Vilka spelkaraktärer ogillar du?
Spelkaraktärer som man verkligen gillar och kommer ihåg finns det många av. Personligen är jag svag för Nathan Drake från Uncharted, Vivi från Final Fantasy IX och David Hayters Solid Snake från Metal Gear Solid.
Men sedan finns det karaktärerna som bara går en på nerverna, är allmän dåliga eller som bara sticker ut på helt fel sätt i ett spels karaktärsgalleri.
Jag har till exempel extremt svårt för den "peppiga, oskuldsfulla tjejen" som konstant ska vara så jäkla positiv och pipig, och som ska klämmas in i minst vartannat JRPG. Vanille från Final Fantasy XIII, Penello från Final Fantasy XII och Selphie från Final Fantasy VIII är bra exempel på dessa.
De känns bara så sjukt slentrianmässigt skrivna, och jag får god lust att hugga mig själv i ögat med en gaffel när de bränner av den oundvikliga posen när de sätter händerna mot knäna, lutar sig framåt, ler, lägger huvudet på sned och stänger ögonen. Kill.Me.Now.
Gillade aldrig Ellie i The Last of Us. Jag spelade spelet först till PS4 så jag hade väl ett år eller mer av påtvingad hype för "den bästa karaktären någonsin!".
Personligen tyckte jag att hon var en jobbig brat som var, för situationen, oproportionellt uppkäftig och jobbig med sitt "fucking" i varje mening. Gillar inte Joel så mycket heller, sidokaraktärerna var dock riktigt bra.
En karaktär som jag inte hade några problem med att döda (vilket är ett val i spelet) var Jodie från Beyond Two Souls. Kanske mer är spelets fel, men när valet kom tveka jag inte.
Through smoke and fire and shot and shell and to the very walls of hell, But we shall stand and we shall stay. Over the hills and far away.
Gäller det generella karaktärsdrag så avskyr jag karaktärer som stinker fokusgrupp och är skrivna för att vara speciellt roliga eller ”dumma”, Wheatley från Portal 2 är ett lysande exempel på en sådan karaktär. Är även där många karaktärer från plattformsspel faller, tål inte ”lol-so-random”.
Talar vi mer specifika karaktärer är Abby från The Last of Us: Part 2 den enskilt sämsta karaktär jag upplevt i såväl spel som film. Har aldrig varit med om att man försöker så mycket men misslyckas så fatalt med att manipulera publiken till att gilla en karaktär. Vill inte spoila någonting men kan lägga till att jag inte bryr mig om ”den där” scenen, det är istället en kombination av att vara extremt dåligt skriven i ett spel vars regi påminner mer om någonting från After Dark Originals än det bästa mediet har att erbjuda. Verkligen en total tågkrasch.
Mindre spoiler för TLoU2:
Även om hon bara hade haft rollen som antagonist utan alldeles för långa egna kapitel som protagonist så är spelet för dåligt skrivet för att göra henne till en bra karaktär.
Gillar inte när man ska göra onda och sadistiska karaktärer "coola" eller när man tvingas lyssna på dem babbla på och försöka rättfärdiga sitt beteende.
Avskydde Trevor i GTA 5. Jag vill inte spela som någon genomrutten människa i mina spel, nu spelade jag aldrig speciellt långt innan jag tröttnade på spelet så han kanske genomgick någon redemption arc men jag tvivlar.
Hatade Vaas i Far Cry 3 och alla cutscenes där man hjälplöst måste titta på när han går runt och tror att han är nåt.
Hatade Vaas i Far Cry 3 och alla cutscenes där man hjälplöst måste titta på när han går runt och tror att han är nåt.
Instämmer verkligen där, otroligt irriterande karaktär och det blev värre av att man någonstans insåg att många kommer tycka att han är ascool med sitt jäkla babbel. Hemskt störigt. Finns många liknande skurkar i spel som jag ofta finner rätt trista.
Japanska gubbsjuka karaktärer som stönar, fnissar och fjantar sig.
Ser ut som barn med stora bröst och höfter.
Måste vara dom sämsta/värsta karaktärerna
@Akronym: Håller verkligen med. Handsome Jack var en så otroligt skön ärkefiende, och så kommer man till de där syskonen som tror att de är något. Posar inför kameran och deras "followers". Nä, usch.
På tal om Borderlands så stör jag mig lite på Ellie också. Hennes skrikiga sydstadsdialekt, och så har hon aldrig något vettigt att säga. Varje gång hon hade dialog i några quests så önskade jag bara att hon kunde hålla tyst snart så man kunde fortsätta panga loss och ha kul.
Och Claptrap sedan... ugh. Han var jätterolig och charmig i samtliga tidigare titlar, men i trean gick han en bara på nerverna. Om det är för att hans manus sög i trean, eller om man tröttnat på karaktären vetetusan. Förmodligen lite av båda.
