Ett vanligt dilemma för en spelrecensent är att man inte hinner spela tillräckligt för att bilda sig en ordentlig uppfattning om ett spel, innan deadline anländer. I fallet #Kerbal Space Program är mitt problem det motsatta. Hur recenserar man ett spel som man spelat 1000 timmar?
KSP, som det ofta förkortas, släpptes i alphaversion 0.7.3 i juni 2011. Ja, du läste rätt, det har gått att köpa spelet i fyra år. Men till skillnad från de flesta early-access-spel har det här utvecklats och växt, och dess mod-community har växt i ännu raskare takt. Nya funktioner har lagts till och många av alpha- och betaversionerna hade räckt till ett komplett spel för vissa indieutvecklare. Jag skäms faktiskt lite över hur mycket jag fick för de $7 jag betalade för fyra år sedan. Men nu är det officiellt ute i version 1.0, med en hel del nyheter.
Fallossymbol för rymdnördar
Egentligen är det rätt meningslöst att sätta siffran 1.0 på spelet och kalla det färdigt. KSP är inte färdigt. Utvecklarna #Squad har lovat att fortsätta stödja det länge till, och de jobbar bland annat hårt på multiplayer, som kommer att släppas gratis någon gång i framtiden. Ettan är alltså ganska godtycklig, även om releaseversionen är en av de absolut största uppgraderingarna av spelet. Men långt ifrån den sista.
Spelidén är enkel: bygg raketer, samla pengar, prestige och forskningspoäng och utveckla ditt rymdprogram så att du kan ta dig an större utmaningar och bygga större raketer. Allt försiggår i en mindre version av vårt solsystem, befolkat av små gröna män (och, sedan ett par versioner tillbaka, kvinnor) som kallas Kerbals.
La du tillräckligt mycket pengar på värmesköldar?
När du byggt en raket skickar du upp den och ser hur det går. Om du spelar i sandlådeläget spelar det inte så stor roll om du spränger ett par prototyper medan du jobbar fram en fungerande modell. Men om du spelar i karriärläget kostar varje uppskjutning stora pengar, och du tjänar bara igen dem om du lyckas slutföra ett av de många kontrakt spelet genererar. Genom att välja en policy (eller flera) för ditt rymdprogram kan du få mer pengar, mer forskningspoäng eller mer prestige, men det är en ständigt balansgång och i vissa fall en kamp mot klockan för att till exempel rädda strandade kerbals från omloppsbana.
Mo money, mo rocket problems
Med forskningspoängen tar du fram nya delar att bygga med, pengarna går till att bygga raketer och prestige är bra att ha om du ska implementera nya policies eller få fetare kontrakt som ger mer pengar. Dina kerbals får också erfarenhet ju fler himlakroppar de besöker, och med stigande xp kommer fler färdigheter och mer bonusar. Vetenskapsmän kan nollställa experiment och återanvända dem, ingenjörer kan reparera saker och piloter kan hjälpa dig att flyga dina vingliga skapelser.
Det kan vara svårt att sätta fingret på exakt vad som är så fascinerande med KSP. Det har den där "bara-en-uppskjutning-till"-faktorn som får dig att sitta och spela långt inpå småtimmarna. Visst är det svårt, för en total nybörjare kan det emellanåt kännas som att bestiga en kilometerhög isvägg med två tandpetare till hjälp. Men du bygger en raket som inte riktigt funkar. Du ändrar en detalj och provar igen. Det kanske inte går då heller, men du kommer lite högre. Ett par ändringar senare har du en organiskt utvecklad farkost som klarar av det uppdrag du behöver den till. Och du lär dig hela tiden både hur spelets värld fungerar, och hur det funkar på riktigt. Att spelet är baserat på verklig fysik gör det både intuitivt och svårt på samma gång.
That Kerbal came from the moon
När du väl börjar lära dig vad som gör vad, hur omloppsbanor fungerar och till slut landar på en annan planet, då är det här det bästa indiespelet någonsin. Det har är en nästan perfekt blandning av realism, bisarr humor och en lagom brant inlärningskurva med rejäla belöningar i slutet. Det finns en logisk ordning, där du går från månar till planeter, mot större och större mål. Men om du bara vill leka in sandlådan går det också bra.
Kerbal Space Program är inte perfekt. Men i sitt nuvarande skick är det otroligt fascinerande och helt omöjligt att sluta spela. Och med utvecklare som tänker så långsiktigt som Squad gör, blir det här garanterat en lång och spännande resa med dina små, gröna män och kvinnor.
