Corruption 2029 målar upp en framtid mer skrämmande än någon annan. En totalt identitetslös värld som inte vill stanna kvar i minnet hur mycket man än anstränger sig. Ett förödande krig utspelar sig också i den, men det är ett sekundärt problem. Det värsta är faktiskt att det inte finns något värt att kämpa för.
Nu låter det kanske som om jag hatar det här spelet, men så är det inte alls. Det är ett kompetent litet turordningsbaserat strategispel, det är bara det att det inte finns någonting här jag inte spelat i bättre form tidigare. Du behöver inte gå längre än The Bearded Ladies egna Mutant Year Zero, ett spel jag gillade skarpt. Det fick en del kritik för buggar och repetitiv uppdragsstruktur, men för mig vägde charmen och atmosfären mestadels upp för bristerna. Och jag gillade spelets sätt att göra turordningsbaserade strider till smygfokuserade pussel. Det höll för ett spel, åtminstone.
Corruption 2029 är dock mer som en ambitiös modd till Mutant än ett eget spel. Det är exakt samma motor, samma spelmekanik och mestadels även färdigheter och vapen som fungerar på samma sätt – om än med nya namn. Och allt presenteras som en standard-postapokalyps som är så charmfri och likstel att är helt omöjligt för mig att uppbåda någon som helst entusiasm.
"Mer som en ambitiös modd till Mutant än ett eget spel"
Berättandet i Mutant var ganska rumphugget, men det träffade rätt ton. Inte minst karaktärerna hade riktiga personligheter. I Corruption 2029 kontrollerar du några ansiktslösa soldater, och får order av ointressanta militärtyper. Det är lite twister inblandade, men de är föga överraskande, och eftersom vi inte fått någon anledning att bry oss så flyter storyn förbi som ett glas utspädd mellanmjölk i slasken.
Den som spelat Mutant vet exakt hur det här spelet funkar. Det utspelar sig i realtid när du smyger runt i miljöerna och samlar på dig granater och läser dokument. Men eftersom rollspelsinslagen bantats bort helt finns det ingen anledning att utforska miljöerna. Det hela blir snabbt en ganska mekanisk affär där du söker igenom varje nivå och rensar ut så många fiender du kan utan att alarmet går, för att sedan inta en så bra position som möjligt när skiten väl träffar den där gamla rostiga fläkten.
I korta spelsessioner funkar det, men eftersom alla uppdrag i princip är likadana blir det snabbt extremt repetitivt. Inte minst eftersom du lär använda samma strategier om och om igen. Spelets pussliga natur innebär att mycket handlar om att lära sig vilka fiender du betar av i vilken ordning, och hur. Och när du väl lärt dig det så går det snart mer eller mindre på räls. Ibland dyker något nytt hot upp, och ibland får du något nytt vapen eller en ny förmåga att leka med. Eller halvnya, i alla fall, för de flesta känns som sagt igen från Mutant.
"Det finns en helt okej grund här, men den vidareutvecklas alldeles för lite"
Varje uppdrag har också möjligheten att få medaljer genom att uppfylla särskilda krav. Oftast handlar det om att döda ett visst antal fiender med ett visst vapen, eller något i den stilen. Det är rätt oinspirerande, och det är knappast något som motiverar mig att spela om de redan repetitiva uppdragen för att få en meningslös guldstjärna.
Det finns en helt okej grund här, men den vidareutvecklas alldeles för lite. Spelmekaniken hade behövt en ordentlig vitamininjektion med nya inslag och idéer. Om uppdragen känts varierande och fräscha så hade jag kunnat ignorera att jag inte bryr mig om inramningen, och tvärtom. Om spelet haft något som satte de ideliga upprepningarna i ett intressant sammanhang så hade det nog varit lättare att svälja.
Det är ganska talande att det mest positiva jag kan säga om Corruption 2029 är att det inte är dåligt. Det är kompetent (om än med en och annan bugg här och var), ganska snyggt och har en gedigen grund som det hade kunnat göra något intressant med. Slutresultatet är dock en identitetslös upprepning som har väldigt svårt att motivera sin egen existens. Corruption 2029 hade behövt mutera till något eget, och inte bara en blek kopia. Vi får hoppas att världen är roligare än så här om nio år.
