Förra året fick jag nöjet att spela lite Gwent i multiplayer. Sedan dess har en hel del hänt med spelet. Framför allt har arbetet med kampanjen gått framåt så pass att CD Projekt äntligen känner sig bekväma med att visa upp lite från den.

Thronebreaker ska storyläget heta, och planen är att släppa det i år någon gång. Huvudpersonen är som bekant inte Geralt, utan benhårda drottningen Meve. Det hela presenteras dock genom en ramberättelse där några mystiska figurer sitter på en pub. Historien som berättas är den om Meves äventyr och bravader.

Även om du inte har spelat Geralts storslagna äventyr (men varför har du inte gjort det?!) så ska det gå att hänga med i berättelsen. Thronebreaker är nämligen en prequel till händelserna i Witcher-trilogin. Meve måste tampas med diverse hot mot hennes rike, göra svåra val där hon definierar vilken typ av ledare hon är – och så klart spela en jäkla massa kort.

Att låta det enkla men underhållande kortspelet Gwent gestalta blodiga strider av olika slag kan möjligen skära sig en aning mot den mörka, skitiga tonen i berättelsen. Samma personer som skrev The Witcher 3 står nämligen för manus även här – så vi kan nog förvänta oss mer av den varan.

Gwent Stefanis favoritspel. Ingen tvekan.

Det hela fungerar så att Meve rör sig på en isometrisk karta, lite som ett mer inzoomat Heroes of Might and Magic. Där stöter hon på sidouppdrag, vänner, fiender och andra möten som hon måste hantera på ett eller annat sätt. Enligt utvecklarna ska det finnas fem stora kartor att utforska, alla med olika miljöer och unika hot. Alla strider är nämligen inte likadana.

Eftersom de inte behöver tänka på balans på samma sätt som i multiplayer så har CD Projekt tagit ut svängarna och introducerat lite nya inslag här och var. Vissa strider kommer närmast vara som pussel, där det gäller att kontra mäktiga kort på smarta sätt. I en strid jag får se tänder motståndaren eld på två av Meves rader, varpå hon måste använda olika förmågor för att flytta sina enheter ur det brinnande infernot. Motståndaren i sin tur använder fällor i form av specialkort för att flytta tillbaka enheterna i elden igen.

Men grunden i spelet handlar om utforskande och byggande av en kortlek. Nya kort kan du skapa i lägret, men det krävs resurser både i form av pengar och rekryter, som behöver skaffas på något vis. Sidouppdrag kan ge resurser, men även beslut du tar längs med berättelsens gång påverkar. I en sekvens måste Meve bestämma vad hon ska göra med en by som motarbetat henne under hot från en hänsynslös bandit. Du kan välja att förlåta dem, piska dem (vilket groteskt nog ökar moralen hos dina soldater som tydligen gillar att piska bönder), eller tvångsrekrytera alla män i byn – vilket således ger dig rekryter att skapa kort med.

Det hela påminner lite om Microproses gamla Magic: The Gathering-spel från 1997, som blandade kortspel med rollspelande. Fast med fler pryglade bönder och allmän misär. Med andra ord ser det ganska lovande ut.