Shogun: Total War

Grunden

Shogun: Total War är ett real time strategispel, men det skiljer sig mycket från andra spel i samma genre. Själva striderna utspelas i real tid på ett slagfält med ett maximum på ungefär tvåtusen soldater. Men det finns även ett tur baserat element då man tränar trupper, flyttar dem mellan provinser eller bygger städer. Huvudvikten av spelet ligger dock i striderna och trupperna vilket gör att man slipper ägna för mycket tid åt att bygga städer och byggnader.

Din daimyo

Ett litet innovativt element är din daimyo och hans ättlingar. För att dina trupper skall vara organiserade krävs det att din daimyo lever. Dör han så försvinner också ditt rike med honom. Enda chansen du har är att han har en ättling i rätt ålder som kan ta över efter honom. Det krävs alltså att du ser till att alltid har någon som kan ta din daimyos plats om han nu skulle råka dö i strid, av ålder eller av sjukdom.

Kartan och byggnader

Resurshanteringen och truppförflyttningen består av en karta över japan med ett femtiotal provinser. Man börjar med ett fåtal provinser och en borg där man kan producera de enklaste soldaterna. Via ett ganska enkelt system kan man sedan välja nya byggnader som skall konstrueras. De flesta byggnader uppgraderar antingen trupperna, tillåter byggnaden av nya sorters trupper, förstärker försvaret av provinsen eller har någon specialfunktion som hamnen eller utkikstornen. Det är skönt att slippa ett komplicerat byggnadssystem och istället kunna koncentrera sig på annat, men man har ändå ha ganska mycket att bygga och uppgradera.

Trupperna

Till en början har man tillgång till samurajbågskyttar, samurajer med långa spjut (så kallade Yaris) och tränade bönder med samma långa spjut. När man sedan bygger nya byggnader får man tillgång till No-dachi samurajer (ett långt två handssvärd), krigarmunkar, kavalleribågskyttar, tungt kavalleri och mycket annat. När portugiserna kommer seglande till Europa så får man även tillgång till musköter.

Resurser, pengar och lojalitet

Man har enbart en inkomstkälla, och det är årets skördar. Om skörden blir bra eller dålig bestämmer man inte själv, dock finns det några saker man kan göra för att öka sina inkomster. Man kan börja med att förbättra åkerbruket vilket kan öka inkomsten från en provins med 100 procent. Dock kostar det mycket och det är inte lönt att göra på annat än de bördigaste provinserna. Man kan även öka inkomsterna genom att öka din befolknings lojalitet. Har du för lite trupper i provinsen eller om det är en provins du nyligen vunnit från en annan daimyo så finns det risk att befolkningen gör uppror eller sköter jordbruket dåligt. Det gäller att alltid ha koll på sina provinser och inte expandera så fort så man lämnar de nyligen intagna provinserna utan en garnison.

Striderna

Styrkan i Shogun: Total War är slagen som utspelas. Det hela utförs i ett riktigt vackert 3D landskap, dock inte så speciellt stort. Varje armé består av flera grupper på sextio soldater (mindre om de förlorat män i tidigare strider). Man har möjlighet att ha upp emot 1000 soldater i varje armé involverade i striden samtidigt. Men har man skickat ännu mer soldater till provinsen kan man ta in dessa som förstärkningar längre in i striden. Väldigt sällan slutar en strid med att ena sidan förlorar alla soldater. Utan oftare blir de rädda och flyr från slagfältet. Skulle generalen bli satt på flykten eller dödad sjunker moralen hos alla trupper och det finns stor risk att slaget är så gott som förlorat. Därför måste man skydda generalen under hela striden. Skulle man förlora slaget så finns det en chans att behålla provinsen om man har byggt en borg. Desto större den är desto fler trupper kan man flytta in i den och desto längre kan de hålla ut mot belägringen. Anfallaren får valet att anfalla borgen eller bara vänta ut försvararna. Försvararna däremot kan försöka bryta sig ur eller vänta på förstärkningar.

Man lär sig snabbt i shogun att det inte går att använda någon warcraft taktik eller dyl. Själva striderna är mycket taktiska och man måste planera var man ska möta fienden noga. Försvararen av provinsen har fördelen att få sätta trupperna nästan var han vill, medan anfallaren inte har särskilt stora valmöjligheter. Lättast är det att försvara om det rinner en flod genom provinsen eller om det är mycket berg. Att stå högre än motståndaren ger inte bara infanteriet fördel i närstrid, pilarna når längre och man kan röra sig runt fienden snabbare i nerförsbacke.

Att använda trupperna rätt är också otroligt viktigt. Kavalleriet är starkt och snabbt vilket gör att det är bra i flank attacker. Dock får man vara försiktig att anfalla infanteri med yaris eftersom dessa lansar är livsfarliga för hästarna. Bågskyttarna fungerar bra till att nöta på fiendens trupper i täten, men de står sig slätt mot duktigt infanteri i närstrid.

Grafiken

Shogun: Total War klarar sig kanske inte grafikmässigt mot ett spel som Ground Control eller andra spel med en tung grafikmotor. Gubbarna består av bitmappar vilket betyder att de inte är riktigt 3D utan istället bara kan ses från ett visst antal håll. Dock är detta förståeligt då spelet måste kunna hantera tvåtusen soldater och även en stor mängd lik. Landskapet är vackert, med japanska hus, borgar, träd, floder, dimma, snö och fåglar. Grafiken är i alla fall inget man tänker på som dålig, den är klart tillräcklig för det här spelet. Det finns även en mängd riktigt vackra film sekvenser som leder storyn vidare.

Datorn och singleplayer

I singleplayer sköter sig datorn alldeles utmärkt. Den är inte förutsägbar och alla daimyos agerar olika. I lättaste svårighetsgraden flyr fienden ganska snabbt och anfaller inte speciellt smart. Men redan på näst lättaste svårighetsgraden så märker man hur han försöker undvika att anfalla dig i uppförsbackar och istället gå runt dig med kavalleri och tvinga dig att omgruppera dina trupper. Det finns ytterligare två svårighetsgrader som jag är säker kommer ge den mest inbitne strategen en bra utmaning.

Multiplayer

En nackdel i multiplayer är att man inte kan spela kampanjer mot andra människor, utan bara enskilda strider. Dock har man mycket valmöjligheter i striderna vilket gör att man kan spela ganska länge utan att bli trött på det. Allt från vilken tid på dygnet och årstid till vilka trupper man ska ha och hur landskapet ska se ut.

Slutord

Gillar man medeltidens slag med bågskyttar och kavalleri, eller är intresserad av samurajernas historia är det här ett riktigt bra spel. I början är det otroligt fängslande men efter ett tag kan det bli lite väl enformigt. Man slåss ofta på samma provinser om och om igen och försvarar sig i stort sett likadant varje gång. Jag tänkte ge det här spelet en fyra, men efter att ha tröttnat lite på det så får det bara en trea. Det är dock det klart bästa medeltida strategi spelet jag spelat. Det känns verkligen som man har en fördel om man kan medeltida stridstaktik.