Dark Souls, Demons Souls, Bloodborne

Medlem
Skrivet av almblad:

@loerk:

Dark Souls 2 är den mest delade titeln i serien bland spelarna, vissa tycker om den andra gillar den inte alls. Tror de försökte göra lite som Dark Souls 2 och ha samman kopplade områden, men de misslyckades ganska brutal skulle jag säga. Själv tycker jag spelet är okej, absolut inte lika bra som Dark Souls 1 eller Dark Souls 3, men svagaste spelet i serien. Var tänkt ifrån börjat att Dark Souls 2 skulle vara betydligt mörkare spel än vad Dark Souls 1 var, om man nu ser i tidigare trailers. Facklorna skulle ha betydligt större betydelse i spelet, och skulle vara det ända sättet för att kunna lokalisera sig i de mörkare områdena i spelet. Men någonstans i utvecklingen så sket i den spelmekaniken. Men spelet skulle nog inte bli bättre för det, mer att atmosfären i spelet skulle ändras.

Den ända bossen man har klara minnen av så är Looking Glas Knight, tyckte uppsättningen till den striden var rätt så bra. Nästan lite samma som Penetrator från Demons Souls.

Ja looking glass knight var rätt schysst.
Tar tillbaka mitt tidigare uttalande, det finns två schyssta bossar i DS2. LGK och den där tanten i Abyss som skjuter lasrar överallt.
Ganska passande att sista bossen var den enda som faktiskt var rätt svår.

Medlem

Körde 3:an ikväll tack vare passionen här. Riktigt kul men SVÅRT i början. Snyggt spel måste jag säga.


signatur

“A painter should begin every canvas with a wash of black, because all things in nature are dark except where exposed by the light.”
― Leonardo da Vinci

Medlem

Bloodborne har helt klart de bästa bossarna, både design och svårighetsgradsmässigt. Det enda jag inte gillade med bloodbone var bloodvials (att man var tvungen att farma dem) och att man inte kunde lvl'a upp vid lanterns och inte kunde vila vid dem som man kunde med bonfires.
Jag hoppas innerligt att de gör en tvåa för playstation 5 och att dom gör om de två systemen så det liknar dark souls.

Medlem
Skrivet av dTexN:

Okej jag har ju inga att prata med detta om.
Jag har kommit till nameless king? Och känner ingen motivation att försöka mot honom. Jag har kanske gjort en 8 försök. Men detta var fruktansvärt tråkigt/kasst med hur kameran och synen är i första fasen. Ser ju inte vad gubben gör där uppe, det känns så rng.

Friede var jag säkert upp mot 20 försök, minst, innan jag klarade. Men där fanns alltid motivationen. Funderar på skippa med achievment :/

Testa låsa kameran på honom när han är i luften och flyger omkring, då är det mycket lättare att se vad han tänker göra och få in bra timing. Men nameless king är en av de svårare bossarna. Kommer nog ta ytterligare 10 försök innan du har han.

Medlem

För mig är det Dark Souls 2 som ligger närmast om hjärtat. Det är liksom så väldigt maxat, på nåt sätt. Så otroligt många områden, så otroligt många bossar, så otroligt många vapen och så otroligt många uppgraderingsmöjligheter. När allt innehåll är bra, så är ju det nånting väldigt positivt. Jag tycker också att PvP är bäst i 2:an, eftersom det känns som spelet som man kan ha mest nytta av PvE-skills i PvP. I de andra spelen känns det inte som att det översätts alls. Jag älskar också humanoida bossar eftersom jag har så väldigt svårt att lära mig oformliga bossar och deras rörelsemönster (Bloodborne t.ex. där så många bossar bara är en rörig massa av lemmar; jag får liksom inte in i huvudet hur deras attacker fungerar).

Medlem

En aspekt av Soulsborne-spelen som jag aldrig sett diskuteras, men som åtminstone jag tycker är väldigt frappant, är hur röstskådespelarna ofta mer eller mindre verkar trolla. Nästan ingen pratar normalt men det finns vissa som sticker ut som extra överdrivna och malplacerade. De pratar helt uppåt väggarna knasigt och överdrivet ibland. Men det funkar liksom ändå, och gör det till och med till en bättre upplevelse. På nåt sätt så får deras oseriositet helheten att framstå som ännu mer seriös, konstigt nog. Fastän jag brukar ogilla knas i spel så älskar jag dessa excentriker.

Lite exempel på vad jag menar:

DeS:

- Smedernas, i synnerhet Boldwins, helt överdrivna röst i synnerhet i fraser som "in trade" och "haven't ye any manners?"
- Sättet som Old King Doran skriker på när han dör

DS1:

- Master Logan som pratar helt utan inlevelse eller schvung, låter som att han aldrig provat säga meningarna förut, i synnerhet i fraserna "thank you, I'm saved" och "... the onward march of sorcery"
- Goughs oerhört överdrivna effekt på rösten

DS2:

- Carhillions karikatyr av en magi-mentor i meningar som "Young pupil! Do not take my teachings lightlyyyy" och "Sorcery is yet a mystery, even to me. Let us mature together, young pupil"
- Creightons dialekt

DS3:

- Yorshkas forcerade användning av gammaldags engelska ord
- Ludleths frossande i att han är ett skröpligt lik

Medlem
Skrivet av loerk:

Man behöver inte göra om i princip ett helt spel, om spelet faktiskt är bra.
Dark souls 2 har värdelösa copy pasteade bossar, och en enda svår boss i hela spelet.
För att inte tala om hur värdelöst dåliga animationer spelet har.

