På många sätt är Hades bekant för den som spelat något av Supergiant Games tidigare spel. Vacker grafik, en handling som till viss del berättas med hjälp av en berättarröst och ett utmärkt soundtrack är element som finns representerade här. Precis som med Pyre och Transistor dessförinnan kastar de in en ny genre i mixen – denna gång roguelite – och resultatet är inget mindre än fantastiskt.
Handlingen tar avstamp i grekisk mytologi, med både mer och mindre kända namn representerade. En av dem är huvudpersonen Zagreus, son till underjordens härskare Hades, som en dag för att fly från det bokstavliga helvete han kallar hem och ta sig upp till ytan. Det blir början på en berättelse om svek, kärlek och minst sagt komplicerade familjerelationer.
Under resans gång stöter du på en uppsjö gudar och andra karaktärer, däribland farbrorn Zeus och kusinerna Ares och Artemis, som förutom att bidra med små pusselbitar av handlingen även erbjuder unika uppgraderingar som underlättar den långa vägen till ytan. Det är de olika karaktärerna som gör Hades till något så ovanligt som ett roguelite där handlingen står i centrum lika mycket som vapen och bosstrider.
Inte den pratglada typen.
Ja, du kan klappa Cerberus.
Supergiant har alltid varit experter på skriva djupa karaktärer och engagerande berättelser och Hades är inget undantag. Det är relationen med karaktärerna som gör att jag gång på gång påbörjar den långa resan upp till ytan. Jag vill hela tiden veta mer om de olika gudarna och Zagreus relation till dem, och jag ser nästan fram emot att dö så jag kan skickas tillbaka till startområdet för att få ny dialog från helvetets invånare.
Mängden dialog och text är nästan överväldigande och de du stöter på har alltid något nytt att säga, allt framfört med röstskådespel som ger varje karaktär sin egen distinkta personlighet. Lägg till det stor variation av miljöer och en karismatisk huvudkaraktär, och du har en värld som känns ovanligt levande för den här typen av spel.
Roguelite-genren trogen är dock Hades ett svårt spel och det det där startområdet är något du kommer se fler gånger än du kan räkna. Räkna inte med att besegra slutbossen, eller ens ta dig dit, på vare sig försök nummer ett, fem eller tjugo. När du väl lyckas och känslan av uppfyllelse har lagt sig har du bara skrapat på ytan av allt som Hades har att erbjuda och det är bara att börja om för att göra samma sak igen, men med modifikationer som höjer svårighetsgraden ytterligare.
Förutom att prata med invånarna kan du i hubbområdet även köpa diverse permanenta uppgraderingar för valutor som du samlat på dig, även det en av grundbultarna i genren. Det skulle heller inte vara ett roguelite utan en stor arsenal av unika vapen och även här levererar Hades med råge.
Oavsett vilket av dem du väljer inför ditt nästa försök är det alltid lika roligt att slå sönder stenpelare, aktivera fällor och kasta bomber i de små rum som agerar tillfälliga arenor. När du oundvikligen dör sätter "bara en runda till"-syndromet in, i hopp om att nästa gång få bättre uppgraderingar som gör att du kan ta dig lite närmare slutmålet.
Den känslan blir bara starkare ju fler uppgraderingar du plockar på dig, och de kan även kombineras på olika sätt för att skapa nya. Vad sägs som bomber som kombinerar Zeus blixtar med Dionysos rökmoln som saktar ner och förvirrar fiender, eller varför inte något helt annat, som målsökande sågklingor? Möjligheterna är många och den ena rundan är aldrig den andra lik.
För den som vill finns det mycket bakgrundshistoria att gräva ner sig i.
Strider och handling i all ära, men det går inte att prata om ett Supergiant-spel utan att nämna musiken. Återigen är det Darren Korb som står för den och de som har spelat något av utvecklarens tidigare spel kommer direkt känna igen sig, med en stor blandning av instrument och sång av Ashley Barrett. Det är ett soundtrack som perfekt kompletterar det som händer på skärmen och som på allvar kan utmana deras mest kända alster.
Musiken är pricken över i:et på en upplevelse som känns typisk för dess utvecklare, samtidigt som den är något helt eget och skilt från tidigare skapelser och andra roguelites. Resultatet är ett av Supergiant Games bästa spel hittills och något av det finaste genren har att erbjuda.
Fotnot: Recensionen avser PC-versionen. Spelet finns även tillgängligt för Nintendo Switch.
