Luminous är en rutinerad nykomling. På pappret är visserligen Forspoken deras debut, men teamet ansvarade tidigare för evighetsprojektet Final Fantasy XV. Deras nya titel, som tidigare var känt som Project Athia, är både likt och olikt FFXV. Där det tidigare var en öppen värld är detta ännu öppnare. Och där Final Fantasy-spelet handlade om fyra unga män på roadtrip handlar Forspoken om en ensam ung kvinna som närmast flyger fritt.
"Om en ensam ung kvinna som flyger"
Till en början är Frey Holland ensam på fler sätt, då hon ramlar in i fantasyvärlden Athia via en portal från ett hårt, isolerat liv i New York. I Athia är hon först vilsen, men snart börjar hon knyta tajta vänskapsband som hon aldrig haft förut. Livet går från betong och fosterhem till drakar och fantastisk parkour, och även om Athia balanserar på randen till undergång har åtminstone Frey aldrig levt så som hon lever här.
Frey är inte i New York längre.
Det syns inte här, men Frey får ett bättre liv i Athia.
Friheten är slående.
Athia kämpar för sin överlevnad, men hoppet börjar dö.
David mot Goliat.
Freys liv går från tragiskt till magiskt.
Den ensamma unga kvinnan är inte ensam längre.
Forspoken mixar magi med magisk parkour och resultatet är åtminstone visuellt bländande.
Stora, karga miljöer som Frey flyger genom. Ruiner av stora städer, skyhöga berg och vidsträckta fält. Jag får inte spela utan tvingas sitta vid sidan om som passiv åskådare, och som en sådan ser striderna mer stelbenta ut än parkour-delen, även om det är för tidigt för att dra några slutsatser. Nog ser actionrollspelet åtminstone ut att bjuda på en rad spektakulära attacker. Jag ser exempelvis hur Frey buntar ihop en mindre armé zombier i ett vattenklot samtidigt som hon låter blixtar regna ner över dem. Det är dock i rörelse som äventyret skiner allra starkast.
Forspoken släpps till Playstation 5 och pc den 24 maj.