"A lie is truth, until you recognize it as a lie. To see the truth behind those lies is probably the right thing to do. However, it may not necessarily bring happiness. Lies are Happiness."
PC-spelare
Dator: TUF Gaming B550 Pro, Ryzen 5600G, 16GB RAM, Sapphire Radeon RX 5600 XT
Det första jag tänkte på var karaktärer likt Nathan Drake från Uncharted. Typexempel på en usel spelkaraktär. I mellansekvenserna är han en mellanmjölk Indiana Jones kopia, i gameplayet är han mördar psykopat Rambo. Det skär sig som körsbärslikör och sill.
Överlag alldeles för vanligt att temat i berättelsen inte alls överensstämmer med resten av spelet. Exempelvis först skjuta ihjäl 100 pers, därefter utan vettig anledning tveka döda en person i en mellansekvens. Varför? Jo det är vad handlingen dikterar. Om det sedan känns helt omotiverat, påtvingat eller konstruerat...
¯\_(。々°)_/¯
Lite konstigt också att många fortfarande verkar accepterar så låg nivå på berättandet i dagens spel. Interaktiva berättelser där protagonisten har tydlig motivation att meja ner massa skurkar, eller spel vars huvudtema tar upp de negativa konsekvenserna av våld, i en våldsamt spel, finns ju redan. Max Payne 1 och Spec Ops: The line visar att sådana koncept är genomförbara.
Flera storydriva-spel idag däremot har snarare tagit ett steg bakåt eller två. När jag tänker efter, Doom-spelen har ju för tusan en mer sammanhängande spelvärld, än många utav dagens titlar. Doomguy må vara simpel men hans karaktär hänger åtminstone ihop med resten av spelet.
@Sapiens: Fenomenet som fått (den aningen pretentiösa) tituleringen "ludonarrativ dissonans". Naughty Dog är mästare på det. Mästare i negativ bemärkelse. De nya Tomb Raider-spelen är andra extrema exempel på det, inte minst det första från 2013 där Lara i mellansekvenserna porträtteras som ensam, utsatt och "in over her head" medan man i gameplay agerar kallblodig supermördare.
Toad i SMB3.
"Sorry Mario, but the princess is in another castle"
Underkänd spanare, otroligt undermålig inhämtnings- och bearbetningsförmåga. Att Mario står ut med honom är ett under.
:: Regimus neque hostis :: Retrospelande Skaraborgare som har en backlog från 1984 ::
Geralt, en av de största anledningarna till att undvika Witcher 3 var huvudpersonen själv. Litet tråkigt då spelet var kul i övrigt.
Ezio från Assassins Creed var också en huvudperson som verkligen fick mig att avsky spelet. Överspänd var bara förnamnet.
Morrigan, från Dragon Age är ett annat hat-objekt, men henne behövde man inte ta med om man inte ville.
"It is by caffeine alone I set my mind in motion. It is by the beans of Java that thoughts acquire speed, the hands acquire shakes, the shakes become a warning. It is by caffeine alone I set my mind in motion."
Ogillar generellt de bifigurer som ska vara toklustiga, gapiga och irriterande, eller som ska vara som nån sorts Karlsson på taket-figurer. Typ som Jan Jansen i Baldur's Gate 2. Nästan alla spel har nån sån jäkel som ska lätta upp stämningen.
Vad gäller huvudkaraktärer så har spelet i fråga en uppförsbacke så länge man inte skapar sin egen karaktär, för färdiggjorda har jag sällan nåt till övers för. De är oftast extremt generiska. Heter Jack, är kring 30, besväras av nåt, har mörkt hår, lite skäggväxt och en mörk röst och sen är det inte så mycket mer med det.
Baserat på senare spelupplevelser skulle även jag säga Abby från The Last of Us Part II. Det var rätt fånigt hur mycket berättelsen var i hennes favör. Kudos till de som ändå kunde gilla karaktären.
Ugglan i Zelda ocarina of time. *well played devs*
Svårt att glömma Den har nog gett många spelare lättare PTSD.
"I enjoy the sight of humans on their knees"
@Ravenknight: Får jag fråga dig vad det är som får dig att ogilla Geralt så?
"A lie is truth, until you recognize it as a lie. To see the truth behind those lies is probably the right thing to do. However, it may not necessarily bring happiness. Lies are Happiness."
PC-spelare
Dator: TUF Gaming B550 Pro, Ryzen 5600G, 16GB RAM, Sapphire Radeon RX 5600 XT
Avskydde Trevor i GTA 5. Jag vill inte spela som någon genomrutten människa i mina spel, nu spelade jag aldrig speciellt långt innan jag tröttnade på spelet så han kanske genomgick någon redemption arc men jag tvivlar.
Hatade Vaas i Far Cry 3 och alla cutscenes där man hjälplöst måste titta på när han går runt och tror att han är nåt.
Håller fullständigt med om Trevor
Håller inte alls med om Vaas i Far Cry