Den 1 juli 2017 infördes den så kallade kemikalieskatten, en punktskatt som var tänkt att få företag att minska användningen av potentiellt skadliga kemikalier och flamskyddsmedel i elektronikprodukter.

Skatten fick redan på förhand hård kritik, bland annat för att slå snett (den avgörs av produktens vikt, inte hur potentiellt skadlig den är) och för att missgynna svensk handel (elektronik köpt utomlands beskattas inte).

Nu pekar en utredning av kemikalieskattens effekter under första året på att den inte når målet, och att den dessutom kan vara negativ för statsfinanserna. Enligt utredningen, gjord av HUI Research på uppdrag av Elektronikbranschen, EHL och Svensk handel, stannade skatteintäkterna på knappt 1,3 miljarder kronor, drygt 1 miljard lägre än de 2,4 miljarder som förutspåddes i regeringens kalkyl. Utredningen pekar också på lägre total försäljningstillväxt för elektronikbranschen efter att skatten infördes: 4 % under 2017-2018, mot 9 % de två föregående årsperioderna, och hela 17 % perioden 2014-2015. Samhällsekonomiskt bedöms skatten som bäst ha marginell effekt, som sämst negativ.

Samtidigt visar statistik från Prisjakt ingen tydlig generell prishöjning för elektronikprodukter efter skattens införande. Men i jämförelse med priserna hos utländska handlare har skillnaden stigit: från cirka 21 % dyrare i Sverige innan skatten till 28 % efter. Rapporten tolkar det som att priserna sjönk lägre i Sverige än utomlands på grund av skatten. Utredarna menar att de fulla effekterna av skatten kan komma att synas först längre fram.

Tilläggas ska att företagen och organisationerna som beställt rapporten representerar handelns intressen.

"Förslaget hade goda intentioner, men är hjärndött i utförandet"

Efter rapporten säger elektronikkedjan Webhallens marknadschef Anton Nilsson till Sweclockers att förslaget "hade goda intentioner, men är hjärndött i utförandet." Webhallen tycker miljöarbete är viktigt, säger Nilsson, men påpekar att det krävs ett beslut på EU-nivå för att skatten ska få någon effekt att tala om. Han menar också att den i nuvarande utförande är krånglig och orsakar medarbete för företagen.

Kemikalieskatten ger ett prispåslag på maximalt 320 kronor före moms (400 kronor med moms) på elektronikprodukter. Den har sin grund i en utredning tillsatt 2013 av Fredrik Reinfeldts Alliansregering, och drevs igenom av Stefan Löfvens S+MP-regering. I praktiken innebär den 400 kronor högre pris (för någon – handlaren eller dig) vardera på PS4 Pro och Xbox One, och cirka 60 kronor högre för en Nintendo Switch-konsol.

Har kem-skatten påverkat dina köpvanor? Handlar du som tidigare, mer från utlandet, mindre totalt... Berätta i kommentarerna.