Spelar du om spel?

Medlem

Det beror helt och hållet på vilket spel det är, är det spel / spelserier jag är totalt in love med så kör jag ofta om dem flera gånger. Jag köper dem också på flera plattformar och kör ofta för platinum på ps4.

Spel / Spelserier som Doom, Resident Evil, Alien Isolation återkommer frekvent pga. den fantastiska atmosfären och känslan. Ibland blir jag bara sugen på att tex plocka fram ett riktigt bra spel som återger en viss känsla, säg sci-fic horror, eller ww2-realism, strategi, eller något annat för den delen.

Förövrigt så spelar jag också om en hel del titlar på ps4 av den enkla anledningen att jag försöker få alla achivements / platinum. Det behöver inte vara pga. njutningen av spelets story per sig utan mer utmaningen att klara alla målen och få 100%.

Multiplayer är en helt egen kategori, där känns det ganska uppenbart att man går tillbaka och spelar eller tillbringar massa tid i de spel man gillar.

Medlem

Typexempel på spel jag antingen klarat mer än en gång, eller ämnar göra det:

The Witcher 2 & 3
GTA V
RDR2
Gears of War 3
Gothic 3
XCOM 1 & 2

etc, etc.


signatur

I drank what?

Inaktiv

Väldigt sällan. I princip aldrig med story tunga rpg. FPS kan jag köra svårare emellanåt om det inte är för tidsödande.

Men sen spelar jag väldigt mycket strategi (TW, HOI, EU etc). Och de spelen har ju omspelningsvärde som heter duga.

Medlem

Spelar inte ens klart spel

Backloggens befriare

Tyvärr. Det är ju för mig en stor anledning till att min backlog är så förbannat tung. Kan spela om spel alldeles för mycket. Och för ofta. Vissa spel spelar jag om mer eller mindre årligen, och då snackar vi inte små 8h äventyr, utan t.ex. RTS-kampanjer som Age of Empires I & II + expansioner. StarCraft: Brood War, eller TBS som HOMAM3, som nog blivit en gång var 3:e år åtminstone sen det släpptes. Och det är en 300h varje gång som bara slukas. Med flera, skulle jag räkna upp alla spel som går runt skulle det ta för mycket tid. Final Fantasy VII har jag nog spelat igenom nära 10 gånger..

Jag både gillar och inte gillar det. Jag gillar ju spelen, annars hade jag ju låtit bli. Men jag försöker att dra ner på det.

En annan dålig egenskap jag har är att jag gärna spelar om hela spelserier till spelsläpp. T.ex. hela Mass Effect trilogin inför Mass Effect: Andromeda, Diablo I & II + Lord of Destruction inför Diablo 3, Dragon Age Origins och tvåan inför Inqusition, osv...


signatur

Ad hoc addendum

Medlem

Mja, Det spelet jag lirat mest på min steam lista just nu är ju "The Binding of Isaac: Rebirth" som jag har 718 speltimmar på.
Man kör om och om och om igen för att försöka att få alla items... då det i stort sett verkar helt omöjligt.
Men det är ändå ett sjukt kul spel att döda lite tid med.

Testpilot

Tja oftast spelar jag inte om spel men vissa klassiker kan man ju inte låta bli.

Fallout spelen har jag kört igenom flertalet gånger , 1an och 2an körde jag många gånger. New vegas körde jag dock bara igenom 1ggn.
Jedi Knight spelen körde jag som god resp ond , samma för Knights of the old republic 1 och 2
Körde igenom Dragon Age 1 och 2 flertalet ggr också för att få se fler utfall och spela som andra klasser. Det gäller för andra spel som Baldurs Gate 1 och 2 , Neverwinter nights 1 och 2 mfl rollspel.

Har spelat om Mass effect 1-3 delarna flertalet gånger , särskilt 2an.
Skyrim har spelats igenom 2 ggr som olika klasser innan jag slutade.
Har kört igenom Witcher 2 minst 3 gånger för att se alla val och med DLC aktiverade. Kan kanske bli en ny genomspelning av Witcher 3 så småningom också

Dishonored spelen har jag kört igenom flera ggr också , dels då de släppt DLC och dels för att spela kaotisk/icke kaotisk samt i de senare spelen för att testa mellan olika skills.
Xcom och Xcom2 har man ju kört igenom så många gånger att det inte är klokt. Minst 1 ggn per DLC som släppts till dessa.

Finns ju många andra spel som nämnts som är gjorda för att varva om i svårare svårighet som Diablo spelen.
Listan kan bli längre som jag tänker efter.

För mig kan vissa spel vara värda att köra igenom om de har en story som skiljer sig och att man har olika typer av karaktärsklasser som gör genomspelningen annorlunda.
Ett annat alternativ är om DLC kommer till spelet som förändrar grundspelet fundamentalt , då kan det vara skitkul att spela om då spelet skiljer sig ordentligt.

