Det var på 80-talet debatten kring våldsamma spel tog fart på riktigt och det var ofta socialdemokraten Margareta Persson som fick representera de som pratade om censur. I en krönika på Internetmuseum berättar om hon om tiden.
– Vi såg att spelen började komma och att en del innehöll mycket våld. Samhället i övrigt var helt okunnigt om den här förändringen och utvecklingen av spelmarknaden. Och därför ansåg vi att vi måste göra samhället uppmärksamt på att det här var på väg. Vi ansåg att det behövdes lagstiftning mot de våldsamma spelen.
Med tanke på hur verklighetstrogen grafiken är idag ser titlar som Barbarian och Narc ganska så harmlösa ut men Persson menade ändå att barn påverkades.
– Det nya var att barn blev aktörer i våld, på ett sätt som inte riktigt kunde jämföras med barns tidigare egna våldslekar.
Idag säger hon att det inte finns något säkert svar kring hur det eskalerande våldet i filmer och spel påverkar oss men att frågan är värd att ställa. Samtidigt är hon nöjd med utfallet. Idag används system såsom Pegi som riktmärke för spelens innehåll och enligt Brottsbalken kapitel 16 är det olagligt att sprida grovt våld i dataspel till vuxna och att sälja våldsspel till barn under 15 år. Däremot finns det vad vi vet ingen som har dömts, senaste kända fallet var för tio år sedan när Tingsrätten faktiskt friade en importör av #Postal 2.
