Det är så klart lika lätt som slappt att dra paralleller mellan Fe och Unravel. Båda är indietitlar som plockats upp av EA, båda är svenska och båda involverar bedårande skildringar av skog och natur.

Men Fe känns ändå som ett helt annat väsen. En djupdykning i känslan, upplevelsen av den stora skogen – snarare än en konkret och realistisk skildring. När utvecklarna på Zoink talar om hur barndomens fria lekar i skogen är huvudinspirationen är det svårt att inte dra paralleller till Miyamotos numera klassiska (och uttjatade) historia om hur samma känsla av barndomsäventyr låg till grund för Zelda.

Det är lite svårt att på ett tillfredsställande vis beskriva Fe för den som inte sett det i rörelse själv. Det är lite som ambient musik, där atmosfären är så pass viktig att den i princip behöver upplevas för att riktigt förstås, trots att grunden är väldigt avskalad. I princip är Fe ett tredjepersonsäventyr om utforskande i en öppen skog full med mysterier och märkliga varelser. Det har drag av metroidvania på så vis att du kan lära dig nya språk och få nya färdigheter genom att bli vän med skogens invånare.

Just språket är nog den mest slående spelmekaniska detaljen. Istället för att prata sjunger alla varelser med varandra, och vill du närma dig skygga djur måste du sjunga varligt och långsamt närma dig på deras villkor. Annars blir de skrämda. Vissa djur måste du lära dig nya sätt att sjunga för, för att kunna kommunicera med. Även om mekaniken i sig inte ser så djup ut, är idén intressant på ett tematiskt och konceptuellt plan.

"Så lite handhållning som möjligt, och kommunikation utan textrutor eller mänskligt språk, är målet."

En mer påtaglig sak är den titulära huvudpersonens förmåga att inte bara hoppa utan även fälla ut sina vingar och sväva över landskapet. Dels gör det så att du kan ta dig fram snabbt, vilket är skönt när du behöver springa tillbaka till gamla områden för att testa nya saker. Men du kan också använda det för att ta dig upp gå ganska imponerande höjder. Fe kan klättra i träd med några enkla knapptryck, vilket ge välbehövlig översikt. I kombination med svävandet kan du susa mellan trädtopparna och arbeta dig uppåt.

När en enorm (alltså Godzilla-stor) hjortliknande varelse vars päls är täckt med lövverk och barrträd, klampar fram över skogen kan Fe således kasta sig mellan träden för att ta sig upp på varelsens huvud. Inte bara för utsiktens skull, utan för att kunna kommunicera med den.

Enligt utvecklarna ligger fokus på utforskande. Så lite handhållning som möjligt, och kommunikation utan textrutor eller mänskligt språk, är målet. Det är spelaren som i största möjliga mån ska skapa sitt eget äventyr, och inte bara lösa pussel för att ta sig vidare – utan även interagera med skogen och dess väsen på olika sätt bara för att se vad som kan tänkas hända.

Det finns fiender att överlista, och det finns en slags story om ett hot mot skogen, samt hinder i miljöerna att försöka ta sig förbi,men överlag tycks det vara resan och leken som är målen. Det är en svår balansgång mellan de fria och det strukturerade, men om inget annat ser Zoink ut att vara på väg att skapa en majestätiskt atmosfärisk värld, vars dragningskraft ligger mycket i känslan av det mystiska och det okända.

Fotnot: Fe ska släppas första halvan av 2018 till pc, Switch, PS4 och Xbox One.