Skribent

Väldigt sällan, men det finns några undantag. Spel jag kör om någon gång då och då är Max Payne 2 och Final Fantasy-spelen.

Annars har jag svårt för att spela om spel, speciellt om de är långa. Älskade Witcher 3 och försökte mig på en extra genomspelning, men tröttnade efter bara någon timme. Been there, done that.

Medlem
Skrivet av Xeran:

Känns som att det är det enda jag gör. Spelade igenom Mass Effect 2 som kvinnlig renegade och fortsatte sen med 3an, riktigt kul genomspelning, gjorde typ tvärt annorlunda som jag gjort tidigare. Så när jag var klar började jag spela igenom 3an igen fast en riktig paragonspelning, så som det ska spelas

Paragon? Riktig? Pfft! I min värld är renegade FemShep canon. Har försökt spela paragon någon gång, men det känns som att slå på en PG13-version av favoritspelet 😉


signatur

När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.

Medlem

Dark Souls 1 och 2 har jag varvat halvägs in i NewGame+för att få platinum. Trean var för stortså jag kom bara halvvägs in NewGame.

När det gäller filmer så har jag sett Matrix väldigt många gånger. Och Sagan om Ringen. Även Star Wars ser jag om då och då. Och Harry Potter. Jag har bra bildminne så jag kan filmerna i stort sett utantill, men det är som att se en solnedgång eller en stjärnhimmel - jag vet hur de ser ut men de är vackra oavsett.

Medlem

Spelar igenom half-life seriern varannat år ungefär..

Just nu håller jag på och spelar igenom Metro seriern igen.. Redux denna gång (rekommenderas).. taggar inför Metro Exodus i februari

Flakmonkey

Intressant att höra allas tankar kring det här och det verkar ju som att flertalet ändå spelar om sina spel. Men en fråga från mig blir ju då om hur prioriteringen går till mellan att spela om något eller ta itu med något nytt? För jag antar att ni precis som jag inte har oändligt med tid så någonstans behöver ju en prioritering göras. Eller är det kanske som så att det inte finns någon backlogg (min är oändlig känns det som) utan det kommer ett par spel varje år som är intressanta och resten av tiden kan fyllas med omspel av personliga favoriter?

Medlem

Nu så här på äldre dagar (30+ och småbarnsförälder), spelar jag nästan mer gamla klassiker än nytt - åtminstone om jag spelar själv.

Det varvas väl 50 / 50 av nytt vs. klassiskt - och jag spelar klassiker på Hard för att ge spelen lite extra handikapp.

Jag lirade precis igenom MGS 3 HD edition på min gamla PS3.
Spelet står sig än idag! Hittade massor av nya tokigheter och easter eggs! Karaktärerna , röstskådespelet är underbara. Dessutom är mellan Snake och Ocelot som bäst i MGS 3!

Revolver Ocelot
Medlem

Spelar inte om singelplayer-spel, både pga tidsbrist och att det inte känns kul. Upplevelsen blir aldrig som första gången och första upplevelsen av spelet blir bättre om man vet att det bara är 1 spelomgång man har på sig. Spel med valmöjligheter blir svårare när man vet att man inte spela det igen.

Medlem

Allt ska ju vara singelplayer open world eller något sketet early acces multiplayer nuförtiden.. jag trivs bäst i lite mer linjära spel.. det är något med att ta över baser och annat trams som man aldrig besöker igen ändå som inte lockar.. witcher 3 och fallout är det ända jag gillat med öppna landskap.. men hamnar alltid tbx i dom äldre first person spelen av något anledning..

Inaktiv

Om det finns ett ordentligt omspelningsvärde spelar jag oftast om, för min del innebär det nog mest storybaserade spel där val och liknande gör sig hörda. Men vanligtvis spelar jag inte om spel så ofta, det finns alltid nya spel att spela härnäst. Däremot har jag heller aldrig spelat klart så många spel som jag gör nuförtiden, till PS4 har jag 218 klarade spel.

Quake-konnässsör

Svårighetsgraderna ligger för mig väldigt mycket i fokus, att försöka bli bättre och se möjligheterna när fienderna kommer emot. Europa Universalis, Stellaris, Total War: Warhammer 1 och 2 har jag kört om väldigt många gånger, exprimenterat vilka delar man kan effektivast ta över först för att få de bästa förutsättningarna. Dark Souls och Bloodborne har jag kört igenom mellan 10 - 30 gånger, man tappar räkningen, men svårt att inte gilla de spelen.

Men tycker också berättande baserade spel har en viss charm, då när resan är en av de högre målen i spelen. Witcher, Mass Effect, Zelda, Assassins Creed.

