Hellgate: Multiplayer Beta

Medlem
Hellgate: Multiplayer Beta

Ok har varit i multiplayer betan ett tag nu, och som ett första inlägg tänkte jag argumentera vad jag tycker är bra och dåligt. Att det är beta fortfarande är nästan irrelevant eftersom spelet är dagar ifrån en Gold-version, så egentligen bör det här sammanfatta vad man kan förvänta sig av fulla versionen.

Till att börja med så är det här ett hack 'n slash spel. Det innebär att det ska bedömas som ett sådant. Hack 'n slash representeras lämpligen bäst av Diablo 2, kanske det mest välkända sådana spelet med ett ton efterföljare där jag personligen tycker Titan Quest kom närmast tronen. Nu är det här i princip samma utvecklingsteam som nämnda Diablo 2 och det märks. Vad är då hack 'n slash? Jo, du slaktar monster på löpande band, springer rakt igenom areor utan att egentligen behöva utforska dem, och samlar på dig drops som en gnu. Enda gångerna man egentligen stöter på problem i ett hack 'n slash är när man möter bossar. Så även i Hellgate. Du ska vara ett riktigt miffo för att dö av de horder av läskiga spawns som springer rakt emot dig men stundtals dyker en boss upp som endast har som jobb o se till att du dör, vilket sker med jämna mellanrum. Å andra sidan som belöning för att du precis blivit färs så när du är klar med bossen så ligger tonvis med prylar redo för dig att sälja, omvandla till reservdelar för att bygga nya vapen, eller att nyttja som våldsverktyg.

Vad mer kan man begära? För att titta på presentationen, dvs grafik o ljud, så ska jag först nämna att spelet kraschar brutalt när man kör det i dx 10 läge. Eftersom jag är en riktig amatör (känns så, iaf) så kör jag Vista på min nya burk. Det innebär att även med nVidia's senaste beta-drivisar så måste jag köra dx9 versionen och dessutom i ful-compat-läge. Å andra sidan så gör det här ingenting för spelet ser riktigt bra ut. Ibland blir jag lite irriterad över fysiken, som t.ex när man spränger en trälåda och bitarna flyger omkring för att landa stående. Ja ni läste rätt. Rent fysikaliskt så måste det vara 1 på en miljon för att en träbit ska landa på korta sidan och stå rakt upp med explosiv kraft bakom, men så sker rätt ofta i Hellgate av någon anledning. I övrigt så känns det kul att blasta lådor, explosiva tunnor och lite andra föremål som kommer ivägen för min gubbe men det blir ganska snabbt repetativt.

Monstrena köttar man på med hjälp av diverse fantasifulla konstruktioner, med tillhörande bonusar. Småkul att skjuta iväg insekter som käkar monstrena rena från skelettet t.ex. Lite trist att rocket launchern faktiskt känns underpowered jämfört med en del andra brutala våldsverktyg.

Ok så det flyter på rätt bra, och det är faktiskt stundtals riktigt roligt. Det enda jag kan säga som erfaren gamer är att jag kan se det här spelet bli enformigt ganska snabbt. Miljöerna är ungefär likadana hela tiden, redan på lvl 10 känner man igen sig i det mesta även fast det blir en ny bana då och då. Problemet är relevant eftersom hela spelet hör hemma i ett sönderbombat nukleärt vinter-London alternativt i diverse randomiserade tunnlar, vilket gör att hela spelet spelas i något slags gråskala med lite färg här och där. Faktum är att detta syns bäst om man gör en karaktär med vitt hår. Vart man än går så kommer man se kontrasten mot bakgrunden. Jag tror Tabula Rasa, som på många sätt och vis är väldigt lik Hellgate i "spelsätt" ändå kommer vara längre på grund av att miljöerna inte är lika ensidig i längden. Å andra sidan så kommer variationen i Hellgate igenom all utrustning som droppar, men i slutändan så är det bara olika sätt att matematiskt påverka hur snabbt man avverkar datorstyrda kreatur - så jag tror Tabula Rasa har övertaget här för mig.

En aspekt vad gäller spelstil när jag ändå snackar om de båda liren är att i Hellgate finns en FPS-liknande motor där hur man siktar med musen faktiskt spelar viss roll. Siktar du i taket så missar du, medans i TR så är det auto-lock och endast små saker som position, höjd, osv som gör skillnaden. Efter lock kan du lika gärna peka bössan rakt upp. Jag föredrar Hellgate då det blir lite mer skill-orienterat vad gäller detta.

Klasserna är ganska balla och fruktansvärt obalanserade i Hellgate. Guardian är s.k. easy-mode. Engineer är kanonmat. Däremot så gnäller många på Evoker vilket jag inte kan förstå. Kör man en Evoker rätt dvs man skiter i vapen och lägger allt på power så man har ett outtömligt batteri för spells så blastar den allt som kommer i sin väg så fort att man aldrig hinner ta skada. Det är lite synd att mobbar i regel inte poppar upp bakom ryggen på en, för då kanske det skulle bli problem - men röjer man metodiskt och ser till att kolla hörnen med Evoker så är det fan easy-mode det med.

Så över lag så har jag bestämt mig för att köpa det här spelet och i första hand lira det som ett single-player lir. Sen kör jag Tabula Rasa för multi och för en MMORPG-känsla. Jag är säker på att Hellgate kommer bli värt degen på det sättet men jag är också säker på att jag kommer tröttna på skiten efter någon månad.

Så, då vet ni.

#blogg

1
Skriv svar