Favoritögonblick från Witcher 3 – spelet firar tre år idag!

Skribent
Favoritögonblick från Witcher 3 – spelet firar tre år idag!

Det är svårt att greppa att det redan har gått tre år sedan CD Projekt släppte sitt mästerverk. I en post på Twitter uppmanar nu utvecklarna CD Projekt att dela med dig av ditt favoritögonblick eller screenshot från spelet.

Vi vill gärna höra om ni har något ögonblick ni tyckte var särskilt givande. Till exempel: en bra quest, komisk händelse eller om du grät en skvett. Multimedia uppskattas!


signatur

Skribent på FZ och allmänt olycklig.

Skribent

Min är nog questen när man ska hitta en kvinnas stekpanna.


signatur

Skribent på FZ och allmänt olycklig.

Destroyer of framsidan
Hedersgurka

När man..

..träffar Ciri i stugan med dvärgarna. Så många timmar av letande och questande senare. Gåshud och eventuellt en liten gamertår.


signatur

Trottoarkantssnubblande insjögangster.

Medlem

Stackars Skjall 😢


signatur

I saw this wino, he was eating grapes. I was like, "Dude, you have to wait". - Mitch Hedberg

Medlem

https://youtu.be/aior8jfINtI

Till och med andra playthrough fick jag tårar i ögonen.

ELF
Medlem

Hela spelet. Nuff said...

Njöt av varenda quest och att bara vandra runt i världen.


signatur

www.fckdrm.com - DRM år 2024? Ha pyttsan.

gnu
Medlem

Det är ju lätt deras fylleslag för mig 🤣

Medlem

Priscilla's sång. Blev helt blown away när den scenen kom.

Medlem
Avstängd

500+ timmar. Finns bara ett minne av det. Vägrar besudla det med att skriva ner det

Medlem

Spelet vann över mig helt när jag gjorde Family Matters-questlinen. Då var jag helt körd, och inget som kom efter gjorde mig besviken. Bästa spelet någonsin.

Medlem

När man (beroende på hur man spelat) återvänder till sin uppdragsgivare och ser att han hängt sig själv, den första riktigt oväntade och tragiska scenen som jag hajade till ordentligt på.

Eller när jag (av misstag) trampade ihjäl Tummelisa, skrattade så att tårarna sprutade.

I övrigt så finns det så många starka scener och avslöjanden genom hela spelet och i alla dess sidouppdrag att det blir omöjligt att lista alla.

Witcher 3 och dess expansioner är nog den i särklass mest kompletta, underhållande och rörande spelupplevelse jag haft to date

Medlem

Det var nog när jag pushat igenom den där skitsvåra eskortgrottan tidigt i spelet, på death march. Efter den var blev det bara lättare och lättare.

Medlem

För mig är det nog när Geralt träffar The Crones häxorna första gången. Mest p.g.a. musiken som tonsätter scenen. Fantastiskt.

https://www.youtube.com/watch?v=ob9F1lsULIA för de som kanske glömt.

Medlem

När man får Bloody Baron att öppna sig och berätta mer om vad som hände och hur han behandlat sin familj. En otroligt välskriven karaktär och en grymt bra quest.

När man tar sig till Isle of Mists var först komiskt, när de sju dvärgarna skulle återförenas, och sen otroligt rörande när Geralt hittade en livlös Ciri i stugan. Jag skyller tårarna på löken jag hackade precis innan.

Gaunter O´Dimm i Hearts of Stone. Slutscenen när han går ner från skyn på en osynlig trappa och förklarar att kontraktet är uppfyllt. Den musiken, den stämningen. Underbart.

Medlem

Spelet är så fullt av bästa minnen, sopar fullständigt mattan med allt jag spelat tidigare. Det finns så många tillfällen som spelet lämnat mig mållös och helt slutkörd.

Men som nämnts ovan, Precillas sång i baren var...häpnadsväckande. Tårögd och mållös och utan att riktigt veta vad jag skulle göra...och questen som följer, jösses...

Spelet är en upplevelse som klår alla filmer, spel och böcker jag någonsin sett/spelat/läst.


signatur

"AT LAST, SIR TERRY, WE MUST WALK TOGETHER."

FM-guru
F.d. Sisyr

Jag kan inte påstå att jag tycker det är den bästa scenen i spelet, men av någon anledning är den scen som alltid dyker upp i mitt huvud den i Kaer Morhen när man groggar järnet med de fåtal witchers som finns kvar + Yennifer etc. Det var en lång scen, fylld med underhållande dialog och trivsam atmosfär som helt enkelt fastnade.

Avstängd

Inte favorit men oförglömlig är Vesemirs död och begravning:

Medlem

Har inte ens spelat. Men det här är fantastiskt bra. https://www.youtube.com/watch?v=c0i88t0Kacs

Medlem

Faktiskt mitt uppe i en genomspelning av detta (nästan klar, bara Blood & Whine kvar). Spelade det när det kom och sen rörde jag aldrig dlc-paketen som släpptes. Ett fantastiskt spel, men vet inte om jag skulle kalla det rollspelens rolls royce... Inte nog med djup för det, det saknas ett par lager.

Mitt favoritminne är nog scenen med Trollololo, det sjungande bergstrollet som fått i uppdrag att vakta några båtar. Alla sekvenser med trollen är fantastiska men den här är min favvo.