Har också börjat spela om lite äldre NES och SNES spel från barndomen. Men där är det mesta dels nostalgin, men självklart finns det guldklimpar bland dem också. Shadowrunner, Yoshi Island, Mario RPG för att nämna några.

Survival spel, vet jag inte riktigt om det räknas som att spela om spelet flera gånger. De flesta av dem har inte något riktigt slut. Har börjat spela om Conan Exile tillsammans med några bekanta som köpte det under steamrean nu, men i dessa spel så tror jag att sällskapet är den viktigaste delen.

Men tror också att jag har lätt att spela om spelen, njuta av dem och få se spelet från en annan vinkel, fundera över vad som kunde ha gjorts bättre och vad som är riktigt bra. Tror att man lär sig mycket av spelmekaniken och speldesign genom att spela igenom spel flera gånger, då man alltid hittar något nytt att fundera över.

Medlem

Ja det händer, riktigt bra spel, exv mass effect 1-3. Dock får det gå något år eller två mellan så man inte har allt färskt i minnet.


signatur

Ducati Streetfighter 848

Hobbyjapan 🇯🇵
Andreas Eklöv 🌿

Väldigt sällan nuförtiden. Förr, när jag hade vad som känns som eoner av tid jämfört med idag, spelade jag om spel ganska ofta. Men då hade jag också betydligt färre spel att spela jämfört med nu. Men spel jag verkligen älskar spelar jag om än idag. Spel som Super Metroid, Metroid Prime (främst ettan men även trean), Final Fantasy VII, Resident Evil 4, Final Fantasy XII, Earthworm Jim 1, med flera spelar jag fortfarande om titt som tätt.

Ett nutida exempel som jag inte hade tänkt spela om är Ys VIII: Lacrimosa of Dana. Jag spelade igenom det på PS Vita när det släpptes, och tänkte nyligen "bara testa" hur det fungerade på Switch. Vips sögs jag in i spelet igen och plöjde ner 55 timmar i det. Men det är ett exempel på ett spel som har det där svårspecificerade "det", den där känslan eller underhållningsfaktorn som lockar tillbaks en. Finns många andra spel som är riktigt bra som jag aldrig spelat om, exempelvis första Ni No Kuni, eller Radiant Historia. Varför jag spelar om vissa bra spel men inte andra vet jag faktiskt inte.


signatur

Allmän Japan-konnässör och smått besatt av allt som heter JRPG och Metroid.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Plattformar: PC, PS5, PS4 Pro, Nintendo Switch, N3DS, PS Vita, IOS/Android.

Medlem

Om det finns olika slut så är det ett gränsfall. Känns sådär att lägga ned flera timmar bara för en annan slutscen. Laddar hellre en save precis innan slutet om det skulle vara så. Men om den större delen av spelet blir annorlunda, om man t ex väljer en annan klass eller spelstil så kan det vara kul. Då beror det också på spelet i övrigt, hur mycket frihet som ges. Det enda singelplayer-spel som jag spelat om flera gånger är Skyrim, där har jag bytt klasser och spelstil och friheten gör att upplevelsen blir annorlunda, även om man vet vad som komma skall. En del MMORPG t ex LotRO och ESO har jag också "spelat om", samma sak där: om man byter klass och/eller ras så att man dels börjar i en annan zon och dels byter spelstil så är det skoj.


signatur

Time flies like an arrow, fruit flies like bananas.

We judge ourselves by our intentions and others by their behaviour.

jbx
Medlem

Har spelat om skyrim tre gånger och Witcher 3 två gånger. Sen alla Walking Dead och några fler telltale spel. Det blir lätt så för mig eftersom jag är fanatisk samlare av acheivements och trophies.


signatur

Xbox Series X | Playstation 5 | Nintendo Switch

KoP
Medlem

Spelar väldigt sällan om spel (förutom gamla Amiga/C64 spel) då jag brukar ta mig igenom spelen på ett ganska grundligt sätt genom att utforska allt. Personligen tycker jag upptäckar-magin inte finns där längre om jag ger mig på ett spel igen. Man har ju så att säga redan gjort och sett det mesta. Sen så finns det alltid något annat spel att gå vidare till.

Medlem

Händer väldigt sällan numera pga av främst tidsbrist. Om jag gör det så är det gamla klassiker från 8 eller 16 bits tiden eller co-op med en polare.

För det mesta är det lite som knark, jag spelar om det för att jag vill ha samma upplevelse, samma kick, jag fick första gången. Upptäcker snabbt att jag inte får det, tröttnar och går vidare till annat. Jag kan skylla på att spelet inte har åldrats väl men så är inte alltid fallet. Jag vet ju vad som ska hända och har helt enkelt lättare för att tappa intresset när det inte går min väg eller något annat pockar på uppmärksamhet.