Så nej, jag överdriver inte.

Kanske det var om det var det första man körde.
Men det är mycket sämre än både DS1 och 3.

Att det nu på senare tid populariseras förstår jag inte.
Det kan iofs bero på att det bara är de som tyckte om skiten som fortfarande pratar om det.

Från ett mer objektivt perspektiv håller jag med att det är nog det som ligger längst ner i Soulsborne serien men tycker fortfarande du överdriver lite. DS2 är absolut inget dåligt spel om man bara tar det för var det är utan att jämföra det med de andra.

Jag lirade DS1 först men det var för typ 10 år sedan och gillade knappt spelet, ville bara kunna säga att jag klarat det haha. Nu har jag lirat ettan typ 10 gånger och älskar det men tycker den är så sjukt enkel nu bara.

Det var PvPn som lockade sen när tvåan släpptes för kollade PvP videos och tyckte det såg sjukt kul ut. DS2 hade enligt MIG absolut det bästa och mest balanserade PvPn av alla Soulsborne spel. De flesta lirar nog för PvE upplevelsen men fan jag nötade nära 100 timmar PvP i tvåan och älskade det. Tyckte inte trean hade samma feeling i PvPn även om den var helt ok, kan ha varit att jag bara tröttnat efter att ha lirat så mycket PvP.

Vad tycker du om DLCn i tvåan? Tyckte själv att DLCn var riktigt bra speciellt på bossfronten. Sinh, Fume Knight och Burnt Ivory King var DS2s bästa fighter. Arenan man slåss mot Ivory King är nog en av de coolare i hela serien också.

Medlem
Skrivet av 1337Figaro:

Från ett mer objektivt perspektiv håller jag med att det är nog det som ligger längst ner i Soulsborne serien men tycker fortfarande du överdriver lite. DS2 är absolut inget dåligt spel om man bara tar det för var det är utan att jämföra det med de andra.

Jag lirade DS1 först men det var för typ 10 år sedan och gillade knappt spelet, ville bara kunna säga att jag klarat det haha. Nu har jag lirat ettan typ 10 gånger och älskar det men tycker den är så sjukt enkelt nu bara.

Det var PvPn som lockade sen när tvåan släpptes för kollade PvP videos och tyckte det såg sjukt kul ut. DS2 hade enligt MIG absolut det bästa och mest balanserade PvPn av alla Soulsborne spel. De flesta lirar nog för PvE upplevelsen men fan jag nötade nära 100 timmar PvP i tvåan och älskade det. Tyckte inte trean hade samma feeling i PvPn även fall om den var bra också.

Vad tycker du om DLCn i tvåan? Tyckte själv att DLCn var riktigt bra speciellt på bossfronten. Sinh, Fume Knight och Burnt Ivory King var DS2s bästa fighter. Arenan man slåss mot Ivory King är nog en av de coolare i hela serien också.

Japp i regelrätt PvP led 3an lite. Men den glänsde när det kom till invasions.
Sjukt hur underbart det var när man dödade en host och hans fantomer helt ensam.

Inaktiv
Skrivet av loerk:

Japp i regelrätt PvP led 3an lite. Men den glänsde när det kom till invasions.
Sjukt hur underbart det var när man dödade en host och hans fantomer helt ensam.

Invasion-PVP är roligast.
Kanske för att jag suger på dueller men tycker det är roligare att ha en twinkad gubbe och gå in och slakta flera stycken.
Körde en hel del sådana invasions i Remastered förra sommaren och gjorde en video:

I början kände jag mig elak men sen vande jag mig och glömde bort saker som medkänsla och sympati. Försökte komma på topplistan av flest indictions men det var alldeles för tidskrävande.

Medlem

För mig har From software och framför allt Miyasaki gett mig något som eleverat över mitt spelintresse. Deras spel, världar och karaktärer har blivit ett intresse i sig. Communityn och alla streamers skapar trollbindande innehåll och jag har nog sett sammanlagt 15-20 kompletta genomspelningar som ett komplement till mina egna.

Min första karaktär i samtliga spel håller jag oerhört kär och varje sparfil är minnen från hundratals och åter hundratals timmar.

Dark Souls var mitt första spel och det är även det jag håller högst. Sen kommer Bloodborne. Helvete och satan vad bra Bloodborne är.

Får jag inte mer material från Elden ring snart kommer jag ramla ihop i en hög (och börja om på en ny karaktär i DS3 fast jag lovat att inte göra det).

Medlem

PC Gamer intervjua 'Stray_Demon', en snubbe som har ritat över 140 "fake-lore"bilder från Elden Ring samt en lite lore text till varje bild. 1+ bild varje dag i 100+ dagar, dedikation minst sagt.

Jag kollar dagligen in en snabbis på https://www.reddit.com/r/Eldenring/ i hopp om något nytt om spelet, men alltid förgäves. =(


signatur

The more I practice, the luckier I get.

123
Skriv svar