Vilken jäkla röra.
Det är det som rör sig i mitt huvud just nu. Som tur är tänker jag inte på Cities: Skylines, utan på min första stad i spelet. Det verkade så lätt i början, bara att placera ut bostadsområden och industriområden i snygga rader, bygga lite parker här och var och se till så att alla hade vatten och el. Det borde ha gått.
Det gick inte. Efter oräkneliga år, med några tusen invånare, började staden säcka ihop. Sopor och döda invånare samlades på hög i vartenda hyreshus, ingen lyckades ta sig till jobbet (utom det hundratal som hittat mina klumpigt utplacerade tunnelbanestationer) och från motorvägen sträckte sig en kilometerlång kö med lastbilar, som borde ha levererat kol till mitt kraftverk, men som aldrig kom fram. Trafik är extremt viktigt i den här stadsbyggarsimulatorn, vilket kanske reflekterar utvecklarnas historia som skapare av transportspelen i Cities in Motion-serien. Precis som i alla bra spel är det lätt att börja spela, men svårt att bemästra en miljonstad.
Känslan!
Det här är en stadssimulator som inte bara är så enkel att komma igång med att din senila mormorsmor utan problem begriper vad som ska göras och hur, den har dessutom den där svårgripbara kvalitén som så många klassiska spel har. Du bara måste spela en liten stund till. Okej, kanske bara ett par minuter till, högst. Max en kvart. Och innan du vet ordet av är klockan tre på natten och du har fyllt hela skärmen med ett vidsträckt, myllrande stadslandskap.
Och här finns mycket skärm att fylla. Vid första anblicken ser det ut ungefär som besvikelsen SimCity, med sina mikroskopiska kvartersstora kartor. Men redan efter en kort stunds spelande låser du upp möjligheten att köpa en angränsande bit land som du kan expandera på. Det blir mer och mer tills du låst upp totalt 9 rutor och byggt en sannskyldig metropol. Räcker inte det så finns det en mod som låter dig låsa upp betydligt mer än så. Och att installera moddar är extremt lätt, tack vare spelets stöd för Steam Workshop.
Så mycket större än konkurrenten
Inte nog med det: Cities: Skylines har ett inbyggt modverktyg där du kan modifiera egna byggnader, korsningar och kartor. Resultatet är att redan två dagar efter releasen finns det så många moddar och tillägg att det skulle ta dagar att gå igenom dem alla.
Gränssnittet är ljuvligt, snabbt enkelt och – efter en stund – intuitivt. Det håller sig undan, för att sedan visa valda delar när de behövs. Skulle du vilja njuta av din stad i all sin prakt kan du dessutom stänga av det helt och flyga omkring fritt över landskapet. När du bygger polisstationer, skolor eller kraftverk ser du direkt vilka effekter det har, det finns mängder av kartöverlägg som visar allt du behöver veta och bara en sådan detalj som att du får frågan om du vill avsluta till menyn eller stänga hela spelet när du trycker på "quit" är uppskattad.
Vi kallar den "Stad i dis
Vackert är det också. En reglerbar tilt-shift-effekt gör att hela staden ser ut lite som ett otroligt detaljerat modellbygge på nära håll. Jag upptäckte att jag föredrar att se mina invånare på lite närmare håll, och spelade med kameran betydligt mer inzoomad än jag vanligen gör i sådana här spel. Staden känns så mycket mer levande när du kan se lastbilar, skotrar, gående och brandbilar fara omkring på gatorna. Och du kan klicka på och döpa om varenda en!
Skylines är inte hundraprocentigt perfekt. Det finns småbuggar, även om jag inte råkat ut för särskilt många av dem. Trafik-ai:n är lite korkad emellanåt, vilket kan vara irriterande eftersom effektiva kommunikationer är en så stor del av spelet. Men det är småkrafs i botten på en överflödande glädjebägare som jag bara inte kan få nog av. Att utvecklarna jobbar aktivt på att förbättra, patcha och expandera spelet efter release är också glädjande, och bådar gott inför framtiden.
Du kan döpa individuella bilar och fotgängare
Maxis må ha skapat hela undergenren, men Colossal Order har kört om deras sista (jo, sista, studion stängdes härom veckan) SimCity som om det stod still. Det här är spelet SimCity borde ha varit, och om du kan sluta spela det innan solen går upp är du en mer disciplinerad människa än jag.