Medlem

@erikcedervall:
När man rider in i Toussaint och ser vyerna. Visade sig sen att blood and wine är bättre än vanilla:D

KoP
Medlem

Bästa minnet är nog när jag hoppade i en båt och spelet kukade ur och Geralt flög 200 meter rakt upp i luften.

Eventuellt questen då Geralt ska göra bankärenden men fastnar i oändlig byråkrati.

Medlem

Det svårt att koka ned det till bara ett enda favoritminne, så jag måste nog dela med mig av två. Minst. Kanske blir fler när jag börjar skriva.

I slutet av Wild Hunt-historien när jag får se Ciris alla flashbacks av våra minnen ihop. Snöbollskriget, när vi slog sönder alvjävelns laboratorium, osv. Första gången visste jag inte ens om hon skulle överleva. Jag visste inte om det fanns alternativa slut eller inte, och jag visste inte om jag hade gjort rätt val. Men av flashbacksen att döma kändes det som att jag hade gjort rätt val. Som om jag hade varit det stöd som Ciri behövde. Som att jag i min Geralt-skrud faktiskt hade betytt någonting för henne...

Och sedan, efter en tur hos kejsaren, fick jag se att hon lever! Fantastiskt!

Historien i Hearts of Stone är också fantastiskt. Första gången jag träffade Olgierd avskydde jag honom. Mer än avskydde. Jag hatade honom. Jag högg till och med av honom huvudet vid ett tillfälle [trots att jag var tvungen att spela om samma fight flera gånger för att få göra det]. Så illa tyckte jag om honom. [...] Men att sedan steg för steg få grepp om hans karaktär, för att till slut vara beredd att offra livet för att rädda honom. Det är en otrolig resa. Kan inte komma på något annat sammanhang där jag har ändrat uppfattning om någon på samma sätt som jag gjorde där. Vare sig i film, spel eller verkligheten.

Blood and Wine har jag faktiskt bara börjat. Nästa gång jag förtjänar ledighet från världen ska jag ta mig an det, i hopp om att få ytterligare något minne att bära med mig

Edit: Roligt var också i min andra omspelning, då jag var väldigt noga med att provocera Yennefer vid varje tillfälle som dags [för att inte råka bli ihop med henne igen]...

Vid ett tillfälle blev hon så arg att hon kastade mig i sjön - genom en portal. Skrattade högt, så otroligt överraskande!


signatur

När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.

Geeks Gaming
Skrivet av Sillgam:

För mig är det nog när Geralt träffar The Crones häxorna första gången. Mest p.g.a. musiken som tonsätter scenen. Fantastiskt.

https://www.youtube.com/watch?v=ob9F1lsULIA för de som kanske glömt.

Hela den questlinen är magisk! Sen när man får veta hur allt ligger till i ”byn”....riktigt bra skrivet!

Medlem

Jag försökte gå i säng med alla 3 av kvinnorna, blev inte så lyckat om man säger som så...:D

Medlem

Transvestiten Elihal.

Medlem

Priscillas sång är något som fastnat i minnet, väldigt stark sekvens


signatur

"Speed has never killed anyone, suddenly becoming stationary... That's what gets you"

Medlem
Skrivet av Nomman:

Första gången jag träffade Olgierd avskydde jag honom.

Jag kände exakt likadant för baronen. Alkoholist, hustrumisshandlare och en allmänt dålig människa. Men när han öppnar upp och berättar om sitt förflutna, med posttraumatisk stress, krig och andra hemskheter som påverkat honom så får man en djupare förståelse för varför han är som han är. Finns fler karaktärer i spelen som har samma djup. Inte alls samma känsla som man får i vissa andra spel, där den onde är genomond och den gode är felfri. Geralt är ett själviskt svin ibland, och även de sämsta människorna man möter kan ha positiva karaktärsdrag under ytan.

Medlem

Första gången man sätter sin fot på Skellige island efter att båten har crashat var mäktigt med den mystiska vackra musiken som skiljde sig från den andra musiken.

DLC paketet Hearts of Stone när man är i det där spökhuset var helt fantastiskt med mörker och den där äckliga groundskeeper utan ansikte med det stora vapnet som grävde ner kroppar i trädgården. Människor som inkräktat på tomten.


signatur

((( ....You Can Try and Live in Darkness, But You Will Never Shake the Light.... )))

==> NES,, Mega Drive,, N64,, PS2,, Xbox,, GameCube,, PS3,, PS4,, Wii U,, Xbox 0NE,, Steam,, Switch,, PS5 ==>
_____________________________________________________________________________________________________
|| Windows™ 10 Home || Cool Master® || Intel® Core i7 6700K @4.00Ghz || ASUS™ GeForce® GTX 1070 || Kingston© Hyper X Fury --32GB DDR4 @2133Mhz || GigaByte™ Z170 Gaming k3 || EVGA™ 600W || KiOXiA® Exceria 420Gb SSD || Seagate™ Barracuda 2TB HDD || ROCCAT™ Tyon --Laser || Logitec™ G710 || ASUS™ VG248 LCD 24" 1080p @144Hz || Bahnhof™ 250 Mbit --Fiber || OpenVPN™ + WireGuard™ ||

12
Skriv svar