Men så finns de där guldkornen i spelsamlingen jag då och då återvänder till. Outcast, LoZ: Ocarina of Time, Mass Effect-serien, Dragon Age, CoD: Modern Warfare och Witcher 3 plockar jag lätt upp igen utan att tröttna. Visst, en viss tid mellan genomspelningarna måste det gå men vid semestern blir det alltid något av detta jag plockar upp först för en grundlig genomkörning. Den här julen har det varit Dragon Age: Inquisition som gällt.

Det samma gäller även för böcker och film. Det finns vissa böcker (som ex.vis. Hitchhiker's Guide to the Galaxy) jag kan plocka upp igen men annars är de utsmyckning för min bokhylla.


signatur

Viam inveniam aut faciam

Medlem

Spelar om spel som jag tycker har en bra story/setting och spel som erbjuder replayability speltekniskt. Även gamla retro-klassiker ibland.
Kan nämna:
XCOM
Civilization
Monkey Island
Zelda (främst A Link To The Past)
Star Wars: Knights Of The Old Republic 1 & 2
Baldur's Gate 1 & 2
Neverwinter Nights
Fallout 1 & 2
Shadowrun (båse gamla och nya - nya ofta med workshop äventyr)
Witcher 1-3

och just nu, Mass Effect 1-3. Men dom mäter sig inte riktigt med dom andra...

Medlem

Om det är ett spel jag tycker om väldigt mycket händer det att jag spelar om det. Oftast för att jag vill uppleva allt igen även om upplevelsen inte blir exakt samma som första gången man spelade det. Ibland kan det också vara av nostalgiska anledningar som gamla retro spel. Har det gått en längre tid sen jag spelade ett spel kan jag gå tillbaka och spela om det då för att jag har glömt mycket av det, eller för att plocka upp achievments.


signatur

PS2, PS3, PS4, PSP, New 3DS XL, NDS Lite, Wii, N64, Sega Mega Drive, GBC
PC: GTX 1060, MSI Z170A Krait Gaming 3X, 16GB DDR4 @ 1066.7 MHz

Medlem

Jag håller med. Ta the Witcher 3 t.ex. Fullständigt magiskt på alla vis, men bara en gång. Jag kanske spelar om det om fem år igen.

Sen finns det ju spel som jag spelar ofta. Undrar hur många gånger jag och polarna har co-opat igenom Halospelen. Säkert 500 gånger, så det är lite olika från spel till spel, men rollspel tenderar att bara vara magiska en gång, annars blir det som du säger påtvingat annorlunda.

Medlem

Jag har numera väldigt lite tid att spela på grund av jobb, barn och bokskrivande. Därför blir det lätt att jag väljer en gammal trygg titel när jag ska spela - en där jag vet att jag får valuta för den tid jag investerar.

De spel jag spelar om är generellt de jag betraktar som 10/10, vilka fortfarande kan kännas 9/10 även vid en andra omspelning. Dvs. där kombinationen av story, spelkänsla och nostalgi nästan når upp till samma topp som den första genomspelningen. Mass Effect 1-3, Horizon: Zero Dawn, Vampire: Bloodlines och The Witcher 3 är mina senaste omspelningar. StarCraft + Brood War körde jag också för 5-7 år sedan.

Kan också spela om spel med många och öppna slut. T.ex. Until Dawn på PS4 där hur bra man spelar påverkar hur många överlevare man får m.m.

Edit: Glömde nästan det viktigaste. The Last of Us spelar jag om varje vinter. Längre än så kan jag inte vara ifrån Noel och Ellie - och där handlar det om att dynamiken mellan de båda karaktärerna är så unik och vacker att jag inte är villig att släppa taget om dem (även fast den första genomspelningen alltid kommer att vara den överlägset bästa).


signatur

När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.

Flakmonkey
Skrivet av Nomman:

Jag har numera väldigt lite tid att spela på grund av jobb, barn och bokskrivande. Därför blir det lätt att jag väljer en gammal trygg titel när jag ska spela - en där jag vet att jag får valuta för den tid jag investerar.

Intressant att tidsbristen kan vara en anledning för dig att välja ett spel du redan lirat när den får mig att göra det precis motsatta och bara spela nya (för mig iaf) titlar. Visst kan det hända att man bränner sig någon gång (även om det är otroligt sällan numera tack vare att man bara inte ha bilder i en tidning, eller baksidan av en förpackning att gå på längre) men antar att jag tycker att den risken är värd chansen att få en helt ny 10/10 eller 9/10-upplevelse kontra en som visserligen är jättebra men som jag redan upplevt.

Medlem

Dark Messiah of Might and Magic
X-Com: Terror from the Deep
Mass Effect trilogin
Planescape Torment
Doom
Doom 2 + expansionerna/versionerna

Är väl de spelen man återkommer till med jämna mellanrum

123
Skriv svar