Nederlaget är totalt. Vår vackra galeon snirklar sig mot havets botten. Skrovet perforerat av kanonkulor, tyngt av skattkistor och fyra inte så stolta sjömäns skam. Högmod, parat med noll samarbete och kommunikation, lät motståndarna sänka oss med blott ett par skott. Vi hade spelat i… vadå, en kvart? Patetiskt.

"Under milt kaos får min värja och pistol på något vis död på hela besättningen"

Men vi är inte de enda som begår misstag. Våra banemän åker vidare utan att undersöka vraket. I vårt nya stolta skepp seglar vi kvickt tillbaka och plockar upp de sjunkna skatterna. Halvvägs till horisonten ligger de för ankar. De ser oss strax innan skotthåll, ankaret hissas och seglen sänks. Men vi har fart, kanonerna sargar deras babordssida. Hetsjakten på gynnsamma vindar och skottlägen tar vid, och alla multitaskar vilt: kanoner laddas, skrov lagas, vatten öses, segel trimmas, skott skjuts och svordomar svärs.

En kanonkula spränger relingen och kastar mig överbord. Skeppet seglar iväg, jag hinner inte ikapp. Men båda fartygen ligger i babordsgir, jag crawlar höger och hinner få händerna på motståndarskeppets stege. De har inte sett mig. Under milt kaos får min värja och pistol på något vis död på hela besättningen. Resten av dagen kallas jag "The Assassin" av min Rare-medspelare.

Gold Hoarder gav dig uppdragen i betan, och är den du går till när du har en skattkista du vill bli av med.

I fulla spelet finns också Merchants, som köper djur du fångar in.

Order of Souls är det tredje företaget, och de är sugna att köpa dödskallar från fallna pirater.

Sea of Thieves handlar om att ha kul. Det är en mening som upprepas när jag besöker Rares kontor, femtio minuters bilfärd ut genom Birminghams tunga industrier till ett kulligt landskap mitt ute i ingenstans. Jag är där för att prata innehåll och testa livet som sjörövare i spelet som varit en redaktionsfavorit sedan E3 2016, och som äntligen upptäcktes brett under betan för några veckor sedan. Och "kul" känns som en sund målsättning när spel som Shadow of War, Forza 7 och Battlefront 2 knappt försöker dölja hur mycket utvecklarsvett som lagts på det monetära.

"Betan visade den enorma potential som bubblar inuti Rares färgglada piratkarikatyr"

Betan visade den enorma potential som bubblar inuti Rares färgglada piratkarikatyr. Samtidigt stod det klart att fullversionen behöver mer innehåll för att hålla i det långa loppet. Och givetvis får du mer att göra i hela spelet, men om du går med MMO-förhoppningar är det dags att skrota dem. Din pirat i Sea of Thieves grindar inte till sig bättre vapen, blir inte starkare efter 100 svärdstrider och får inga fantastiska skepp. Tanken är att alla spelare ska ha samma förutsättningar, att kunna spela med sina vänner utan att ställas mot folk som piskar dig till skum med sin blotta närvaro bara för att du spelar med en höglevlad kompis. Framgången ligger i spelarnas händer, inte i deras vapen och utrustning.

– Det finns inga barriärer som hindrar vänner från att spela ihop, säger design director Mike Chapman. Fysiska saker är vad de är: ett svärd är ett svärd. Det är piraterna som gör skillnaden, inte vapnen.

Levelsystemet handlar istället om att förbättra sitt rykte hos handlare, och på så sätt låsa upp nya uppdrag och fler saker att göra än att jaga guldkistor. I vissa letar du piratkranier, i andra handlar det om att hitta djur och frakta dessa till handlarna. Med potentiella test av din simultanförmåga: djur i burar under däck måste räddas om du råkar hamna i strid och din båt tar in vatten. Uppdragen blir förstås mer krävande i takt med att ryktespoängen stiger, men så länge ett uppdragsförslag läggs på bordet för omröstning kan alla i laget delta i det. Och det finns en poäng med att ge sig på dessa allt svårare uppdrag – endgame.

