliga lunken i väntan på att ge sig in i Metaverse ska du i rollen som Joker syssla med karaktärsutveckling, på en myriad olika sätt. Du ska dels hitta på saker med dina befintliga och nyfunna vänner för att stärka era relationer, vilket i sin tur stärker vilka personas du kan skapa, och dels pyssla med aktiviteter som stärker dina fem huvudegenskaper. Om du studerar växer din kunskap, om du är våghalsig med vilka ingredienser du använder i curryn växer ditt kurage (logiskt!), hjälper du din hyresvärd vinner du vänlighet, och så vidare.
När gruppen är de korrupta figurerna på spåren är det dags att ge sig in i deras undermedvetna i Metaverse, och det är här alla strider sker. Väl inne här förvandlas alla i gruppen till en reflektion av deras personlighet, och de får också en demon som reflekterar deras person. Namnet på dessa demoner är personas, och Joker är den enda som kan kontrollera fler än en persona. Varje persona är bestyckad med olika förmågor eller “magier”, vilket spelaren ska använda för att utnyttja fiendens sårbarheter.
Metaverse är uppdelat i två huvudsakliga spår. Du kan dels utforska en allmän samlingsplats för människors undermedvetna vid namn Mementos. Detta är en serie slumpgenererade nivåer där du kan levla karaktärer och slutföra sidouppdrag mot individer med milt korrumperade hjärtan. Dina huvudsakliga sysslor i Metaverse utspelar sig däremot i de palats som motsvarar spelets olika “skurkars” förvridna begär, och det är uppbyggnaden till och nedstängningen av dessa som utgör handlingens nyckelpunkter.
Allt beskrivet ovan gäller för Persona 5, och det behöver förklaras för att förstå vad som är nytt i Royal. Utvecklarna har bland annat justerat karaktärsutvecklingen så att poäng fördelas jämnare än i originalet. Den praktiska effekten blir att du är bättre förberedd för vissa utmaningar som kräver högre poäng i de kategorier som nya spelare oftast inte satsar på. De nya karaktärerna introducerar också en del förändringar, som exempelvis att du kan utöka karaktärens magipoäng genom att socialisera med skolpsykologen Takuto Maruki.
Med den nya spelbara karaktären Kasumi Yoshizawa följer även ett nytt palats, och för att rymma detta och annat nytt innehåll har skolgången utökats med en extra termin. Det i kombination med den nya stadsdelen Kichijoji gjorde att jag på förhand antog att Royal skulle kräva över 120 timmar speltid med tanke på hur matigt originalet var, men faktum är att alla justeringar av både spelmekanik och berättande faktiskt gör att speltiden matchar originalets ganska väl.
En annan sak som snabbar på utvecklingen är att kattpojken Morgana inte längre är lika militant om att du ska gå och lägga dig efter en dags aktiviteter, vilket var en av de mest frustrerande egenskaperna i originalet. Det händer fortfarande, men han tillåter dig nu ränna runt i Tokyos omnejd och ägna dig åt nattliga äventyr, vilket ytterligare snabbar på din karaktärsutveckling. Allt det nya innehållet utökar såklart det totala antalet möjliga speltimmar, men det suveräna är att den större speltiden kan uppnås utan att tempot och upplägget blir segdraget för den som upplever spelet för första gången.
"Efter hundratalet gånger flinar jag lika mycket"
En annan nyhet jag tycker förtjänar att lyftas fram kommer från stridssystemet. Två karaktärer kommer vid olika tillfällen under handlingens gång hitta på en gemensam specialattack vid namn Showtime. Det handlar egentligen bara om en ny specialattack, men när de utförs i strid är de en så spektakulär och underhållande visuell fest att jag flinar lite varje gång spektaklet släpps lös. Efter hundratalet gånger flinar jag lika mycket.
Till sist en kommentar om det tekniska. Persona 5 släpptes vid övergången mellan Playstation 3 och Playstation 4, och kom därför till båda systemen. Det drog ingen direkt nytta av PS4:s tekniska överlägsenhet, och absolut inte av PS4 Pro några år senare. Den hade också en underlig begränsning i att du inte kunde ta skärmdumpar eller spara videoklipp. I Royal är det fritt fram att skärmdumpa så mycket du vill, och du som spelar på Playstation 4 Pro kan nu köra i 4K-upplösning.
Humorn, handlingen, de allvarliga ämnen som behandlas, den suveräna musiken och relationsbyggandet är fortfarande helt unikt för Persona 5 i JRPG-världen, och Royal-utgåvan förstärker detta faktum ytterligare. Det är inte givet att Persona-formeln är något för dig, men om det du sett och läst gjort dig det minsta sugen på konceptet blir det inte bättre än så här.