Att bli legendarisk pirat är slutmålet. Det ger dig nycklarna till ett hemligt område som bara legendary-pirater kommer åt. Där har du en fristad (i "vanliga" spelet finns inga frizoner) och ditt alldeles egna piratskepp som du behåller. Piratlegender får tillgång till captain´s cabin där du hittar legendary voyages (en sorts raider), med speciella belöningar som man kan skryta för övriga pirater med. Eller så behåller man sin historik för sig själv och döljer hur mycket tid man faktiskt lagt på att segla runt på de sju haven. Tidsåtgången för att nå legendary beror på vad och hur du spelar, men när jag tjatar på Mike Chapman om ett svar nämner han åtminstone någon eller några veckor.

Även legendary-uppdragen kan köras med kompisar som inte nått samma status, men eftersom de är separerade från de vanliga uppdragen hjälper de inte vanliga pirater att snabbare nå legendary-status. Som allting annat i Sea of Thieves handlar vinster och belöningar – inte om att få bättre prylar.

"Allt extramaterial kommer vara av kosmetisk natur, det får absolut inte dela upp spelarna"

Samma sak gäller det innehåll som kommer säljas efter releasen, berättar Joe Neate, exekutiv producent och ansvarig för marknadsaspekterna. Han säger att allt extramaterial kommer vara av kosmetisk natur, det får absolut inte dela upp spelarna. Det ska vara sånt som ligger i linje med spelets humor och stil, och det måste vara kul. Och lootlådor blir det inte tal om, det var beslutat och klart redan innan höstens debatt drog igång.

– Det måste handla om vad som gör spelet speciellt, och det måste vara kul, säger Joe Neate. Ett alternativ är att köpa ett husdjur, en apa. Man kan bära runt på den, och så kan man kasta den överbord eller stoppa den i kanonen och skjuta iväg den. Nej, den dör inte, och den gör inte skada, då skulle den vara ett vapen. Även om du är den enda som köper apan blir den kul för alla.

Pirate Hideout har bara öppet för de ihärdiga.

Det är tydligt att Rare satsar långsiktigt på Sea of Thieves, med de grova planerna redan uppdragna för flera år framåt. Samtidigt är man hemlighetsfulla och verkar nästan lite sökande; i den testversion jag spelar finns inte handlarna med, trots att det bara är en och en halv månad till release. Tekniken för dem är helt klar, säger Mike Chapman, och tillägger att det enda som är kvar är att balansera hur de påverkar spelekonomin. "Bara" tänker jag, men noterar samtidigt att det ökar chansen för en öppen beta innan release.

Men vissa saker håller man hemliga. Kraken, till exempel. Rare bekräftar att sjömonstret finns med; det kommer dyka upp slumpmässigt och få ditt crew att svettas ymnigt för att inte få se ert skepp och era skatter gå till botten. Odjurets huvud och armar arbetar självständigt och kan attackeras var för sig. Och det antyds att skepp ska kunna bilda allianser, men hur ger man inga detaljer om. Men vi får inte äran att möta Kraken den här gången. Fast en sak är säker: Kraken blir inte den sista överraskningen från Rare i det här spelet.

Du väljer en pirat som slumpas fram av spelet. Att skapa din egen går dessvärre inte.

Klädhandlare ger dig möjlighet att styla din pirat lite efter eget tycke och smak. Alltid något.

Tillbaka till kriget mellan mitt saltstänkta piratteam och våra antagonister. Striden böljar fram och tillbaka under hela spelsessionen. Vi kränger höger och får in några skott i deras skrov, men halvminuten senare är läget det omvända och utgången är oviss in i det sista. Men vi bockar av något av den perfekta Hollywood-dramaturgin: båda skeppen sjunker, de dör medan vi simmar i land och cashar in skatterna.

Vår en och en halv timme långa tvekamp sätter fingret på två viktiga egenskaper hos Sea of Thieves: det är tillgängligt utan att vara menlöst. Och det är så skamlöst kul att det kan minska säljglappet mellan Xbox One och PS4.

Fotnot: Sea of Thieves släpps till Xbox One och Windows 10 den 20 mars.